Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Skutari—Skvattram
1208
Sågverk vid Skutskär.
väg till hamnen Shen Gjin (it. San Giovanni
di Medua) vid Adriatiska havet. V. om S.
berget Tarabosh. — Under antiken var S. (lat.
Scodra) huvudstad i ett illyriskt rike och kom
168 f. Kr. under Rom. Under en stor del av
medeltiden tillhörde S. serbiska riken, på
1400-talet Venezia och erövrades 1479 av
turkarna. Under Balkankrigen intogo
monte-negrinerna april 1913 S. efter en lång
belägring men måste överlämna staden till
Albanien. Under världskriget intogs S. av
serberna 29 juni 1915, av österrikarna 23 jan.
1916 och av italienare och serber 31 okt. 1918.
Sku’tari, turk. ’Üsküdar, stad i Turkiet, på
den asiatiska sidan av Bosporen, förstad till
Konstantinopel (se d. o., sp. 1128).
Skutarisjön, insjö i n. v. delen av
Balkanhalvön, på gränsen mellan Albanien och
Jugoslavien (Montenegro); 356 kvkm.
Avrinner genom den med Drin förbundna Bojana
till Adriatiska havet. Ytan ligger 6 m ö. h.,
största djupet är 44 m.
Skutskär, träindustriort och hamn vid
Gävlebukten, strax v. om Dalälvens
mynning, omfattar Skutskärs kapellförsamling
(13,53 kvkm, 5,484 inv. 1932) av Älvkarleby
(jfr d. o.) kommun och pastorat i Uppsala län
och når med Härnäs (se d. o.) in i Valbo
socken, Gävleborgs län; tills, omkr. 6,050 inv.
(1921). Har stora sågverksanläggningar, sul-
Skvattram, Ledum palustre.
fit- och sulfatfabriker med
blekerianläggning,
kvistpappersbruk, sulfitspritfabrik,
terpentin- och metanolfabrik,
hartsoljefabrik,
kalksandstegel-verk och trävaruupplag,
tillhörande Stora Kopparbergs
bergslags a.-b., samt en utmärkt,
relativt isfri hamn (4,2—6 m
djup), tillhörande samma bolag.
Tills, ankommo och avgingo
1930 i S:s och Härnäs hamnar
538 fartyg om 520,978
nettoton samt lastades bl. a. 116,233
kbm trävaror och 49,366 ton
trämassa, papp och papper etc.
— S:s sågverk tillkom 1869
genom trävarufirman Astrup &
Sörensen i st. f. en planerad
utvidgning av den s. k.
kron-sågen vid Älvkarleby
kungsgård och förbands genom en
11 km lång flottningskanal
med Dalälven ovan Älvkarleö.
S. köptes 1885 av nuv. ägaren,
som till S. koncentrerat den tidigare vid
Domn-arvet, Falun och Korsån bedrivna
sågverksrörelsen och som 1894 anlagt sulfatfabriken,
1900 sulfitfabriken, 1903 terpentinfabriken,
1909 spritfabriken och 1912
kvistpappersbruket. Sulfat- och sulfitfabrikerna ha under
1920-talet moderniserats och kompletterats
med en 1931 färdigbyggd blekerianläggning.
Skuttunge, socken i Uppsala län, Bälinge
härad, n. v. om Uppsala; 79,70 kvkm, 1,091
inv. (1932). Sträcker sig från Uppsalaslätten
och Björklingeån mot n. v. upp i den på
mossar rika skogsbygden. 2,613 har åker, 4,348
har skogsmark. Egendom: Bemersberg.
Pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers o. Norunda kontr.
Skvadrön, kavalleriets grundenhet; dess
styrka i fält är 100—150 man. Flera (i allm.
4) s. bilda ett reg:te. Varje s. indelas i 3—4
troppar. Inom varje reg:te finnes numera en
teknisk s. för skilda uppgifter, ss. strid med
kulsprutor och signalering (ibland kallad
kulspruteskvadron); de övriga kallas
ryt-tarskvadroner. Jfr Kavalleri. — S.
betecknade urspr. en slaghop av infanteri- och
kavallerikompanier bakom varandra, på
1500-talet en truppstyrka av antingen infanteri el.
kavalleri och bibehölls sedan vid kavalleriet
som namn på en taktisk styrka om 2—4
komp., vilka voro underavd. inom reg:tet. Vid
slutet av 1700-talet bortföll i allm.
kompaniindelningen, och s. blev inom kav.-reg:tet
såväl taktisk som administrativ enhet. M. B-dt.
Skvadronera, skryta, skrävla.
Skvallerkål, bot., se K i r s k å 1.
Skvaltkvarn, se Kvarn, sp. 348.
Skvaltorre, jaktv., äldre benämning på
orr-tuppar, som spela ensamma.
Skvattram, Getpors, Lédum palu’stre, en
0,5—1 m hög buske av fam. ljungväxter, med
spiralställda, övervintrande, nästan
jämnbreda, under rostbruna blad. Blommorna sitta
i kvast el. flock i grenspetsarna och äro
fem-taliga, med vit, fribladig krona. S. växer i
mossar oeh skogskärr i nästan alla kallare
länder på n. halvklotet. Blad och blommor
voro förr officinella. De ha stark, nästan
dö
vande lukt och kamferliknande smak. G. M-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
