Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slesvig-holsteinska frågan - Slevogt, Max - Slezak, Leo - Slezská Ostrava - Slezsko - Sliač - Slid - Slida - Slidhornsdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Slevogt—Slidhornsdjur
1308
»Francesco d’Andrade som Don Juan.» Målning av
M. Slevogt 1902.
ket genom bildandet av stora föreningar och
skapandet av en kraftig press. Optantfrågan
löstes genom en konvention mellan Danmark
och Preussen 1907, men de tyska angreppen
på de »hemlösa» (barn till optanter) 1909—12
visade, att den var otillräcklig. Då
världskriget utbröt 1914, hade det tyska trycket
uträttat förvånande litet, nationellt sett. Under
kriget led Slesvig mycket ont. Omkr. 30,000
danskar deltogo på tysk sida, och nära 5,000
föllo. Tysklands sammanbrott 1918 gav
anledning till häftiga meningsstrider i Danmark
(se d. o., sp. 477), i det att regeringen och ett
flertal önskade nöja sig med införlivandet av
de absolut danska delarna av Slesvig, medan
stora delar av folket krävde även Flensburg
el. Slesvig till Dannevirke. Freden i Versailles,
folkomröstningarna i första och andra zonen
1920 och det slutliga avgörandet i Paris
skapade den nya gränsen, linjen s. om Tönder
och n. om Flensburg. 5 maj 1920 inryckte
danska trupper i Slesvig, 25 juni antog
riksdagen återföreningslagen, och 10 juli höll
Kristian X sitt intåg i Slesvig. Sedan dess är
Slesvig en del av Danmark. De nationella
rörelserna ha fortsatt n. och s. om gränsen.
Det s. k. slesvigska partiet, d. v. s. tyskarna,
samlade vid folketingsvalet 1932 nära 10,000
röster; av danska röster avgåvos 1932 s. om
gränsen omkr. 3,000.
Litt.: »Haandbog i det nordslesvigske
spörgsmaal» (1921); M. Mackeprang,
»Nord-slesvig 1864—1909» (1910); S. Dahl och A.
Linvald, »Sönderjylland» (2 bd, 1919);
»Sön-derjyllands historie», red. av V. la Cour, K.
Fabricius, H. Hjelholt och H. Lund (1930 ff.).
— Monogr. om första slesvigska kriget av da.
generalstaben (3 bd, 1867—87) och N. P.
Jen-sen (1898), om andra av ty. generalstaben (2
bd, 1886—87), av da. generalstaben (3 bd,
1890—92) och N. P. Jensen (1900). P. E-t.
Slevogt [slè’fäkt], Max, tysk målare och
grafiker (1868—1932). Efter studier i
München och i Italien utställde S. tills, m.
seces-sionisterna först i München, sedan (efter 1901)
i Berlin, där han blev en av ledarna. Ilans
starka färganslag, breda, kraftiga stil och
dramatiska förmåga ge hans måleri en
särställning i den tyska impressionismen. Hans rikt
fasetterade utveckling kan följas i arbeten
som triptyken »Den förlorade sonen» (1898),
Självporträtt av M.
Slevogt. Etsning.
»Vilostunden» (1901), »Francesco d’Andrade
som Don Juan» (flera olika, det första 1902,
i Stuttgart, andra kompositioner i Hannover
och Berlin), porträtt av senator Ostwald (1905;
Hamburg), »Riddare och
kvinnor» (1908),
»Badande gossar» (1913),
»Moses upptagande», »På
tribunen», 20 motiv från
Egypten (Nilbilder,
sjörövare, kaffehus m. fl.,
1914), jaktbilder,
fruktstycken och flera
självporträtt, bl. a.
självporträtt som jägare 1907
och enfacebild 1930. S.
utförde illustrationer
(»Ali Baba och de 40
rövarna», 1903, »Akilles»,
15 litografier till
Ilia-den, 2:a uppl. 1909, m.
fl.), 303 bilder i
litografi till Benvenuto
Cellinis levnadsminnen
1914 ff., »Rübezahl» (2: a uppl. s. å.) och
»Ein Kriegstagebuch» (37 akvareller och
teckningar från världskriget, 1917). — Litt.:
Monogr. av J. Guthmann (1920), E. Waldmann
(»S:s graphische Kunst», 2:a uppl. 1924), W.
von Alten (1926; »Künstlermonographien», bd
116) och flera förf, i Kunst und Künstler, årg.
27, okt. 1928. E. L-k.
Sle’zak, Leo, tjeckisk-österrikisk
operasångare (f. 1875), tenor, anställd vid hovoperan i
Wien 1901. Gästade Stockholm 1921. S. har
bl. a. gästspelat vid Metropolitanoperan i New
York, där han jämfördes med Caruso. Han
utgav 1922 självbiogr. »Meine sämtlichen Werke».
— Biogr. av L. Klinenberger (1910). T. N.
Slezskä Ostrava [slä’skä å’strava], se M
o-ravskä Ostrava.
Slezsko [slä’skå], tjeck, namnet på S c h 1
e-s i e n (se d. o.).
Sliac [sli’at.f], bad- och kurort i
Tjeckoslovakien, mell. Slovakien, i övre Hrondalen;
varma, kolsyrehaltiga källor, anlitade för
hjärtlidande, astma, nervsjukdomar m. m. S.
är statsegendom och numera mycket besökt.
Slid, en i flertalet kolvångmaskiner
förekommande anordning, som reglerar
färskångans inlopp i arbetscylindern och den där
förbrukade ångans avlopp. Se
Ångmaskin. G. H-r.
Slida. 1. Fodral av läder el. trä för svärd,
kniv, sax etc. Jfr Skida 2.
2. (Anat.) Se Könsorgan, sp. 504, och
Mödoms hinn a.
Slidhornsdjur, Cavico’rnia, idisslande,
par-tåiga klövdjur med horn, bildade av en
benkärna, kvicke, överdragen av en hornslida.
Kvicken utväxer på pannbenet; horn finnas
vanl. hos båda könen utom hos vissa
antilop-arters hondjur. Hanen av Tetraceros har fyra
horn, alla övriga blott två. Hos
gaffelanti-lopen (se d. o.), Antilocapra, avkastas och
förnyas årl. hornslidan på den hos detta djur
plattryckta kvicken. Alla s. sammanfattas
vanl. i en enda fam., Bovidae, som sedan delas
i 13 underfam. De flesta omfatta olika slags
antiloper (se d. o.), en get- och fårsläktena (se
dessa ord), en myskoxsläktet (se d. o.) och den
högsta nötkreaturen (se O x d j u r). Lönnb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
