Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Skvättbord—Skyddsferment
1210
Vandrande blad.
Skvättbord, skärm av järn el. trä pä båtar,
avsedd att utestänga vågstänk.
Skvättesläktet, zool., se
Stenskvätte-släktet.
Sky, meteor., dets. som moln (se d. o.).
I sv. är ordet föga brukligt inom
meteorologien, utom i uttrycket »lätta skyar», och
torde f. ö. nyttjas mest i poetisk el. figurlig
betydelse. N. E-m.*
Sky, kokk., se J u s.
Skyddande förklädnad. 1. (Zool.) Den bland
djuren vanliga företeelsen, att dessa i fråga
om form och färg el. bådadera harmoniera med
sin omgivning på ett sätt, som väl måste
antagas utgöra ett
åtm. relativt skydd
för dem. Så t. ex.
äro många i havet
levande djur
genomskinliga eller
glasklara och
därför nästan
osynliga; vita djur, ss.
isbjörnen,
polarrä-ven och snöripan,
äro svåra att
urskilja mot snön;
gröna djur, ss.
många insekter,
grodor, ödlor,
ormar och fåglar,
finnas bland trädens
gröna blad,
leoparden blir osynlig i
det av ljusare
fläckar genomsatta
halvdunklet i
skogen, och den
strim-miga tigern
försvinner i djungelns
gräs. Ej sällan förete djuren en
utpräglad könsdimorfism (se d. o.) även i fråga
om färgen. Särskilt gäller detta fåglar och
fjärilar, varvid i regel honorna äro mest
skyddade genom sin färg. I fråga om djur,
vilka genomgå en förvandling under sin
uppväxt, t. ex. fjärilar, tillkomma larvernas och
puppornas färger, även de ofta en s. Många
djur skifta färg efter årstiden, så att de under
både sommar och vinter äro skyddade.
Allmänt bekanta ex. härpå äro flera däggdjur,
t. ex. haren och hermelinen, och fåglar, t. ex.
riporna. I vissa fall beror färgförändringen
på att de gamla sommarhåren falla av och
ersättas av vita hår (hermelinen), ibland
uppkommer den vita färgen genom att
luftbubblor bildas i håren (haren).
Flera djur, särskilt bland groddjur,
kräldjur och fiskar, äga förmågan att växla färg.
Den anatomiska och fysiologiska bakgrunden
för detta fenomen, som är känt bl. a. från
kameleonten, många trädgrodor och fiskar,
särskilt flundrefiskar, är förekomsten i huden
av särskilda svarta, röda el. gula s. k.
kro-matoforceller, vilka kunna utvidga sig till
stora, stjärnformiga celler el. sammandraga
sig till små runda prickar, varigenom färgen
ändras. Impulsen härtill kommer från ögat och
passerar via nervsystemet till huden med
kro-matoforcellerna. I fråga om flundrefiskarna
är det bottnens färg, som stimulerar till
färgförändringen, i fråga om kameleonten är det
Kvistliknande gräshoppa (Acanthoderus wallacei).
dels färgen av de ljusstrålar, som träffa
djuret, dels dess sinnesstämning. En mängd
speciella former av s. finnas, och som regel torde
man kunna säga, att de mera hjälplösa
ungformerna av många djur äro mera skyddade
än de fullvuxna djuren. S., som omfattar
såväl färg som form, förekommer särskilt hos
insekterna, vilka ofta likna blad (vandrande
bladet) el. kvistar (många mätarlarver). S.
förekommer ej blott hos växtätarna, som
behöva skydd mot rovdjuren, utan även hos de
senare, vilka därigenom kunna överraska sina
offer. — Litt.: W. P. Pycraft, »Camouflage
in nature» (2:a uppl. 1927). I. T-dh.
2. (Bot.) Bland växterna anträffas det bästa
ex. på s. inom det afrikanska släktet
Mesem-brianlhemum (se d. o. och färgpl.). Forskare
ha dock iakttagit, att strutsar och apor leta
reda på de kiselstensliknande växterna, som
innehålla åtråvärt koksalt och även för
människor ha en angenäm smak (de ätas av
hot-tentotter). »Härmandet» synes sålunda för
växterna ej vara av den betydelse, som
människor vilja tro. E. S-g.
Skyddsanordningar, gemensam benämning
inom industrien och de tekniska yrkena på
sådana anordningar, som avse att förekomma
olycksfall och ohälsa i arbete. I lagen om
arbetarskydd (se
Arbetarskyddslag-s t i f t n i n g, sp. 1244) nämnas särskilt:
betryggande hägnader omkring golvöppningar,
ställningar, gallerier, hissar o. dyl.;
ledstänger; kringgärdning av kar, bassänger och öppna
kärl; brandskyddsanordningar; kringgärdning
av motorer, maskiner, transmissioner o. a.
mekaniska hjälpmedel; anordningar för
skyndsamt stannande av transmissioner, som ej äro
betryggande skyddade och kunna medföra
fara; inrättningar för hastigt stannande och
förhindrande av oavsiktlig igångsättning av
arbetsmaskiner, som medföra fara för
arbetaren; ändamålsenliga anordningar för
till-och frånslagning av transmissionsremmar och
-linor; tillfredsställande belysning och
ventilation. Verksamma anordningar skola även —
i den mån arbetets natur medger det —
vidtagas för att hindra damm, gaser, rök el.
ångor att spridas i hälsovådlig mängd. —
Under senare tid har ett intensivt arbete
nedlagts för åstadkommande av lämpliga s. på
farligare arbetsmaskiner, t. ex. pressar och
stansmaskiner, cirkelsågar och rikthyvlar.
Sådana s. som skyddsglasögon och respiratorer
användas nu betydligt mera än förr. Jfr
A x e 1 k o p p 1 i n g, sp. 628. O. B-n.
Skyddsferment. Enl. en av E. Abderhalden
(se d. o.) utvecklad lära äger organismen
förmåga att alstra s. k. skyddsferment. Om
äggviteämnen, som normalt icke förekomma i
blodet, tillföras detta, nedbryta s. de främmande
ämnena till lågmolekylära aminosyror. Sådana
äggviteämnen tillföras blodet t. ex. från
moderkakan under havandeskapet och från
sönderfallande svulstvävnad vid elakartad
svulst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
