Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slott-Möller, Harald - Slottsarkivet, Kungl. - Slottsbron - Slottsbyggnadsdeputationen, Slottsbyggnadsdirektionen och Slottsbyggnadsstaterna - Slottskapellet - Slottsloven - Slottsmöllan - Slottsrätt - Slottstappning - Słowacki, Juljusz - Slovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1315
Slottsarkivet—Slovakien
1316
fruns barn» (1899), »I Italien» (1901; ett ungt
par vid frukostbordet med utsikt över ett
florentinskt landskap), »Paolo och Francesca»
(1905) och »Skalden» (1912). Göteborgs
museum äger »Diana» och »S:t Hubert». S. har
även målat porträtt: Georg Brändes i
talarstolen (1889), Erik och Amalie Skram (1896)
m. fl. Han har utfört målningar och gjort
teckningar till reliefer i Köpenhamns rådhus
samt ritningar till möbler, bokutstyrsel,
frimärken, arbeten i guld, silver och fajans. I
skrift har han bl. a. uppträtt emot själlös
na-turefterbildning och »bondemåleri». G-g N.*
Slottsarkivet, Kungl., en 1893 bildad
arkivdepå för hovmarskalksämbetet,
hovförvaltningen, husgerådskammaren, kungl. stallet,
borgrätterna samt Stockholms,
Drottningholms, Haga, Ulriksdals, Strömsholms och
Gripsholms slott. Dessutom äro dit förda
handlingar rörande hovhållningen, till stor
del från Kammararkivet. B.*
Slottsbron, sulfitfabrik, se B i 11 e r ud s
a. - b. och E d (i Värmland).
Slottsbyggnadsdeputationen,
Slottsbygg-nadsdirektionen och Slottsbyggnadsstaterna,
se Byggnadsstyrelsen.
Slottskapellet, se Stockholms slott.
Slottsloven, befäl på ett slott, särskilt ett
befäst; kommendant.
Slottsmöllan, industrietablissemang i
Halmstad, vid Nissan, i stadens n. utkant.
Omfattar ullspinneri, ylleväveri, appreturverk,
färgeri och filtfabrik (S:s klädesfabrik),
trikå-fabrik samt tegelbruk (S:s tegelbruk) och
äges av Wallbergs fabriks-a.-b. (firman etabl.
1823 av I. R. Wallberg, a.-b. 1857, nuv.
aktie-kap. 2,136,000 kr., 540 arb., årstillv.-värde
4,2 mill. kr.).
Slottsrätt. Sedan 1681 en s. inrättats i
Stockholm, bestämdes 1696, att på alla
konungens slott i riket skulle finnas s., där
landshövdingen i orten skulle föra presidium
och ha sex bisittare. S. hade att rannsaka
och döma över alla excesser, som förövades
av slottsbetjänter — utom hov- och
militärstaten — på slottet el. inom dess jurisdiktion.
S. avskaffades 1844. E. K.*
Slottstappning, se Bordeauxviner.
