- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
1205-1206

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1205

Skumplog—Skutari

1206

Skumplog, Skumrist, se Plog.

Skumsläckning, se Brandväsen, sp. 1107.

Skunk (S k u n c k), Nils, politiker (1614—
76). Blev 1645 stadsskrivare i Stockholm och
1666 landsdomare i Blekinge. Vid 1650 års
riksdag var S. borgarståndets sekr.,
betraktades som de ofrälse ståndens bästa penna
och författade enl. egen uppgift den
märkliga skrift, »protestationen», till drottning
Kristina, vari yrkades på en reduktion och
en bättre ställning för de ofrälse stånden.
Se B. Lövgren, »Ståndsstridens uppkomst»
(1915). (G. J-n.)

Skunk, Mephitis mephitis.

Skurdalsporten den urgamla färdleden till
Norge. Nära Skurdalsröset står »Stenen i
grönan dal» (se d. o.).

Skurknölar, med., se H y g r o m.

Skurugata, en kilometerlång, 7—25 m bred
klippränna med 20—60 m höga väggar, på v.
sluttningen av Skuruhatts höjdparti (337 m
ö. h.) i n. Småland, n. ö. om Eksjö.

Skurup. 1. Landskommun i Malmöhus län,
Vemmenhögs härad, i det småkulliga
moränområdet mellan Romeleåsen och Söderslätt;
35,87 kvkm, 2,623 inv. (1932). Omsluter
Sku-rups köping, övervägande slättbygd. 2,795 har
åker, 228 har skogsmark. Egendomar:
Svane-holm (se d. o.) och Stjärneholm. Folkhögskola
och lantmannaskola. Bildar med S:s köping
S:s församling (36,74 kvkm, 4,103 inv.), som
fr. o. m. 1 maj 1932 tills, m. Solberga och
Hassle-Brösarp utgör ett pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt.

2. Köping i S:s socken (se ovan), vid Malmö
—Ystads järnväg; 137 har, 1,480 inv. (1932).
Industri- och handelsort med tre bankkontor,
samrealskola, fabriker för tillv. av
lantbruksmaskiner, tegelbruk, mejerier m. m.
Tax.-värde å fastighet 5,485,300 kr. (1931), tax.
inkomst 1,653,030 kr. Blev municipalsamhälle
1895 och köping 1914.

Skurusundet, det 4,5 km långa och 60—400
m breda sundet mellan Värmdön och
Södertörn (Sicklaön) ö. om Stockholm, förbinder
Halvkakssundet i Stora segelleden med
Län-nerstasunden och ingår i farleden till
Baggens-fjärden. över S., som kantas av skogiga,
branta stränder med omfattande
villabebyggelse, leder den bekanta Skurubron (se
Bro, sp. 1269 och bild 26). Vid S. anlades
1678 en befästning.

Skuta, benämning för särskilt mindre
segelfartyg, vilka gå i fraktfart på floder och
kustfarvatten.

Sku’tari, alb. Shkodèr el. Shkodra, serb.
Skadar, stad i n. Albanien vid Skutarisjön
(se d. o.) och floden Bojana; 29,209 inv. (1930);
säte för en rom.-kat. ärkebiskop. S. består av
en muhammedansk och en kristen stadsdel;
dess centrum utgöres av det måleriska gamla
basarkvarteret. Borgen, på en höjd i s., och
flertalet förnämligare byggnader härstamma
från den venezianska tiden. S. är n.
Alba-niens livligaste handelsstad med automobil-

maskar, insekter, smärre
ryggradsdjur m. m. men även bär.
I Sydamerika finnes ett
närstående släkte, Conepatus. S.
lämna ett eftersökt pälsverk.
De uppfödas ofta i fångenskap
för pälsens skull. — Som
skunkdjur betecknas stundom
även Viverridae (se S i
bet-kattor). Lönnb.

Skuorkas, numera S k å
r-k a s, se S a r e k.

Sku’psjtina, serbokroat.,
(nationalförsamling, riksdag.

Skura el. Skåra, her., se
Sköld, sp. 1269, med bilder.

Skurdalshöjden, fjäll i
Jämtland, invid Storliens station
och norska gränsen; 839 m ö. h.
Berömd, livligt besökt
utsiktspunkt. N. om S. ledde genom

Skunkdjur el. S t i n k d j u r, Mephitis,
tillhöra fam. mårddjur, närmast släkt med
grävlingarna men smärtare byggda. Kring anus
finnas stora körtlar, vilkas oerhört stinkande
innehåll med hjälp av en kraftig muskel som
försvarsmedel kan utsprutas genom två
rikt-bara öppningar mot en fiende. Bäst känt är
M. mephitis från Nordamerika, med en
kropps-längd av omkr. 40 cm, den yviga svansen omkr.
20 cm. Den präktiga pälsen är glänsande
svart med vit teckning i form av ett band
från nosen bakåt längs vardera sidan.
Färgmönstret växlar. S. vandrar omkring,
sökande föda ung. som en grävling, och lever av

Utsikt över Skutari i Albanien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free