Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skärfläcka - Skärgård - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Skärgård—Skärp
1266
böjd näbb och långa, kraftiga ben.
Fjäderdräkten är brokig i svart och vitt. Tidigare
häckade s. vid Ölands sydspets och på Gotland
men utrotades; nu är den åter bofast på ett
ställe i Skåne. S. lever flockvis och livnär
sig av smärre vattendjur. T. P.
Skärgård, en samling större och smärre
öar, holmar och skär jämte mellanliggande
mer el. mindre grunduppfyllda vatten
(fjärdar, sund och vikar). Yttersta delen av en s.,
som karakteriseras av kala klippor och en
ytterst sparsam, vindpinad vegetation, kallas
havsbandet. Rikt utvecklade s. förekomma
särskilt utmed fordom nedisade kuster, ss.
Skandinaviska halvöns, Finlands, Skottlands
och Irlands kuster i Europa, Chiles och
Alaskas kuster i Amerika o. s. v. Jfr Kust.
Skärgårdsartilleriet. Enl. k. br. 10 juli 1866
delades sjöförsvaret i två delar, flottan och s.
S:s uppgift bestämdes till försvar av inre
skärgårdar och farvatten samt därjämte
understöd vid sjöfästningarnas försvar. Under
befäl av en generalmajor bildades en
skärgårdsartillerikår. Uniformen liknade
mer husar- än sjöofficersuniformen. S.
tilldelades för skärgårdsstrid lämpade fartyg. S.
återförenades 1873 med flottan. ö-g.
Skärgårdsfartyg, örlogsfartyg, lämpade för
operationer i skärgård. Till s. räknades på
1700- och 1800-talet galärer,
kanonslupar och kanon j o 11 a r samt de särskilt
för finska skärgården omkr. 1760
konstruerade typerna hemmema (hämeenmaa),
p o j a m a, t u r u m a och u d e m a. Jfr
Skärgårdsflotta. ö-g.
Skärgårdsflotta, sjöstyrka, sammansatt av
skärgårdsfartyg (se d. o.). Under
svensk-ryska krigen 1788—90 och 1808—09
spelade svenska s., benämnd Lilla
flottan (se d. o.) el. Arméns flotta (se
d. o.), en betydande roll.
Skärgårdskryssare, se Segling, sp. 623.
Skärhamn, municipalsamhälle och fiskläge
i Stenkyrka socken, Bohuslän, på Tjörns v.
kust; 23 har, 1,029 inv. (1932). 55
yrkesfiskare (1930). Storsjöfiske och livlig sjöfart.
Varv, trankokerier och salterier. Tax.-värde
å fastighet 858,600 kr. (1931), tax. inkomst
427,733 kr. Fick 1932 egen kyrka.
Skärkind, härad i Östergötlands län, mellan
Roxen—Göta kanal i n. v. och
Smålandsgränsen vid Tjust i s. ö.; 352,51 kvkm, 5,036 inv.
(1932). Socknar: Yxnerum, ö. Ryd, Gårdeby,
Skärkind och Gistad. Tillhör i n. den
bördiga östgötaslätten, som söderut övergår i
sjörik, starkt kuperad skogs- och bergsbygd.
Av sjöarna avrinna Borken, Såken och
Yx-ningen genom Gusumsån samt Hävern och
Hällestadssjön genom Storån (till Slätbaken).
9,595 har åker, 16,679 har skogsmark.
Utpräglad jordbruksbygd med skogsbruk söderut
men ringa industri. För kommunikationer jfr
kartan vid Östergötland. S. tillhör
Linköpings fögderi samt Hammarkinds,
Stegeborgs och S:s domsaga.
Skärkind, socken i Skärkinds härad (se
ovan), närmast s. om Roxens ö. ända och Göta
kanal; 63,53 kvkm, 1,417 inv. (1932).
Små-kullig slättbygd. 2,991 har åker, 2,150 har
skogsmark. Egendomar: Halleby, Skörtinge
m. fl. Pastorat i Linköpings stift, Skärkinds
kontrakt.
Skärkinds kontrakt, i Linköpings stift,
omfattar 4 pastorat: Björsäter och Yxnerum;
Skärkind; Västra Husby och Gårdeby; östra
Ryd.
Skärkniv, zool., se Karpfiskar.
Skärlångsläktet, Gaidro’psarus, tillhör
torskfiskarna och utmärkes av långsträckt kropp
med små fjäll, två ryggfenor, därav en lång
bakre, lång analfena samt skäggtömmar på
nosen och hakan. Hithörande arter äro av
rov levande bottenfiskar och finnas i de
europeiska haven. Vid Sveriges västkust finnas
den fyrtömmade skärlångan, G.
cim-brius, som även intränger i Östersjön, och den
femtömmade skärlångan, G.
mus-tela. T. P.
Skärmblad, Blom skärm, Brakté, bot.,
högblad, som tjänstgör som stödjeblad för
blomma. — Stundom nyttjas termen även för
andra högblad i blommans närhet. G. M-e.
Skärmfjäll, bot., se Fjäll 3.
Skärmverkan hos järn. Till följd av den
höga permeabiliteten (se d. o.) hos mjukt
järn komma de magnetiska kraftlinjerna vid
en ring el. cylinder av ett sådant ämne att
nästan uteslutande löpa inne i järnet. Utifrån
kommande magnetiska krafter utöva därför
ingen nämnvärd verkan inuti en sådan ring,
som därför nyttjas i känsliga galvanometrar
(jfr Galvanometer). T. E. A.’
Skärmytsling, mindre strid.
Skärning, mat., se Sektion.
Skärp (fr. écharpe). 1. S., använt till den
militära uniformen, är ett kring veka livet el.
snett över axeln buret band, vanl. i landets
färger, av siden el. vävt av guld, silver, silke
el. garn. Dess ursprung var fältbindeln,
vilken i forna tider (ss. i trettioåriga kriget)
begagnades som fälttecken (se d. o.),
således fyllande ung. samma ändamål som
armbindeln (se d. o.). I början av 1700-talet
blev benämningen s. bruklig. S:s bärande blev
efter hand förbehållet officerarna. Småningom
övergick det till att bli ett paradplagg. I
SKÄRKINDS H5
Skala 1:500 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
