Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Sköld—Sköldkörteln
1274
Sköld, zool., större, sammanhängande
för-hårdning i huden, hos t. ex. sköldpaddor
(bröst-och buksköld) bildad av horn- och benplåtar,
hos kräftdjur av kitin med inlagrad kalk. T. P.
Sköld, O 11 e, målare (f. 1894 14/7), är
uppfostrad i Kina, där fadern var missionär. Han
har studerat konst i Frankrike, Italien,
Spanien och Holland samt gjort resor bl. a. i
Nordafrika. S:s skarpt
realistiska,
formbeto-nade figur- och
porträttmålningar, genre-scener och stilleben —
i synnerhet de senare
påminna om S:s
tidigare beroende av
nederländskt 1500-tals-måleri — ha ofta en
hård, blank yta, så ett
par parisiska
barscener, men även fina
valörer, t. ex. »Utsikt i
Paris» och »Den gamla
kyrkogården» (1928; båda i Nationalmuseum).
S. var lärare vid konstskola i Paris 1925—-27
och blev t. f. prof, i målning vid Konstakad.
i Stockholm 1932. E. L-k.
Sköld, Per Edvin, politiker (f. 1891 25/5).
Var först jordbruksarbetare, senare värvad,
blev 1917 fil. kand, i Lund och är sedan 1918
led. av Andra kammaren för Malmöhus län.
Han var led. av
bevillningsutskottet 1922—
24, jordbruksutskottet
1927—32, särskilda
utskotten för
kommunalskattefrågor 1927—28
och särskilda
utskottet för
jordbruksfrågor 1930. Nov. 1924
—juni 1926 var han
statssekr. i
Jordbruks-dep. och blev 24 sept.
1932
jordbruksminister; 1930 erhöll han
uppdrag att utarbeta
förslag ang. den högre
lantbruksundervis-ningens reformering, vilket godkändes av 1931
års riksdag. Bland andra offentliga uppdrag
må nämnas ledamotskap i tull- och
traktatkommittén 1921—24,
bolags-skatteberedningen, kommunal-skatteberedningen och den
sociala jordutredningen. Maj 1931
blev S. riksbanksfullmäktig.
Skr.: »Blekingesägner» (1917),
romanen »Den siste av
Jeppe-släkten» (1923) och flera delar
i serien »Tidens
medborgar-handböcker» m. m. S. har även
varit flitigt verksam som
publicist, bl. a. i Arbetet och
Skånska Socialdemokraten. S. II.
Sköldberg, Sven, gynekolog
(1838—72), son till S. E. S.;
med. lic. 1864 och med. dr 1867
i Uppsala, docent vid Karol.
inst. s. å. Han var den förste,
som utförde ovariotomi (se d. o.)
i Sverige (1866). — S. skrev
»Orn ovariotomi ens tid i sa re
historia i England och
Ame
rika och operationens nuvarande ståndpunkt»
(1867) m. m. (Bvn.)
Sköldberg, Sven Erik, gynekolog (1806—
84), med. lic. 1832 och med. dr 1835 i Uppsala,
provinsialläkare i Jönköping 1840—64. S. var
den förste, som i Sverige gjorde behandling
av kvinnosjukdomar till en specialitet. Skr.:
»Om Chorean inom Jönköpings län» (1843),
»Lifmodersjukdomar» (1857), »Sårades vård i
fält» (1864) m. m. (Bvn.)
Sköldbrosk, anat., se Struphuvud.
Sköldbåge, se Valv.
Sköldebrev, öppet brev av ett lands regent,
varigenom han förlänar något slag av adlig
värdighet (under medeltiden »sköld och hjälm»)
åt en person; dennes heraldiska vapen
bestämmes i s. Det äldsta kända svenska s.
utfärdades av Erik av Pommern 1431 (tr. i
B. Bergius, »Nytt förråd af äldre och nyare
handlingar», 1753—54). B. H-d.
Sköldemärke, her., se Sköld, sp. 1269 ff.
Sköldhållare, her., vid en sköld, på
posta-ment placerade människo- el. djurbilder, som
framställas hållande, stödjande el. vaktande
skölden. De uppträda redan på 1300-talet,
mera allmänt på 1400-talet. Först under
senare hälften av 1600-talet komma s. i Sverige
mera allmänt i bruk, och under 1700-talet
finnas de nästan alltid vid grevliga och
friherr-liga vapen. H. F-d.
Sköldinge, socken i Södermanlands län,
Oppunda härad, ö. om Katrineholm, vid
Val-demaren m. fl. sjöar; 88,56 kvkm, 3,276 inv.
(1932). Småkuperad skogs- och
jordbruksbygd kring Ramsta å m. fl. vattendrag. 2,674
har åker, 4,042 har skogsmark. Vid V.
stambanan Valla (se d. o.) municipalsamhälle,
Kan-torps (se d. o.) gruvor och tegelbruk samt i
närheten Åsa folkhögskola. Egendom:
Hål-bonäs (se d. o.). Pastorat i Strängnäs stift,
Oppunda ö. kontrakt. Kallas även Skyllinge.
Sköldkörteln (lat. gla’ndula thyreoidea),
belägen på halsen på ömse sidor om
sköld-brosket, består av två halvor, som framför de
översta luftstrupsringarna äro sammanbundna
med ett tunnare stycke (se bild till art. B
i-sköldkörtlarna samt pl. 2 till art.
Människan). S. saknar utförsgång och är
en körtel med inre sekretion (se d. o.). Den
består av epitelklädda rum, som innehålla en
»Baren.» Målning av Otte Sköld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
