Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181 Skrift 1182
Bild 1—5. Exempel på skolåkningsfigurer vid
konståkning på skridskor (elementära skolan) : skär,
skärombyten, treor, öglor, växelvändningar.
Bild 6—10. Exempel på skolåkningsfigurer vid
konståkning på skridskor (högre skolan) : skärombyte i
åtta, skärombyte—klöverblad, skärombyte—ögla,
skärombyte—bakvänd trea, bakvänd trea—skärombyte—
bakvänd trea.
Bild 11. Hastighetsåkning. — Bild 12. Konståkning (Sonja Henie). — Bild 13. Konståkning (U. Salchow).
5,000 och 10,000 m, uppnått bästa tider (jfr
tabell nedan). Konståkningen består av
skolåk-ning och fri åkning. Skolåkningen omfattar
fem elementära grundfigurer: skär i åtta,
skärombyten, treor, klöverblad och öglor; tre
andra grundfigurer: omvända treor,
växelvändningar och omvända växelvändningar,
samt förbindelse av grundfigurer medelst
skärombyten (se bilder). Figurerna äro
obligatoriska för alla tävlande. Den fria åkningen
ger den tävlande möjlighet att visa sina
speciella färdigheter enl. ett självvalt program,
upptagande högst fem min., där hans förmåga
att kombinera olika figurer kan göra sig
gällande. Som delar av ett dylikt kunna nämnas:
anloppsfigurer (spiraler), tåpiruetter, valssteg,
hopp, kombinationer av piruetter, marschsteg
och åttakombinationer. Bedömningen av såväl
skol- som friåkning sker efter vissa skalor
från 0 till 6. Internationella
skridskoförbundet anordnar årl. en tävling om
världsmästerskapet i hastighetsåkning för män, en dylik
i konståkning samt en liknande tävling för
damer och i paråkning. Dessutom håller
förbundet årl. en tävling för herrar, damer och
i paråkning om resp, mästerskap för Europa.
I hastighetsåkning har Sverige vunnit tre
Europamästerskap, genom R. Ericsson 1893
och Moje öholm 1907 och 1908. I konståkning
har Sverige tidtals dominerat. Sedan det
första världsmästerskapet för herrar ägde rum
1896 i Petersburg, har denna tävling hållits
30 ggr; därvid ha svenskar segrat 15 ggr (II.
Grenander 1 gång, G. Sandahl 1 gång, G.
Grafström 3 ggr och U. Salchow, se d. o., 10
ggr). För damer anordnades motsv. tävling
f. ggn 1906; den har vunnits 2 ggr av
England, 7 ggr av Ungern, 5 ggr av Österrike
och 5 ggr av Norge (genom Sonja Henie). Om
svenska insatser vid olympiska spelen se d. o.,
sp. 248 ff. Svenska skridskoförbundet håller
årl. dels distrikts-, dels hela landet omfattande
mästerskapstävlingar i s. — Jfr Bandy,
Ishockey och Skridskosegling.
Litt.: A. Anderberg, V. Lundquist och P.
Thorén, »Stockholms allmänna skridskoklubbs
verksamhet 1883—1923» (1925); B. Kjellström
o. Ragnvi Torsslow-Lundgren, »Skridskoidrott»
(i »Vår idrott», 1930; med bibliogr.); P.
Thorén, »Några ord om den svenska
skridskolitteraturen» (i Sveriges Centralförening för
Idrottens Främjande, Årsbok 1928). U. S.;Å. S-n.
Skrift. 1. Det medel, varmed det talade
ordet (språket) återges för ögat. Den äldsta
kända skriftformen är bildskriften (se
d. o., med bild). Ur bildskriften utvecklade sig
Rekorden i hastighetsåkning på skridskor, gällande 1 nov. 1932.
Distans Världsrekord Svenskt rekord
500 m 42,6 sek. Clas Thunberg, Finland, 1931 44,8 sek. M. öholm, 1907
1,000 » 1 min. 28,4 » Clas Thunberg, Finland, 1930 1 min. 36,i » G. Almer, 1928
1,500 » 2 » 17,4 » Oscar Mathisen, Norge, 1914 2 » 23,6 » M. Öholm, 1908
5,000 » 8 » 21,6 » I. Ballangrud, Norge, 1930 8 » 46,8 » G. Gabeling, 1928
10,000 » 17 » 17,4 » A. Carlsen, Norge, 1928 18 » 7,4 » G. Gabeling, 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
