Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slidnäbbar - Slidreglering - Slidsjuka - Slidskåp, Slidstyrning - Slien - Slig - Sligo - Slimminge - Slinga - Slingeneyer, Ernest - Slingerköl - Slingertankar - Slingerväxter - Slingra - Slinke - Slintytor (Glidytor, Harnesk) - Slip, Upphalningsslip - Sliphake - Slipher, Vesto Melvin - Slipmassa - Slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Slidnäbbar—Slipning
1310
Slidnäbbar, zool., se C h i o n i s.
Slidreglering, mek., se Ångmaskin.
Slidsjuka, sjuklig företeelse hos vete:
stråskjutningen hämmas, axet kvarblir i den
uppsvällda bladslidan, och dess utveckling
av-brytes, hela plantan avtynar. Epidemiskt
uppträdande s., som stundom gör stor skada,
förorsakas av dvärgstriten (Cicadula
sex-notata), men liknande symtom kunna även
framkallas av svampar o. a. orsaker. Th. Lfs.
Slidskåp, Slidstyrning, se Ångmaskin.
Slien, fjord i Schleswig, se S c h 1 e i.
Slig, metall., den i allm. finkorniga
slutprodukten vid malmers anrikning (se d. o.).
Sligo [släPgåü], ir. Sligeach, hamnstad i
Connaught, Irländska fristaten, vid Sligo bay
på Irlands n. v. kust; 11,437 inv. (1926). S.
är huvudstad i grevsk. Sligo (1,797 kvkm,
71,388 inv.); biskopssäte. Ruiner efter ett
1252 anlagt dominikankloster.
Slimminge, socken i Malmöhus län,
Vem-menhögs härad, på Romeleåsens
sydsluttning och slätten vid dess fot; 31,91 kvkm,
1,583 inv. (1932). Inom S. ligger Romeleåsens
(se d. o.) högsta parti, Kläggerödshöjden
(186 m ö. h.). 2,776 har åker, 209 har
skogsmark. Egendomar: Skönabäck (se d. o.) och
Brodda. Ingår i Everlövs och S. pastorat i
Lunds stift, Torna kontrakt.
Slinga, bot., se Vattenslinga.
Slingeneyer [sliTjoneier], Er nes t, belgisk
målare (1823—94). Målade med lysande
teknisk färdighet historiska ämnen, däribland
»Skeppet ’Le vengeur’s undergång» (1845) och
»Slaget vid Lepanto» (1848). I Palais des
aca-démies i Bryssel prydde S. stora salen med 12
freskomålningar ur Belgiens historia. G-g N.*
Slingerköl. A spant, C slingerköl, E bordläggning.
Slingerköl, en på vardera fartygssidan i
slaget utbyggd köl (se bild), avsedd att genom
direkt vattenmotstånd minska fartygets
tvär-skeppsrörelser i sjö. Åx. L.
Slingertankar, skpsb., dets. som
rullnings-tankar (se d. o.).
Slingerväxter, gemensam benämning för
växter i’.ed slingrande stammar, som sno sig
om stödet. Till stöd nyttjas störar, snören el.
järntråd. Akebia quinata är en östasiatisk
typisk slingerväxt, som någon gång odlas i
växthus. Se i övrigt Lianer. E. S-g.
Slingra. Ett fartyg säges slingra, då det
genom sjögång försättes i en kombinerad
rullnings- och stampningsrörelse.
Slinke, bot., se Karacéer, sp. 313.
Slintytor (G 1 i d y t o r, Harnesk), geol.,
uppstå därigenom, att längs en spricka el.
rämna i berggrunden en sättning äger rum,
varvid bergartslager röra sig mot varandra
och deras ytor bli blanknötta och delvis
repade. K. A. G.
Slip, Upphalningsslip, sjöv., består
Fartyg på slip.
av en upphalningsbädd, slipvagnar och
upphal-ningsmaskineri. Bädden är byggd så, att
fartyget vid upphalningen är ställt antingen längs
eller tvärs densamma. S. för upphalning i
fartygets längdriktning (se bild) kräver mindre
strandlängd och förekommer därför oftast men
fordrar, att fartyget för undvikande av farlig
brytning får en styrlastighet (se d. o.), som är
lika med bäddens lutning, en olägenhet, som
undvikes vid tvärskeppsslip. Bädden är
försedd med skenor för slipvagnarna samt en
pall-skena, mot vilken vagnarnas pallar passa in
i nedfällt läge, så att de hindra vagnarnas
rörelse nedåt. Vagnarna äro försedda med
kölblock och ställbara slagblock, som tjäna att
ge fartyget erforderlig sidostöttning. Ax. L.
2. Se Propeller, sp. 162.
Sliphake, sjöv., hake, som lätt kan öppnas
för att frigöra en däruti huggen tross el. dylikt.
Slipher [släPfo], Vesto Melvin,
amerikansk astronom (f. 1875), sedan 1926 chef
för Lowell observatory, Flagstaff, Arizona. S.
har genomfört ett större antal värdefulla
undersökningar inom astrofysiken, studerat
planeternas rotation och atmosfärer samt vidare
spiralnebulosornas rörelsehastigheter,
stjärnhoparnas natur m. m. S. A-f.
Slipmassa, se Papper
smassetillverk-ning, sp. 628.
Slipning, arbetsmetod för skärpning av
eggverktyg, blankbearbetning av grövre ytor,
avlägsnande av mindre materialmängder
(gjutsömmar o. dyl. på gjutgods etc., s. k.
skrot-slipning) samt (vid precisionsarbete)
bearbetning av maskindelar m. m. till stor släthet
och noggranna mått. S. består i att avskilja
fina spånor med tillhjälp av en mångfald små
skarpa skärkanter på de hårda slipkorn, som
bilda slipmedlet. Slipmedlen böra vara
hårdare än det material, som skall slipas; dock
kan en mindre hårdhetsgrad ersättas genom
större hastighet hos slipverktyget, t. ex. vid
s. av glas med roterande kopparskivor. Vanl.
sker s. med en roterande slipsten el.
slipskiva samt med användande av någon vätska
(vatten, oljeemulsioner el. oljeblandningar)
för att hindra för stark upphettning och
minska friktionen (våtslipning).
Torrslip n i n g bör i allm. undvikas. .— Slipmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
