Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skram, Bertha Amalie, f. Alver - Skram, Peder - Skrank - Skrapa, Bottenskrapa - Skraparen - Skratt - Skrattduva - Skrattfågel - Skrattmuskeln - Skrattmås - Skrea (zoologi) - Skrea (socken) - Skrea strand - Skred - Skredsvig, Christian - Skredsvik - Skrefsrud, Lars Olsen - Skreifiske - Skrevning - Skribent - Skridfinnar - Skridskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Skräm, P.—Skridskor
1178
»Agnete» (1903) uppfördes 1905 med framgång
i Stockholm. Hon uppehöll sig sina sista år i
Danmark och önskade betecknas som dansk
författarinna. Monogr. av A. Tiberg (1910). W-tK.
Skram, Peder, dansk amiral (omkr. 1500
—81). Deltog i kriget mot Sverige 1518—20,
slöt sig 1523 till Fredrik I och sändes 1532
med en flotta till Norge, där Kristian II
landstigit. Under
grevefejden stod S. på
Kristian III:s sida och
sändes 1535 av denne
till Sverige såsom en
av anförarna för den [-dansk-svensk-preus-siska-]
{+dansk-svensk-preus-
siska+} flotta, som skulle
bekämpa
hansestäder-na. Han fick under
dessa strider
tillnamnet »Danmarks
våghals». Vid nordiska
sjuårskrigets utbrott
1563 blev han högste
befälhavare för danska flottan men avgick
följ. år. S. var riksråd från 1537 och
innehavare av stora län; som länsman i
Landskrona uppförde han bl. a. slottet. P. E-t.
Skrank, avplankning el. gallerverk, som
avdelar en plats el. ett rum, t. ex. s. på
perrong, domstolsskrank.
Skrapa, Bottenskrapa, instrument för
insamling av på havs- el. sjöbottnen levande
organismer. Vanl. består den av en säck av
grovt tyg el. nät, vars mynning hålles
utspänd av en fyrkantig el. rund järnram. T. P.
Skraparen, konsthist., se Lysippos.
Skratt, en följd av täta och stötvis
förlöpande utandningar, mer el. mindre högljudda,
åtföljda av sammandragningar i ansiktets
muskler, särskilt kring mungiporna (jfr
Skrattmuskeln). J. E. J-n.*
Skrattduva, Streptopélia (Tu’rtur) risöria,
i stäpptrakter i n. ö. Afrika hemmahörande,
isabellagul turturduva (se D u v f å g 1 a r),
som i stor utsträckning hålles tam. T. P.
Skrattfågel, zool., se Kungsfiskar e.
Skrattmuskeln, Mu’sculus risörius santorini,
ett litet knippe av muskeltrådar, som gå från
mungiporna horisontalt bakåt och något uppåt.
Skrattmås, zool., se Måssläktet, med
bild 1 på plansch.
Skrea, zool., se O r m d r a g.
Skrea, socken i Hallands län, Årstads
härad, på kusten närmast s. ö. om Falkenberg,
mellan Ätran och Suseån; 35,94 kvkm, 1,334
inv. (1932). Slättbygd med ett centralt
bergparti och långgrunda sandstränder. 2,270 har
åker, 467 har skogsmark. Ingår i
Falkenbergs och S. pastorat i Göteborgs stift,
Falkenbergs kontrakt.
Skrea strand, havsbad s. om Ätrans
mynning (se pl. och karta vid Falkenberg).
Skred, geol., se Jordskred och Lavin.
Skredsvig, Christian, norsk målare (1854
—1924). Studerade i Eckersbergs målarskola
i Kristiania från 1869, vid akad. i
Köpenhamn, i München och Paris (1880—85). S.
gjorde sig känd genom i ljus friluftskolorit
hållna landskap från Frankrike, Italien och
Norge, bl. a. »Landskap från Normandie»
(1882; Nasjonalgalleriet i Oslo) och
»Midsommarafton» (1886; konstmuseet i
Köpen
hamn). Ypperst bland hans norska landskap
är kanske »Vinjes födelsegård» (1887;
Nasjonalgalleriet). S. har även behandlat
romantiska ämnen: »Gångarne vände blodiga hem,
men sadlarne de voro tomma» (1885), »En dikt
om döden» (1901; i Frogner kyrka),
»Hamsun-stämning» och »En dikt om livet» (1908), men
i dessa har konstnären gått utanför sin
begränsning. Bland de verk, där han nått högst,
är tecknings- och akvarellserien »Valdei
svisan» (1896; Nasjonalgalleriet). S. utgav 1908
»Dage og nætter blandt kunstnere» med
teckningar av förf, och hans
konstnärskam-rater. G-g N.*
Skredsvik, socken i Göteborgs och Bohus
län, Lane härad, n. v. om Uddevalla, på
sydsidan av Gullmarsfjordens innersta vik,
Salt-källefjorden; 84,97 kvkm, 1,648 inv. (1932).
Odlade dalgångar mellan sparsamt bevuxna
bergplatåer. Från Smörkullen (138 m ö. h.) i
n. berömd utsikt över fjorden. 1,970 har åker,
2,710 har skogsmark. Egendomar:
Gullmars-berg (under Gustavsbergs barnhus) och
Ceders-lund. Vid Björkeröd fältspat- och
kvartsgruvor. Ingår i S:s, Herrestads och Högås
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels n. kontrakt.
Skrefsrud, Lars O Isen, norsk missionär
och språkforskare (1840—1910). Efter ett
växlande, stormigt ungdomsliv — han satt bl. a.
21/2 år i fängelse — genomgick S. en religiös
kris, varvid han
under Fjellstedts
påverkan fick intresse för
missionen.
Utexaminerad från Gossners
missionsskola i Berlin, tog
S. jämte II. P.
Börre-sen (se d. o.)
anställning inom
kolhmissio-nen 1863. Dessa båda
upptogo 1867 en ny
mission, den nordiska
santalmissionen (se d.
o.). S. nedlade här ett
utomordentligt arbete
för santällspråkets utforskning, utgav
gram-matikor, ordböcker, översättningar och
upp-byggelselitteratur samt deltog jämte Heuman
och Bodding i övers, av N. T. till
santälisprå-ket (1906). G. Lbrg.
Skreifiske, se Torskfiske.
Skrevning, jaktv., höger- och vänsterbenens
särställning, som hos samma villebråd växlar
vid olika gångarter. Se S p å r. G. G.*
Skribe’nt, skriftställare (ofta ringaktande).
Skridfinnar, se Lappar, sp. 763.
Skridskor. De äldsta s. bestodo av djurben,
i s 1 ä g g a r (se d. o.), på vilka man stakade
sig fram med en stav. Sedan 1400-talet torde
s. åtm. delvis av järn ha funnits. I Holland
uppkom ett slags järnskridskor med stomme
av trä. Denna typ av s. (se bild 1) var i
bruk in på 1800-talet. Helt av järn
tillverkade s. uppträdde på 1830-talet. Av
epokgörande betydelse blevo de norska s. k. r ö
r-löparna, konstruerade på 1880-talet. — För
hastighetsåkning brukas numera alltid
rörlöpare (se bild 2), där fotstöden fram och bak
bestå av tunt pressad plåt, lödda på ett rör, i
vilket själva löpskenan (omkr. 1 mm tjock)
är infälld. För konståkning nyttjas en av
svensken Ulrich Salchow 1900 konstruerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
