Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skruv (maskindel) - Skruvantilop - Skruvfartyg - Skruvflygare - Skruvget - Skruvliggare - Skruvnyckel - Skruvpalmer - Skruvstycke, Skruvstäd - Skrymer - Skrzynecki, Jan Zygmunt - Skrzyński, Aleksander - Skrå - Skrålist - Skråmalning - Skråordning - Skråp - Skråpuk - Skråskott - Skråsäck - Skråväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Skruvantilop—Skråväsen
1192
Skruvsnäcka.
v a r på svarvar o. a. verktygsmaskiner), för
att åstadkomma tryck (t. ex. i skruvpressar,
domkrafter, bromsar och skruvstycken), för
noggranna mätningar (se M i k r o m e t e r, sp. 43)
samt som s. k. e v i
g-hetsskruvar. En
sådan är t r an s m i
s-sionsskruven el.
skruvsnäckan (se
bilden), vars gängor
ingripa i de sneda
tänuerna på
omkretsen av ett snäckhjul,
som bringas att
rotera genom att s. vrides
runt med i
längdriktning oförändrat läge.
Snäckhjulet, vars
tänder var för sig
utgöra en mindre del av
en gänga, tjänstgör då som ett slags
roterande mutter. Denna utväxlingsanordning
(s. k. s n ä c k v ä x e 1) begagnas med fördel,
då ett större varvantal skall nedväxlas till
ett betydligt lägre. — En fartygspropeller (se
Propeller) arbetar även som en s. med
vattnet som mutter. O. B-n.
Skruvantilop, zool., se K u d u.
Skruvfartyg, äldre benämning på fartyg,
framdrivet med propellermaskineri.
Skruvflygare, se Flygmaskin.
Skruvget, zool., se Getsläktet.
Skruvliggare, se Lösbladssystem.
Skruvnyckel, verktyg, bestående av en
häv-arm med i ändan anbragt uttag, som är
format efter ytterkonturen av en mutter el.
skruvskalle. Nyttjas för att draga till, resp,
lossa skruvar och bultar. Är verktyget
ställbart efter olika mutter- och skallvidder, kallas
det skiftnyckel. G. H-r.
Skruvpalmer, bot., se Pandanaceae.
Bild 1. Bågskruvstycke. — Bild 2.
Parallellskruv-stycke.
Skruvstycke, Skruvstäd, verktyg för
att hålla fast ett arbetsstycke under
bearbetning. Består i huvudsak av två gripkäftar,
varav den ena är rörlig. Man skiljer på b å
g-skruvstycken, på vilka käftarna äro
förenade med varandra genom en led, samt p
a-rallellskruvstycken, vid vilka den
ena käften har parallellrörelse (bild 1, 2).
Rörelsen åstadkommes vanl. medelst skruv, men
även andra anordningar finnas. För att
vid inspänningen skydda arbetsstyckenas
ytor använder man i vissa fall särskilda s. k.
klämbackar av mjukare material, ss. bly,
koppar och hårt trä. Rörskruvstycken
ha käftar med urtagningar, försedda med
tänder. Vid en del dylika ersättes den ena
käften av en spännbar kätting (k e d j e
rörskruvstycken). På
universalskruv-s ty c k en äro käftarna inställbara och
låsbara i alla lägen. M a s k i n s k r uvstycken
äro parallellskruvstyeken för
verktygsmaskiner. O. B-n.
Skrymer, jätten i sagan om Tors färd till
Utgårda-Loke (se d. o.) i Snorres Edda.
Skrzynecki [skfynä’tski], Jan Zygmunt,
polsk general (1786—1860). Deltog i
Napo-leonskrigen och polska resningen 1830—31;
efter slaget vid Grochöw 25 febr. 1831 blev
S. överbefälhavare och vann ett par smärre
framgångar. Han saknade initiativförmåga,
led nederlag vid Ostrol^ka, miste sina
landsmäns tilltro och måste aug. s. å. lämna
överbefälet. 1839 ingick S. i belgisk krigstjänst
men måste avgå av politiska skäl. (A. A-t.)
Skrzynski [skfy’njski], Aleksander,
greve, polsk diplomat (1882—1931). Blev jur.
dr i Wien 1906, var 1909—14 i österrikisk
diplomatisk tjänst och 1919—22 polsk
minister i Bukarest. Som utrikesminister dec.
1922—maj 1923 utverkade S.
ambassadkonferensens erkännande av Polens östgränser.
Ånyo utrikesminister 1924—25, slöt han flera
skiljedomsavtal med grannstaterna och deltog
i Locarnoförhandlingarna. Nov. 1925—maj
1926 var S. ministerpresident och
utrikesminister. (A. A-t.)
Skrå. 1. Se B å t s k r å. — 2. Förr vid
sjöartilleriet använd projektil, bestående av
en cylindrisk s k r å k a p p e av järnplåt el.
skråsäck av segelduk, i vilken ett antal
smärre järnkulor voro inlagda. — 3. Se S k
råväs e n.
Skrålist, ett enkelt listverk (se d. o.),
vars profil bildas av två i en trubbig
vinkel sammanlöpande linjer och vanl.
har det utseende, som visas av vidst.
bild. S. nyttjas ofta som enda
sockelprofilering; förekommer även som led
i en av flera lister sammansatt rikare
sockelbildning (se Sockel). C. G-m.*
Skråmalning, se Kvarn, sp. 347.
Skråordning, se Skråväsen.
Skråp, bot., namn på släktet Petasites.
Skråpuk, åkerspöke, fågelskrämma; vidrig
ansiktsmask.
Skråskott, krigsv., se Kartesch.
Skråsäck, artill., se Skrå 2.
Skråväsen har i senare tid blivit
kollektivbeteckningen för allt vad som hört till de
forna hantverksorganisationerna.
Skrå, urspr. ett berett skinn, pergament,
betecknade sedan en på ett dylikt skriven
handling. Med tiden kom skrå vanl. att avse
sådana urkunder, som berörde
hantverkskor-porationer, och till slut dessa
yrkessamman-slutningar själva, alla i ämbeten organiserade
yrkesidkare i landet. Under en viss period
mot slutet av skråtiden fick ordet skrå
bismak av skällsord. Hantverkeriernas
rättigheter och skyldigheter fastställdes genom
skråordningar, som utfärdades av någon
offentlig myndighet. Under medeltiden
utfärdades sådana i Stockholm av borgmästarna
med den kungliga fogdens och hela rådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
