Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånska husarregementet - Skånska hypoteksföreningen - Skånska karabiniärregementet - Skånska kavalleriregementet - Skånska kommissioner - Skånska konstnärslaget - Skånska landskapens historiska och arkeologiska förening - Skånska linjedragonregementet - Skånska lätta dragonregementet - Skånska privatbanken - Skånska prästerskapets byggnadskassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skånska hypoteksföreningen—Skånska prästerskapets byggnadskassa
1255
gon- el. Skånska lätta
dragon-r e g : t e t och därefter S. 1833
omorganiserades reg:tet till 10 skvadroner. 1898
förlädes reg:tets skolor till Hälsingborg,
chefsexpeditionens förläggningsort. 1908 förlädes
tre skvadroner till Landskrona och två till
Uppsala. 1912 tog reg:tet (första bataljonen) i
besittning den nya kasernen i Hälsingborg.
Reg:tets gamla övningsplats var fortfarande
Ljungbyhed (se d. o.). I enlighet med 1925
års försvarsordning ingingo delar av S. i det
nyorganiserade Skånska
kavalleriregementet (se d. o., med litt.). M. B-dt.
Skånska hypoteksföreningen, vars första
regi, fastställdes av K. m:t 20 febr. 1836 och
som s. å. började sin verksamhet, är den äldsta
och i fråga om utlämnat lånebelopp största av de
svenska landshypoteksföreningarna.
Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Skåne,
har sitt säte i Lund. Ursprungliga beloppet
av utlämnade lån utgjorde 31 dec. 1931
109,454,850 kr. med en återstående
kapitalskuld av 93,728,348,55 kr. Delägarnas =
låntagarnas antal utgjorde s. d. 8,924. Se f. ö.
Hypoteksförening. I. L-n.
Skånska karabiniärregementet, se
Skånska dragonregementet.
Skånska kavalleriregementet tillhör Södra
arméfördeln., är förlagt till Hälsingborg och
har Ljungbyhed (se d. o.) till övningsplats.
Reg:tet mottager värnpliktiga från
Malmöhus s. och n. samt Hallands
inskrivningsom-råden. S. bildades jämlikt 1925 års
försvarsordning genom sammanslagning och
omorganisering av delar ur Skånska
husarregementet, Skånska
dragonregementet och Kronprinsens
husarregemente (se dessa ord). — Om
Skånska kavalleriet och Norra
skånska kavalleriregementet se
Skånska husarregementet. — Litt.: M.
Schürer von Waldheim, »Skånska
kavalleriregementet 1658—1928» (1928). M. B-dt.
Skånska kommissioner. Ett viktigt led i de
sydsvenska landskapens (Skånes, Hallands
och Blekinges) inkorporering i det svenska
väldet voro de »skånska kommissioner», som
arbetade under tiden närmast efter
erövringen. Den första av dessa, tillsatt av Karl X
Gustav omedelbart efter Roskildefreden, fick
ringa betydelse. 1662 utsände Karl XI :s
förmyndarregering en ny kommission, bestående
av G. O. Stenbock, G. Bonde och S.
Rosenhane. Dess viktigaste uppgift var att bringa
reda i beskattningsväsendet, och den
sammankallade för ändamålet de tre högre stånden
i landskapen till en lantdag i Malmö. Adeln
kunde visserligen endast förmås till
obetydliga inskränkningar i sina stora privilegier
från danska tiden, men de ofrälse ståndens
beskattning jämkades till likhet med det
gamla Sveriges. Senare uppstod missnöje över
hårt skattetryck, militära inkvarteringar m.m.
Då klagomålen framburos på riksdagen 1668,
tillsatte regeringen en ny kommission,
verksam 1669—70 och bestående av J.
Gyllen-stierna, C. Rålamb och G. Banér. Dess
uppdrag omfattade en noggrann utredning av
allt inom de skånska landskapen, som rörde
kyrkan, rättskipningen, militärväsendet,
beskattningen och näringarna. Ärenden, som
rörde hela generalguvernementet, avhandla-
1256
des med dess samtliga ständer på en lantdag
i Malmö, men därjämte höllos lokala möten
i Kristianopel, Ronneby, Kristianstad, Ystad,
Lund, Hälsingborg och Halmstad; i
sistnämnda stad insjuknade Rålamb, varefter
Gyllen-stierna ensam avslutade arbetet. Utan tvivel
har kommissionen förhjälpt många lidande
och förtryckta till deras rätt. Men då räfsten
ej kunde göras nog eftertrycklig och då
kommissionen av statsfinansiella skäl ej kunde
medge någon lindring av skattetrycket, blev
dess huvuduppgift, att försvenska
befolkningen till åskådning och sinnelag, olöst. Om
detta negativa resultat vittnade nogsamt
snapphanerörelsen under det få år därefter
utbrytande kriget med Danmark. — Litt.: S.
Wägner, »Skånska kommissionen af 1669—
—1670» (1886); L. Weibull, »Efter Roskilde
fred» (i Hist. Tidskr. för Skåneland, I, h. 4,
1902); K. Fabricius, »Skaanes övergång fra
Danmark til Sverige» (2 bd, 1906). G. J-n.
Skånska konstnärslaget bildades i Malmö
1902. Hösten året därpå anordnade samfundet
sin första utställning. På lagets initiativ
bildades Skånes konstförening 1904.
Laget utgav 1905 publikationen Från
Skåne-bygd och 1912 publikationen Skånekonst med
text av A. Hahr och Y. von Schmidten. G-g N.*
Skånska landskapens historiska och
arkeologiska förening, stiftad 1865 som Skånes
fornminnesförening, 1867 kallad
Föreningen för Skånes
fornminnen och historia, erhöll efter föreningen
med Hallands fornminnesförening 1893 sitt
nuv. namn. S. har till uppgift att sprida
kännedom om Skånes, Blekinges och Hallands
förhistoria och historia. Av S. ha genom M.
Weibull utgivits Samlingar till Skånes
Historia, Fornkunskap och Beskrifning (1868—73),
Samlingar utg. för de skånska landskapens
historiska och arkeologiska förening (1874—
80) och Skånska Samlingar (1891—97);
inne-hållsförteckn. av C. G. Weibull (1905). Från
1903 utgav S. Historisk Tidskrift för
Skåneland (7 bd, 1901—23) under red. av L.
Weibull. A. S.*
Skånska linjedragonregementet, se
Skånska husarregementet.
Skånska lätta dragonregementet, se
Skånska husarregementet.
Skånska privatbanken, se Enskilda
banker, sp. 882, och minnesskrift av Karin
Kock (1931). Jfr Sedel, bild 11—12 på pl.
Skånska prästerskapets byggnadskassa, en
för övertagande av den prästerskapet i Skåne
av ålder åliggande byggnadsskyldigheten vid
prästgårdarna (kyrkoherdeboställena) 1839
bildad kassa med av K. m:t 14 juni 1888
fastställt regi. Boställshavarna ha tillskjutit
kassans samtliga medel. Kassans inkomster
bestå av ränta på de samlade medlen samt
årliga avgifter. Kassans direktion utses av
samtliga kyrkoherdar i Skåne kontraktsvis;
den och kassans expedition ha sitt säte i Lund.
Samtliga kyrkoherdar i Skåne äro
röstberättigade på stämmorna. I den mån ecklesiastik
boställsordning 9 dec. 1910 trätt i kraft i
fråga om boställen i Skåne, har kassans
befattning med åbyggnaderna på dessa upphört.
Enl. såväl denna boställsordning som den
nya ecklesiastika boställsordningen 30 aug.
1932 (§ 66) skall vederbörande pastorat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
