Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slitefrågan - Slite—Roma järnväg (Sl. R. J.) - Slits - Sliven, Slivno - Šljivovica - Sloane, sir Hans - Sloboda - Slodtz - Slog - Śloka (Çloka) - Slokgräs - Sloops - Slosill - Slot - Slots, Margareta - Slott - Slotte, Carl Johan - Slotte, Mathias Alexander - Slott-Möller, Agnes, f. Rambusch - Slott-Möller, Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slitefrågan—SIott-Möller
1313
Slitefrågan. Redan Johan Liljencrantz (se
d. o.) verkade fåfängt för en frihamn vid
Slite. Under 1830-talet stöddes förslaget av
England, men Ryssland förmådde Karl XIV
Johan att lova att ej bevilja den av »Slite
kompani» begärda nederlagsrätten. När
kron-prinsen-regenten Oskar 1839 sökte verka
härför, upplystes han från ryskt håll om faderns
löfte. Planen skämdes av det öppna sätt,
varpå den s. å. diskuterades i underhuset. Vid
1848 års riksdag föll S. på de politiska
betänkligheterna. Att den integritetstraktat
England 1855 föreslog för Norge utsträcktes
till Sverige berodde i ej ringa mån på
Oskar I:s önskan att skydda Slite mot ryska
anslag. — Se art. av C. F. Palmstierna i
Svenska Dagbladet 22 sept. 1932. C. F. P-a.
Slite—Roma järnväg (sign. SI. R. J.),
spårvidd 0,891 m, 32,8 km lång, förbinder Slite
med Roma (Gotlands och Klintehamn—Roma
järnvägar); öppnades för trafik 1902. F. P.
Slits, skåra, urtagning.
Sli’ven, förr även S 1 i v n o, turk. Islimje,
stad i ö. Bulgarien, dep. Burgaz, vid s.
sluttningen av Balkan och ingången till passet
Demir-kapu; 29,263 inv. (1926). Handel med
vin och silke; klädesfabriker och
silkesspin-nerier.
Sljivovica [J"lji’våvitsa], serbokroat., ljusgult
plommonbrännvin (av sljiva, plommon), på ty.
kallat Sliwowitz.
Sloane [släun], sir Han s, engelsk läkare
och donator (1660—1753). Reste i tropikerna,
blev kungl. livmedikus och president för
Royal society. Sina stora samlingar skänkte
han till staten och lade därmed grunden till
British museum. E-k N-d.
Sloboda [slabada’], ry., fri by; förstad.
Slodtz [slåts], franska skulptörer. S é b
a-stien S. (1665—1726) var lärjunge till
Girardin i Paris. Han utförde flera
monumentala arbeten, däribland »S:t Amboise»
(staty) och reliefen »Ludvig den helige
sänder missionärer till Indien», »Hannibal» och
»Proteus». S:s son René Michel S., av
^samtiden kallad Michel Ange S. (1705—
■64), utförde i Rom, där han bodde 1730—47,
»Den helige Bruno», målaren Vleughels
monument i San Luigi dei Francesi m. fl. Bland
’hans större arbeten märkes monumentet över
Languet de Gersy i S :t-Sulpice. G-g N.’
Slog (av s 1 å), norrländsk benämning på
■naturlig slåtteräng (jfr Fäbod, sp. 97).
Sloka (äldre transkription QI ok a), skt,
»ljud», »rykte», »strof», »vers»; i
sanskrit-litt. vanligt versmått, bestående av två
16-•staviga versrader med i huvudsak jambisk
däggning. Varje rad består av två 8-staviga
halvverser.
Slokgräs, Me’lica, grässläkte med vanl.
två-iblommiga småax i oftast axlik vippa och
bruna el. violetta, olikstora, breda och
trind-ryggade skärmfjäll. I Sverige finnas 3 arter,
M. nutuns, bergslok, M. uniflora, 1 u n
d-s 1 o k, och M. ciliata, grusslok. G. M-e.
