Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Skridskosegling—Skridskoåkning
1180
Bild 1. Bild 2.
modell (se bild 3). Dess skena är omkr. 5 mm.
För långfärder finnas särskilda typer av s. De
mest brukade äro »militärmodellen» (V. G.
Balcks modell, se bild 4) och
»långfärdsskrid-skon» (Donogues modell, se bild 5). U.S.;Å.S-n.
Skridskosegling, segling på is på skridsko
med ett för en person avsett skridskosegel. —
S. torde vara lika gammal som
skridskoåkning (se d. o.). Den moderna s. började i
Sverige (Stockholm) på 1880-talet. De första
tävlingarna höllos 1887 av Vaxholms
segelsällskap. Stockholms skridskdseglarklubb,
världens första, stiftades 1901. Svenska
isseg-lingsförbundet, stiftat 1906, har sedan dess
årl. anordnat tävlingar om svenska
mästerskapet i s. I intet land torde s. ha drivits
till sådan fulländning som i Sverige. — De
vid s. använda skridskotyperna äro: Balcks
s. k. militärmodell, amerikanska
seglings-skridskor (Donogues) och rörlöpare (om dessa
se Skridskor). Seglets konstruktion och
seglarens ställning framgå av bilden.
Segelytan växlar vanl. mellan 4 och 6 kvm. — En
skridskoseglare kan på god is uppnå en
betydligt större hastighet än vinden (en fart,
motsv. omkr. 90 km i timmen, förekommer
stundom; jfr I s j a k t). Vändning genom vin-
Bild 4. Bild 5.
den utföres så: seglaren »lovar» och
fortsätter vändningen, tills nya kursen intagits. Då
seglet kommit vindrätt, lyftes det på raka
armar över huvudet och nedfälles, så att
masten kommer att vila på motsatt axel. Vid
vändning undan vinden lyftes och vändes
seglet på samma sätt under kursändringen, som
intages genom avfallning. Vid s. är
iskunnighet önskvärd (d. v. s. att kunna bedöma isens
hållfasthet, veta metoderna för passerandet
av råkar, för att taga sig upp ur en vak
o. s. v.). Ispik, lina och isdubbar böra
medföras. — J fr G. Posse, »Skridskosegling» (i
»Vår idrott», 1930). Å. S-n.
Skridskoåkning, glidning över is medelst
skridskor (se d. o.). — Historik. S., som är
urgammal, torde vara av rent nordiskt
ursprung och spreds trol. av vikingarna till
Holland, England, Frankrike m. fl. länder. I
Snorres Edda omtalas s., och i Olaus Magnus’
»Historia de gentibus septentrionalibus»
be-skrives en skridskotävling. I Holland och
England utövades s. flitigt redan under
medeltiden, och under 1600- och 1700-talet
dominerade dessa länder inom s. För krigsbruk
användes s. t. ex. 1572, då frisiska
bondeskaror på skridskor togo sig fram längs
Hollands kanaler, slogo hertigens av Alba trupper
och undsatte det belägrade Antwerpen. I
England uppstod på 1700-talet konståkningen.
Först i mitten på 1800-talet upptogs s. som
idrott i de skandinaviska länderna, dit s:s
tyngdpunkt (bl. a. genom »rörlöparnas»
framträdande på 1880-talet; se Skridskor) åter
övergick. Numera övas s. ej blott i länder
med naturliga skridskobanor: genom
tillkomsten av konstfrusna banor har s. utbrett sig
över så gott som hela jorden. —
Organisationer. I Sverige stiftades 1883 Stockholms
allmänna skridskoklubb, under vars ledning s.
i slutet av 1880- och början av 1890-talet
upplevde en glansperiod (klubben anordnade bl. a.
en skridskobana på Nybroviken i Stocknolm,
där årl. stora tävlingar höllos). 1904 bildades
Svenska skridskoförbundet, sektion av
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund (jfr I dr ott sorganisationer).
Ett internationellt förbund, International
ska-ting union, kom till stånd 1892, i vilket
Sveriges insatser varit betydande (V. G. Balck
president 1895—1925, U. Salchow sedan 1925).
— Tävlingar. S. som modern idrott uppdelas
i hastighetsåkning och
konståkning (figuråkning); för bägge finnas av
Internationella skridskoförbundet fastställda
regler. Vid tävlingar om världsmästerskapet
och Europamästerskapet i hastighetsåkning
(se nedan) skall banan mäta minst 400 m i
omkrets. Segrare är den, som enl. en viss
beräkning på alla fyra sträckorna, 500, 1,500,
Bild 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
