- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
1195-1196

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1195

Skräboån—Skuggspel

1196

skråämbetenas dagar» (1920; typiska
urkunder med inl. och bibliogr.); S. Hanson, »Bland
mästare, gesäller och lärpojkar» (1931); inl.
till många festskrifter av fackföreningar och
arbetsgivarsammanslutningar. -a-i.

Skräboån, se 1 v ö s j ö n.

Skräcka, sjömansuttryck för släppa efter el.
fira ut något, t. ex. skräcka på ett styvt tåg.

Skräckförlamning, med., se Kataplexi.
Skräckor, annat namn på skrakar (se d. o.).
Skräckväldet, se Frankrike, sp. 994.

Skräcködlor, zool., namn på dinosaurier
(se d. o.).

Skräddare, zool., se Vattenlöpare.

Skräddarfågel, Sutoria sutoria.

Skräddarfåglar, Sutoria, släkte av fam.
sångare bland tättingarna, med långsträckt
kropp, korta vingar och (hos hanen) lång
stjärt. Fjäderdräkten är brokig, hjässan röd
och ryggen grön. S. förekomma i Ostindien,
där de vistas i träd och livnära sig av
insekter. Det av bomull o. dyl. fast vävda boet
bygges vanl. mellan några blad, vilkas
kanter av s. hopsytts med tvinnade fibrer. Hanen
av skräddarfågel n, S. sutoria, blir 17
cm lång, honan 13 cm. T. P.

Skrädning. 1. Sätt att vid gruvarbete
skilja de värdefulla malmpartierna från
ofyndig bergart. Den brutna malmen sönderslås
med släggor el. krossas i mindre stycken,
varefter de ofyndiga bitarna urplockas för
hand. Numera kan handarbetet vid s. ersättas
med maskinarbete, s. k. s o v r i n g. G. H-r.

2. (Träv.) Borthuggning med yxa el. bila av
en stocks sidoved, varigenom en bjälke, en
sparre el. en järnvägssyll o. s. v. erhålles.

Skrälingar, se Grönland, sp. 1188.

Skrälåt, en svensk s. k. folkdans med
egendomligt vacker mollmelodi i stillsamt tempo
och hamboliknande 3/4 takt (2 repriser om 8
takter var), är en gemensam par- och
kontradans i 9—10 turer. Den dansas av åtta par,
uppställda på två linjer mot varandra. S. hör
till de vackraste av de danser, vilka, utan

att numera vara kända i folklig tradition,
framfördes på scenen som folkdanser i
samband med »nationaldivertissement» och
sångspel med nationella motiv omkr. 1800-talets
mitt. Med sin oöverträffliga grace, sina
välberäknade övergångar och det ytterst virtuosa
utförande den kräver är s. en av de mest
typiska av dessa stiliserade produkter av
samarbetet mellan balett och folklig dans. E. KL

Skränka, se S å g n i n g.

Skräntärna, zool., se Tärnsläktet.

Skräppa, bot., se Syrsläktet.

Skrävlinge, se Norra Skrävlinge
och Västra Skrävlinge.

Skudeneshavn, stad (ladested) i Rogaiand
fylke, Norge, på s. Karmöy; 1,198 inv. (1930).
Stort vintersillfiske; konservtillv. Ax. S.

Skugga, fys-, det mörka område, som uppstår
bakom ett ogenomskinligt föremål, när detta
träffas av ljus. Är ljuskällan punktformig,
blir föremålets s. en kon med spetsen i
ljuskällan. Skäres denna kon av en plan yta, en
skärm, uppstår på skärmen en skuggbild av
föremålet. Är föremålet litet, uppträda
tydliga diffraktionsfenomen (jfr Dif fraktion
och Kransfenomen). Har den lysande
kroppen L en viss utsträckning (se bilden),
uppstår utom kärnskugga el.
helskugga, abc, även en halvskugga,
d. v. s. ett parti, som belyses av ljus från
en del av den lysande kroppen. Hel- och
halvskugga bilda tills, kroppens
slagskugga. Jfr Förmörkelse. S. k. färgade
s. uppstå, om ögats färgkänsliga organ
tröttas av en viss färg, då motsv.
komplementfärg (jfr Färg) framträder i det färgade
ljusets s. Om t. ex. en vit skärm belyses med
rött ljus, synes en s. på skärmen tydligt grön.
— Jfr Elektrisk belysning. (J. T.)

Skugga. 1. Skugglägga, t. ex. måla skugga
på en tavla. — 2. Iakttaga, utan att själv
märkas, utspionera som detektiv.

Skuggmorell, bot., se Körsbär.

Javanesiska skuggspelsdockor.

Skuggspel, förevisning på en skärm av
skuggbilder, vilka utföra teatraliska
representationer. Om skuggbilderna framkallas av
fö-revisarna själva, benämnas de spanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 7 17:22:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free