Slowacki [slåva’tski], J u 1 j u s z, jämte
Mic-kiewicz och Krasihski en av Polens tre stora
skalder (1809 23/ö—1849 3/4). S. föddes i
Voly-nien, var en tid i statstjänst och från 1831 i
landsflykt, mest i
Paris men även i Schweiz
och Italien. 1836—37
reste han i Grekland,
Egypten och
Palestina. 1842 blev han
anhängare till
mystikern Towianski. 1927
bisattes hans
kvarlevor i kungagraven i
Krakau. — S:s
diktning har
beröringspunkter med
världslitteraturens stora
namn, från grekerna
till franska och tyska romantiker. Han
avvinner främmande form och motiv nya
möjligheter men förblir originell, imponerar
genom sin rika alstring och förtrollar genom
smidig, musikalisk vers, insveper varje
före
mål i en slöja av obegränsade
associationer och ger i sina bästa verk en
förkänsla av oändligheten. — S:s tidigare
huvudverk äro dramat »Kordjan» (1834),
ett motstycke till S:s rival Mickiewicz’
»Dziady», sagospelen »Balladyna» (1839),
»Lilla Weneda» (1840), en gripande tragedi om
ett folk, som går under, samt »Mazepa»
(1840) i Victor Hugos stil, tragikomedien
»Fantazy» (1841) och det kraftfulla, mystiska
dramat »Ksiadz Marek» (1843). Av S:s episka
och lyriska dikter må nämnas »Godzina
mysli», en underbar självbiogr., »Ojciec
za-dzumionych», en gripande bild av hemlängtan,
»W Szwajcarji», en förtrollande kärleksdröm,
det stora, på skiftande skönheter rika eposet
»Beniowski» (1841), ett motstycke till Byrons
»Don Juan». Vidare må nämnas »Anhelli»
(1838), en prosadikt om ett folks martyrskap,
full av djup och religiös melankoli, »Genezis
z ducha», en mystiskt vetenskaplig dikt om
skapelsen, och slutligen ett väldigt
fantas-tiskt-visionärt epos om den egna själens
historia under olika liv, »Krél Duch», ett av
romantikens yppersta alster (1 :a rapsodien
utkom 1847’, men återstoden, liksom en stor del
av S:s verk, fanns i hans kvarlåtenskap i
handskrift). — Sami, skr., utg. under
redaktion av J. Kleiner (1924 ff.; hittills 10 bd).
Po. monogr. av Malecki, Tretiak, T. Grabowski
och J. Kleiner (4 bd, 1923—27) m. fl. Flera
övers, i A. Jensen, »Polska skalder», I
(1899). J. Kleiner.
Slovakien, tjeck, och slovak. Slovensko, ty.
Slowakeå, en av Tjeckoslovakiens huvuddelar,
före världskriget utgörande n. v. delen av
Ungern; 48,950 kvkm, 3,330,885 inv. (1930);
huvudstad: Bratislava (Pressburg). S. är till
väsentliga delar ett bergland, uppfyllt av
kedjor, tillhörande Karpaternas system. I s. v.»
där Donau och dess biflod Morava (March)
bilda gränsen, omfattar S. delar av
Wien-bäckenet och övre ungerska slätten; längst i
ö. når S. ut på Nedre ungerska slätten.
Karpaternas huvudkammar bilda en naturlig
gräns i n. v. och n. De inre kedjorna (Låga.
Tatra, Slovakiska malmbergen o. a.) åtskiljas
av slutna dalbäcken (Turec-, Liptov-,
Zvolen-dalarna) el. markerade längsdalar,
genomflutna av Väh, Nitra, Hron, Ipel’ m. fl. bifloder
till Donau, östra S. avvattnas till övre Theiss.
Enl. folkräkningen 1921 voro 68,i % av inv.
slovaker och tjecker, 21,5 % magyarer, 4,7 %
tyskar, 2,9 % rutener och 2,4 % judar.
Slovakerna äro ett tjeckerna närstående
väst-slaviskt folk, som även bebor s. ö. Mähren
och bildar enstaka språköar i Ungern och n.
Jugoslavien. Magyarerna bo huvudsaki. i
de-s. gränstrakterna, tyskarna (avkomlingar av
sachsiska kolonister) främst i
bergsbruksdistrikten. De flesta inv. äro romerska
katoliker, omkr. 17,7 % evangeliska. De största,
städerna äro Bratislava och Kosice,
medelpunkterna i västra, resp, östra S. Jordbruk
och boskapsskötsel äro S:s huvudnäringar.
De bördiga lågländerna och Karpaternas
dalbäcken producera spannmål (vete, råg, korn,
majs), potatis och sockerbetor; dessutom även
grönsaker och frukt, vin m. m. Det fordom
betydande bergsbruket har gått tillbaka: guld
och silver (Kremnica, Stiavnica), järn, koppar
och nickel (Slovakiska malmbergen), brunkoll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
