Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Skytts härad—Skådespel
1230
dera två, blir förbundens antal i hela riket
27. Närmast under K. m:t utövar
Skytteför-bundens överstyrelse ledningen.
Statsunderstödet ökades efter
organisationens genomförande för varje år till 1922, då
det utgjorde 1,376,000 kr. Därefter har det
minskats. Av 1932 års riksdag är det
nedskuret till 289,000 kr. Statsanslaget har
använts till administration, till skyttepris vid
föreningarnas och förbundens
tävlingsskjut-ningar och vid de särskilt anordnade
riks-skyttetävlingarna, till instruktörsarvoden
inom föreningarna, till fri ammunition i viss
omfattning och till skjutbanors anordnande.
Såsom belöning för uppnådda skjutresultat
utdelas inom s. dels de s. k. statens
utmärkelsetecken (skyttemärke i brons, silver och
guld, lägre och högre årtalsmärke,
riksme-dalj och diplom för riksmedalj), dels
föreningarnas och förbundens enskilda
tävlingsme-daljer.
S:s omfattning nådde sin kulmen 1914 med
2,412 föreningar, 238,214 medl. och över 20
mill. avlossade skarpa skott. 1931 voro
föreningarna 1,514 med 105,218 medl., och 13
mill. skarpa skott lossades. 1931 utdelades
13,317 statens utmärkelsetecken mot 10,817
1914. Av personer, som gjort sig särskilt
förtjänta om det moderna s:s utveckling, kunna
nämnas kapten A. Fredenberg, generalmajor
Chr. Lemchen, apotekare V. Wahlquist,
överste A. Billmanson, red. H. Sohlman, fabrikör
P. Drewes och överste G. Lindström. A. D-r.
Skytts härad, Skånes sydvästligaste härad,
Malmöhus län, invid städerna Trälleborg och
Skanör med Falsterbo; 238,63 kvkm, 14,024
inv. (1932). Socknar: Anderslöv, Fru Alstad,
V. Alstad, Lilla Slågarp, St. Slågarp, Fuglie,
Vellinge, St. Hammar, Räng, Håslöv, Bodarp,
Skegrie, Maglarp, V. Tommarp, Hammarlöv,
V. Vemmerlöv, Gylle, Kyrkoköpinge,
Dalkö-pinge, Gislöv och Bösarp.
Municipalsamhäl-len: Anderslöv och Vellinge. Upptages nästan
h. o. h. av den utomordentligt bördiga och
tätt bebyggda Söderslätt, som dock i n. ö.
delen av S., vid Börringesjön, börjar övergå i
parklandskapet s. v. om Romeleåsen. Längst
i s. v. vidtar Skanörs ljung med
flygsands-stränder och strandbad. 20,785 har åker, 518
har skogsmark. Förutom jordbruk (stor vete-,
bet- och kornodling) livlig småindustri och
fiske. Kommunikationsleder: se kartan vid
Skåne. Tillhör Malmö fögderi samt Oxie
och S:s domsaga. — Litt.: Nicolovius (N.
Lo-vén), »Folklivet i S.» (4:e uppl., utg. av F.
Böök, 1924).
Skytts kontrakt, i Lunds stift, omfattar 8
pastorat: Vellinge och Fuglie; Trälleborg och
Maglarp; Räng och Stora Hammar; Håslöv,
Bodarp, V. Tommarp och Skegrie; V. Alstad,
Fru Alstad, Stora Slågarp och Lilla Slågarp;
Dalköpinge, Gislöv, Bösarp och Simlinge;
Hammarlöv, V. Vemmerlöv, Gylle och
Kyrkoköpinge; Skanör och Falsterbo.
Skywriting [skäFrältin], eng. (av sky,
himmel, och writing, skrivande). Genom att man
från flygplan utsläpper rök under flygning
och manövrerar flygplanet på lämpligt sätt,
kommer röken att från marken avteckna sig
som en skrift på himlen, kallad s. S.
brukas som annonsreklam men kan även komma
till nytta i underrättelsetjänsten. ö-g.
Skå, socken i Stockholms län, Färentuna
härad, omfattar sydöstligaste delen av ön
Svartsjölandet i Mälaren; 18,62 kvkm, 639
inv. (1932). Slättbygd med smärre
bergshöjder. 1,123 har åker, 590 har skogsmark.
Egendom: Skå-Edeby (se d. o.). Ingår i Sånga och
S. samt framdeles Färentuna och Hilleshögs
pastorat i Ärkestiftet, Svartsjö kontrakt.
Från kyrkan, vars äldsta delar äro från den
äldre medeltiden, ha till Statens historiska
museum i Stockholm kommit några märkliga
broderier, som tillhört en korkåpa, engelskt
arbete (s. k. opus anglicanum) från omkr.
1325. G. R-ll; E. L-k.
Skådebanan, andelsförening u. p. a., på
skriftställaren Walter Stenströms initiativ
bildad 1910 för att organisera den mindre
bemedlade teaterpubliken och genom
förhyrande av vissa föreställningar bereda
densamma möjlighet att till reducerat pris (i regel
omkr. 50 %) få njuta av god teaterkonst.
Styrelsen har sitt säte i Stockholm och
består av sju medl., därav två för landsorten,
samt fem suppleanter. Verkst. dir. var först
W. Stenström, efter hans död 1926
Fredrik Ström och från 1930 Gunnar
Malmberg. S. har sedan 1911 också utsänt egna
turnéer, dels regelbundet för sommarens
fri-luftsspel, under senare år också till
folkparkerna, dels för vintersäsongen, i början mera
tillfälligt men från 1923 regelbundet, vanl;
två samtidiga. S. drev 1920—29 Tantolundens
och 1926—31 Vanadislundens friluftsteater
samt 1917—20 Folkets hus’ teater och driver
sedan 1927 Skansens friluftsteater, alla i
Stockholm. S:s publikorganisation räknar f. n.
(1932) omkr. 4,000 medl. S:s
landsortsverk-samhet åtnjuter sedan 1927 statsunderstöd av
lotterimedel och dess Stockholmsverksamhet
sedan 1928 kommunalt bidrag. G. K-g.
Skådebröd, bröd, som upplades på ett bord
som offergåva åt Israels Gud. De omtalas
redan på Davids tid och hade motsvarighet
hos andra gamla folk, t. ex. babylonierna.
Jfr Kultbröd. S. H-r.
Skådemästare, se Hantverksämbete.
Skådepenning, dets. som medalj (se d. o.).
Skåderätt, namn på bilder i något
förgängligt material, ss. socker och mjöl, av
praktfulla, stundom fantastiska rätter, som
ej voro bestämda att förtäras utan endast att
som ett slags bordsprydnader fägna ögat. De
förekommo under medeltiden och långt senare.
Skådespel, eg. varje spel el. upptåg, som är
ägnat att uppfattas med ögat; i vidsträckt
litterär mening dramatiskt verk i allm.,
dra
SKYTTS H2
Skala 1:500OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
