Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånings härad - Skånings, Valle och Vilske domsaga - Skånings-Åsaka - Skånska Aftonbladet - Skånska brandförsäkringsinrättningen - Skånska cement-a.-b. - Skånska Correspondenten - Skånska Dagbladet - Skånska dragonregementet - Skånska hovrätten - Skånska husarregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Skånings, Valle och Vilske domsaga—Skånska husarregementet
1254
kvkm, 12,829 inv. (1932). Socknar:
Skånings-Åsaka, Händene, Skara landskommun och
-församl., Härlunda, Marum, Vinköl, V.
Gerum, Synnerby, Skallmeja, Trässberg,
Härje-vad, Saleby, öttum, Jung, Fyrunga, Kvänum,
N. Vånga och Edsvära. Vid Västergötland—•
Göteborgs järnväg municipalsamhället
Kvänum. S. genomflytes av Lidans biåar Flian
och Landån och höjer sig från den flacka,
bördiga slättbygden på omkr. 50 m ö. h. i n. v.
till smått kuperad skogsbygd på 125—160 m
höjd i s. ö. och ö. 29,431 har åker, 11,873 har
skogsmark. Utpräglad jordbruksbygd med
nästan ingen industri. Tillhör Skara fögderi
och Skånings, Valle och Vilske domsaga.
Skånings, Valle och Vilske domsaga, under
Göta hovrätt, omfattar två tingslag:
Skånings och Valle härad (tingsställe: Skara)
samt Vilske härad (tingsställe: Floby).
Skånings-Åsaka, socken i Skaraborgs län,
Skånings härad, närmast n. ö. om Skara;
37,69 kvkm, 833 inv. (1932). Uppodlad
slättbygd med morän- och rullstensåsar samt
skogsdungar. 2,169 har åker, 972 har
skogsmark. Egendomar: Brunsbo (biskopsboställe),
Ranåker och flera kronoegendomar. Ingår i
N. Vings, Stenums, Skärvs och S. pastorat
i Skara stift, Domprosteriet.
Skånska Aftonbladet, eftermiddagstidning i
Malmö, utges sedan 1880 med sex n:r i
veckan. Den uppsattes av S. P. Bromée (1840—
1927), dess red. till 1909, efterträdd av J. G.
Christensén (1873—1925). Huvudred, är
sedan 1925 E. R. Hagberg (f. 1891). Tidningens
politiska hållning är höger.
Skånska brandförsäkringsinrättningen, ett
av Sveriges äldsta ömsesidiga
försäkringsbolag, gr. 1828 i Lund för drivande av
brandförsäkring av byggnader i Skånes städer.
I nära anslutning till S. grundades 1847
Skånska städernas
brandstods-förening för drivande av brandförsäkring
av lösegendom. De båda föreningarna ha från
början stått under gemensam styrelse. Den
totala ansvarssumman för direkt
brandförsäkringsrörelse utgjorde 31 dec. 1931 722,9, resp.
209,7 mill. kr. Den totala premieinkomsten
var 193 1 0,54, resp. 0,27 mill. kr. — Litt.: G.
Carlquist, »S. 1828—1928» (1928). G. P-e.
Skånska cement-a.-b., gr. 1871, äger och
driver i Skåne cementfabrik, kalkbrott och
kalkbruk i Limhamn, tegelbruk i Lomma (se d. o.)
samt i Västergötland cementfabrik,
kalkstens-brott och stenhuggeri i Hällekis (se d. o.). I
bolaget uppgingo 1913 Hellekis a.-b. och 1926
Maltesholms cement-a.-b. Aktiekap. 10,4 mill.
kr. (1932); omkr. 1,100 arb. S. äger vidsträckta
affärsintressen inom närbesläktade
industriföretag, bl. a. som innehavare av
aktiemajoriteten i byggnadsentreprenadfirman a.-b.
Skånska cementgjuteriet, a.-b. Iföverken, a.-b.
Visby cementfabrik, a.-b. Karta & Oaxens
kalkbruk, a.-b. Gotlands kalkverk samt
Port-Kunda cementfabrik (i Estland). G. H-r.
Skånska Correspondenten, vecko- el.
halvveckotidning, utg. i Lund 1832—55 under
något skiftande namn. Den var tidtals ett
ganska uppmärksammat liberalt organ.
Skånska Dagbladet, tidning i Malmö,
började 1888 utges av boktryckaren R. Asp; dess
förste red. var L. Ljunglund (se d. o.; 1888—
91). Under red. N. Hellbergs (1847—1919) led-
ning (1893—1919) fick tidningen en mycket
stor spridning, särskilt på skånska
landsbygden, med en uppl. på över 70,000 ex.
Tidningen är numera organ för Bondeförbundet;;
huvudred, är sedan 1928 Hj. Berlin (f. 1888)..
Sedan 1895 har tidningen, som utkommer sex
ggr i veckan, söndagsbilagan Hemmet.
Skånska dragonregementet uppsattes med
början 1676 genom värvning av avskedade
ryttare i Småland. Det fick efter sin chef
namnet R a m s v ä r d s reg:te till häst.
Redan 1680 bestämdes, att reg:tet skulle
organiseras enl. indelningsverket, och sedan det
förstärkts, så att styrkan uppgick till 8
skvad-roner på omkr. 125 man, indelades det i
sydligaste Skåne. Reg-.tet kallades från 1695
Södra skånska kavallerireg:tet,
fick 1805 namnet Skånska kar abi n i ä
r-reg:tet för att från 1822 kallas S. 1833
omorganiserades det till 10 skvadroner. Dess
övningsplats var Ljungbyhed (se d. o.).
Sedan det genom riksdagsbesluten 1892 och 1901
upphört att vara indelt, bestämdes Ystad till
dess förläggningsort. Den nyuppförda
kasernen där togs i anspråk 1897. I enlighet medl
1925 års försvarsordning ingingo delar av S.
i det nyorganiserade Skånska
kavalleriregementet (se d. o.). — Litt.: C. G.
v. Plåten, »Kungl. Skånska
dragonregementets historia» (3 bd, 1901—26). M. B-dt..
Skånska hovrätten, vanlig benämning på
Hovrätten över Skåne och Blekinge (se H o
v-r ä 11).
Skånska husarregementet. Efter freden i
Roskilde utfärdades av Karl X Gustav 21
maj 1658 ett k. br. ang. uppsättandet av ett
skånskt kav.-reg:te i enlighet med de
principer, som gällt för det äldre svenska
indelningsverket. Organisationen var genomförd
1661. Reg:tet bestod då av 8 komp, om 125
man, vilka indelades med 458 n:r i
Kristianstads och 542 i Malmöhus län; det kallades
än (efter Lybecker, som var dess förste chef)
Lybeckers skånska ryttare, än
Skånska kavalleriet, kallades fr. o.
m. 1682 Norra skånska
kavalleri-reg : t e t, 1801—07 Skånska linjed ra-
SKÅNINGS H9
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