Sloops [slöps], eng., brittiska örlogsfartyg
om 1,200—2,000 tons deplacement och 16—17
knops fart, av vilka 1915—32 byggts ett
30-tal. ö-g.
Slosill, zool., se Sillsaltning och
Sill-»släktet, sp. 864.
1314
Slot [slåt], eng., »spår», »ränna», anordning
på flygplans vingar för att öka stabiliteten
vid låg fart. S. består av på vingarnas
framsida anbragta mindre bärplan, vilka kunna
föras framåt (öppnas). Då så sker, uppstår
mellan s. och vingarna en öppning, genom
vilken luften strömmar in över vingarna och
bakåt. Härigenom ökas roderverkan och
därmed stabiliteten. S. kan manövreras antingen
manuellt från förarplatsen el. ock
automatiskt, s. k. au to s lo t. S. har uppfunnits
av Handley-Page (se d. o.). ö-g.
Slots, Margareta, se art. Cabiljau och
N. Ahnlund, »Gustav Adolf den store» (1932).
Slott (Ity. slott, hty. Schloss), kunglig el.
staten tillhörig byggnad, i äldre tider oftast
befäst, avsedd till bostad, residens, för
kunglig person eller hans ställföreträdare
(ståthållare, landshövding). Numera brukas
termen s. även om privatpersoner tillhöriga, på
landsbygden belägna större praktbyggnader,
ibland även om andra herrgårdar. Jfr
Palats. (E. L-k.)
Slotte, Carl Johan, finländsk odalman
från Gamlakarleby socken (1827—1903). Var
1863—99 lantdagsman i bondeståndet och dess
talman 1877—91. Söner till S. voro Karl
Fredrik S. (1848—1914), äldre lärare i fysik
vid polytekniska institutet i Helsingfors 1882,
prof, vid tekniska högskolan 1908, och M. A.
S. (se nedan). H. E. P.
Slotte, MathiasAlexander, finländsk
skriftställare (1861—1927), son till C. J. S.
Var folkskollärare i Helsingfors från 1888,
teater- och litteraturkritiker i
Hufvudstads-bladet 1890—1907 och ledare för Folkteatern
i Helsingfors 1902—04. S. framträdde som
scenisk författare samt folklivs- och
hem-bygdsskildrare i berättelsesamlingarna
»Kar-lebybor» (1912) och »Solskensfolk» (1923) och
i diktsamlingen »Sånger och syner» (1918)
med av honom författade texter till gamla
folkmelodier, av vilka flera nu allmänt
sjungas, bl. a. »Slumrande toner». H. E. P.
Slott-Möller, Agnes, f. R a m b u s c h,
dansk målarinna (f. 1862), g. m. H. S.
Utställde 1887 »De visa och de fåvitska
jungfrurna» (en modern genreframställning). Som
skildrare av historiska ämnen från
medeltiden uppträdde hon 1890 med »Drottning
Margareta och den jylländska adeln». Vidare har
fru S. behandlat motiv ur danska folkvisor.
Hennes landskapsstämningar bäras av stark
lyrik, t. ex. »Herrgården Kaas» (i
Hirschsprungs museum). I skulptur har hon utfört
»Stadens första råd» (1895; över portalen i
Köpenhamns rådhus). Hon har även utfört
glasmålningar, ritat möbler, bokband m.m. G-g N.*
Slott-Möller, Harald, dansk målare (f.
1864). Fick sin huvudsakliga utbildning i
»konstnärernas studieskola» med Kröyer och
Tuxen som lärare. Han väckte mycket
uppseende 1888 med »Fattigt folk», samlat i en
läkares väntrum (i Köpenhamns konstmuseum).
En resa till Italien 1889 blev av stor
betydelse för S:s konstutveckling. Bland hans
målningar under de följ, åren märkas »Adam
och Eva» (1891), »Sommarafton» (1895; tre
unga kvinnor vandra fram på en stig över
en äng), »Våren» (1896; båda i Hirschsprungs
museum), den muntra kompositionen »Havs-
XVII. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
