Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Slipprov—Slite
1312
Modern rundslipmaskin.
len kunna indelas i naturliga och konstgjorda.
Till de förra höra sandsten, kvarts, korund,
smärgel, trippel, pimsten, granat och diamant;
vanligast äro korund och smärgel (se K
o-r u n d, sp. 1260); av de senare äro artificiell
korund och kiselkarbid (se K a r b o r u
n-d u m) vanligast. — Slipverktygen utgöras av
slipstenar (naturlig sandsten), brynstenar,
slipskivor i olika utföranden, smärgelduk,
sandpapper och slippulver. Svenska slipstenar
fås från Gotland och Dalarna m. fl. ställen,
svenska brynstenar (av kvartshaltig
ler-skiffer) från Dalarna. De mest kända
utländska brynstenarna torde vara de s. k.
Ar-kansasbrynen (oljebrynstenar).
Slipskivor, som helt igenom bestå av slipmedel,
utföras huvudsaki. av korund och karborundum
jämte något bindemedel. Som slipskivor
brukas även träskivor, på omkretsen betäckta
med läder, med el. utan slipmedel, samt
filtskivor. — Pulverformiga slipmedel
tillverkas av smärgel, sandsten, flinta,
pimsten, smidesslagg (glödspån), träkol etc. (jfr
P o 1 e r i n g). — Till s. kan även
sandblås-ning hänföras (se S a n d b 1 ä s t e r). —
Maskiner för s. av eggverktyg äro i allm. mycket
enkla. Drivningen av slipskivan el.
slipstenen sker vanl. medelst rem.
Precisionsslip-maskiner indelas i rundslipmaskiner (för
ut-vändig s. av rotationskroppar),
innerslipma-skiner (för invändig s. av cylindrar samt
noggranna genomlopp i lager o. dyl.),
plan-slipmaskiner (för s. av plana ytor, ss.
slid-plan) samt verktygsslipmaskiner
(universal-slipmaskiner) för skärpning av fräsar,
brot-schar, borrar, svarv- och hyvelstål etc.
Dessutom förekomma en del speciella slipmaskiner,
t. ex. maskiner för s. av vev- och kamaxlar.
S. k. centrumlösa slipmaskiner el.
rullslip-maskiner äro rundslipmaskiner utan dubbar,
i vilka föremålen under s. få rulla fritt
mellan två slipskivor. Alla dessa maskiner, av
vilka en del användas även för andra
ändamål än metallbearbetning, ha roterande
slipskivor. Vid s. k. brynslipning (eng. honing),
som nyttjas för ytterst noggrann s. till mått
av cylindrar och genomlopp, sker s. med på
en roterande samt upp och ned gående
spindel anbragta brynstenar. En annan ny
slipmetod inom maskinindustrien är den s. k.
precisions- el. måttpoleringen (eng. lapping),
vid vilken s. sker genom att föremålen (plana
el. cylindriska) anbringas mellan två plana
skivor av gjutjärn, av vilka den ena roterar.
Slipmedlet är här fin smärgel el. dyl., fuktad
med fotogen. — Slipning av trä sker
med glas- el. sandpapper, d. v. s. tjockt
papper, bestruket med limlösning och därpå
pressat glaspulver el. skarp sand. — Slipning
av sten sker med de för metaller använda
konstgjorda slipskivorna samt med slippulver
av olika slag. Vid grovslipning brukas grov
sand, som under vattenbegjutning pressas mot
arbetsytan med tillhjälp av roterande el.
fram- och återgående skivor av gjutjärn el.
annat material. I vissa fall (marmor) slipas
stenblocken mot varandra utan särskilt
slippulver. Jfr Polering. O. B-n.
Slipprov, de genomskinliga små skivor av
0,02—0,05, någon gång 0,01 mm tjocklek, som
man genom slipning av t. ex. skärvor
förfärdigar av mineral och bergarter el. andra hårda
föremål för att kunna undersöka dessa under
mikroskopet i genomfallande ljus (se
Mikroskopisk teknik). Se även Bergart
och Struktur. N. Zn.
Sliprar, järnv., se Järnväg, sp. 45.
Slips (plur. av eng. slip, remsa), se Halsduk.
Slipskiva, se Slipning.
Slirmetoden, en av A. Töpler angiven metod
för undersökning av genomskinliga ämnen
(glas, luft) med avseende på deras
homogenitet. Den grundar sig på förefintligheten av
s 1 i r o r, d. v. s. sådana partier av den i
övrigt homogena substansen, som ha en annan
brytningsindex än omgivningen. Man kan
lätt åskådliggöra slirfenom«iet genom att
hålla en brinnande tändsticka i rummet
mellan en skioptikonapparat och den vita
skärmen. Ljuset passerar genom den varma,
upp-åtriktade luftströmmen över lågan och kastar
en bild av ljusa och mörka, rörliga sliror på
skärmen, vilka härröra från den förändring i
luftens brytningsindex, som betingas av
ändrad temp. och närvaron av förbränningsgaser.
På liknande sätt är det möjligt att studera
virvlarna i luften kring en avskjuten
gevärskula, ljudets utbredning vid en knall,
värmeövergången från flänsar och rör, icke
homogena partier i en lins el. glasmassa o. s. v.
Jfr bild vid Ballistik. — Litt.: A.
Töp-lers avh. i W. Ostwalds »Klassiker der
exakten Wissenschaften», n:r 157 o. 158. (J-T.)
Slitage
tä’J*l (sv., med fransk ändelse [-bildat ord), slitning, nötning.
Slite, industrisamhälle i Othems socken, på
n. Gotlands östkust, Gotlands största
lant-hamn; omkr. 900 inv. (1921). Är ändpunkt
för S.—Roma järnväg, har bl. a. stor
cementfabrik (ägare S. cement- och kalk-a.-b., gr.
1917, aktiekap. 3,057,500 kr., 175 arb.,
års-tillv.-värde 3 mill. kr.), kraftverk, som
förser stora delar av Gotland med elektrisk
ström, tullstation, bankkontor, varm- och
kallbadhus. I hamnen (3—7 m djup) ankommo
och avgingo 1930 tills. 765 fartyg om 210,406
nettoton, därav 109 fartyg om 91,331 ton i
utrikes fart. Invid S. typiska raukar. G. R-ll.
I S. fanns under drottning Margaretas tid
ett fäste. 1710 förordnades, att en skans
skulle byggas vid S., och en befästningsplan
uppgjordes (jfr Karlsvärd). 1853 befästes
ånyo Enholmen utanför S., och 1854—58
byggdes två kasematterade verk för
artilleriförsvar av S:s inlopp. 1905 upphörde S. att
vara befäst. — Om Slitefrågan se sp.
1313. L.W:sonM.‘
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
