Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Skultuna—Skumnas
1204
starkare växande intresse för den antika s:s
förnyelse. Svensken Sergel är snarast ett
förebud för denna rörelse, som får sina
representanter i italienaren Canova, engelsmannen
Flaxman, dansken Thorvaldsen och tysken
Schadow. Mot denna frostiga marmorkonst,
som alltför ängsligt följde de klassiska
mönstren i spåren, opponerade romantiker och
realister som fransmannen Rude och tysken
Rauch. Inflytelsen från renässansen gjorde
sig gällande i s. under och närmast efter det
andra kejsardömet i Frankrike och efter dess
förebild runt om i Europa. S. har ej längre
samband med arkitekturen annat än i
undantagsfall.
De enda monumentalbeställningarna under
1800-talet avse uppsättandet av statyer över
förtjänta män, återgivande de hedrade
märkesmännen i brons sådana de gingo och stodo
i levande livet. En ofta andefattig realism
hos skulptörerna förenades med en
industrialiserad bronsgjutning. Blott ett fåtal av
1800-talets många statyer tål att granskas ur en
rent konstnärlig synpunkt. I övrigt ägnade
sig skulptörerna åt att efter levande modell
utföra välformade kvinnokroppar i
konventionella ställningar, verk, som icke fyllde
någon annan uppgift än att visas på
utställningar och i lyckligt fall hamna i museer.
Fransmannen Auguste Rodin bröt med denna
själlösa skicklighet och skapade verk av en
starkt personlig hållning, vilka gärna sökte
den måleriska verkan av ljusspelet hos ytan,
den våta leran, reproducerad i den blanka
bronsen el. den halvt genomskinliga, för
mejselns minsta smekning mottagliga marmorn.
Från Rodin utgå så gott som alla nutida
skulptörer av betydelse: fransmännen
Bour-delle, Maillol, Despiau, norrmannen
Vige-land, dansken Kai Nielsen, svenskarna Milles
och Henning. Men även andra inflytelser ha
spelat in i den nyare s:s utveckling, den
särskilt teoretiskt betydelsefulle tyske
bildhuggaren Adolf Hildebrand, den nyupptäckta
arkaiska grekiska konsten, den egyptiska, den
indiska och kinesiska s., även negerplastiken.
Den moderna s. har nära nog gått till
motsatt överdrift mot 1800-talets intima
verklig-hetsanalys och bristande monumentalitet. Den
eftersträvar, till snart sagt varje pris, det
monumentala och inriktar sig på att utföra
monument, brunnar o. dyl. av dekorativ och
konstslöjdsmässig el. arkitektonisk verkan.
Det inträngande studiet av formen, glädjen åt
dess skönhet och uttrycksfullhet kommer
därvid lätt till korta. S. lider i det moderna
samhället av att sakna de uppgifter, som
naturligt och osökt ges av religionen och seden,
bilder av gudar och heliga, av hjältar och
furstar, av vördade och hänsovna fäder. Den
får söka uppgifter för att kunna förbliva vid
liv. Hos konstnären kvarstår outrotligt
behovet av att forma liksom av att teckna och
måla. De bästa verken äro och bli de, i vilka
detta behov mest oavvisligt och äkta tagit
sig uttryck, oberoende av modeströmningar
och yttre inverkningar. — Se vidare
Grekisk konst, Hellenistisk konst,
andra översikter av olika länders konst samt
art. om olika skulptörer, med litt.-anv. A. L. R.
Skultuna. 1. Socken i Västmanlands län,
Norrbo härad, kring Svartån, n. v. om
Väs
terås; 89,32 kvkm, 2,120 inv. (1932).
Industri-och jordbruksbygd kring Svartåns forsrika
lopp, f. ö. småkullig skogsbygd. 2,383 har
åker, 5,176 har skogsmark. Vid ån ligga S.
verkstäder (se nedan). Pastorat (förenas 1
maj 1934 med Lillhärad och Skerike) i
Västerås stift, Domprosteriet.
2. Manufakturverkstad, metallgjuteri och
sågverk med hyvleri och lådfabrik i S. socken
(se ovan), vid till 1,300 hkr utbyggda fa l av
Svartån, n. v. om Västerås; omkr. 1,150 inv.
(1921). Förbindes genom fabriksbana med S.
station på Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar. Under S. lyda även
lantegendomar i S. och Lillhärads socknar (tills. 6,035
har, därav 1,255 har åker; tax.-värde 1,633,100
kr. 1930). S. anlades 1607 av kronan,
utarrenderades därefter, skatteköptes 1715 av C. och
P. Mathiesen samt utvecklades och gjordes av
den sistnämnda till fideikommiss, . upphävt
efter C. J. Adlerwalds död (1729), varefter S.
tillhörde släkten Hammarskjöld, som 1860
bildade ett a.-b., vilket 1912 uppgick i a.-b.
Svenska metallverken. Jfr S. Erixon, »S.
bruks historia», I (1921).
Skulu’dis, Stefanos, grekisk politiker
(1838—1928), urspr. bankir i Konstantinopel.
Var 1892 marinminister, 1897 utrikesminister.
Som konseljpresident och utrikesminister nov.
1915—juni 1916 förde S. en mot de allierade
välvillig neutralitetspolitik, som nödgade till
upprepade avsteg (se Grekland, sp. 1037).
Skum, intim blandning av en gas och en
vätska, t. ex. luft och vatten. Rena vätskor
bilda aldrig s. utan blott lösningar,
innehållande ämnen, som starkt nedsätta
lösningsmedlets ytspänning (se Kapillaritet) och
bilda sega el. nästan fasta hinnor på vätskans
yta. Då ytspänningen proportionsvis ändras
mest genom de första små tillsatserna av det
lösta ämnet, äro minimala mängder, t. ex. 0,3
milliondels g pepton, ofta tillräckliga för att
på en yta av 1 kvcm framkalla ständig
skumbildning genom att en ytterst tunn, fast
hinna ständigt nybildas. Intet s. bildas, om
uppkomsten av sega el. fasta hinnor på ytan
hindras, t. ex. genom tillsättning av något
ämne, som starkare nedsätter ytspänningen
hos lösningsmedlet, än det skumbildande
ämnet förmår. Om man t. ex. till en
saponin-lösning sätter litet isosmörsyra, bildas ej
något hållbart s. Tillsättes alkohol till en sa
poninlösning, uppkommer ej heller något s.,
emedan i detta fall någon hinna av nyss
nämnd beskaffenhet ej bildas. A. Bi-n.’
Skummeslöv, socken i Hallands län, Ilöks
härad, vid Laholmsbukten, s. v. om Laholm;
28,81 kvkm, 915 inv. (1932). Bördig slättbygd,
utmed kusten skogplanterade flygsandsdyner,
badstrand. 1,977 har åker, 334 har
skogsmark. Egendomar: Skottorp (se d. o.),
Rännes-löv m. fl. Ingår i ö. Karups och S:s pastorat
i Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Skummjölk, se Mjölk, sp. 163.
Skumnas, vid äldre kopparframställning
(grundande sig på metallens anrikning i
skärsten, se Koppar, sp. 1189) efter otillräcklig
röstning uppkommande, sammanhängande och
svårbearbetad massa el. nas (se d. o.). Vid
kopparverket i Åtvidaberg förkastades länge
dylika; bergmästaren B. G. Bredberg
lyckades tillgodogöra dem (1844—48). C. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
