Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Slutpåstående—Slåttermaskiner
1322
former alls icke låta inordna sig i det
traditionella schemat. Man sluter t. ex.: »A är
större än B; B är större än C; alltså A är
större än C», men man saknar här den
universella översatsen, och termernas antal är
strängt taget fyra (A, större än B, B, större
än C). — Huruvida alla dessa invändningar
verkligen ha den betydelse de tillskrivits är
oavgjort. I varje fall är den traditionella
slutledningsläran starkt beroende av
överle-vade förutsättningar, och dess indelning av
slutledningsformerna kan knappast
upprätthållas. En omdebatterad fråga är även
huruvida s., som den psykologistiska logiken (se
Psykologis m) anser, är att betrakta som
en rent psykologisk procedur, vilken då ofta
tolkas som ett slags orsaksförhållande mellan
premisser och slutsats, el. om den, som
logismen menar, innebär ett icke kausalt
förhållande, oberoende av alla psykologiska
omständigheter. G. O-a.
Slutpåstående, jur., parts i rättegång sista
påstående i målet, d. v. s. det yrkande,
varmed parten avslutar sin framställning i målet.
Då parternas s. avgivits, upptages målet i
allm. till dom. Ä. H.
Slutsats, log., se Slutledning.
Slutsedel, jur. och hand., handling, som
utfärdas för att bekräfta ett avtal om
försäljning av varor el. fartyg, hyra, försäkring
el. dyl. S. begagnas oftast, då avtalet bragts
till stånd genom förmedling av mäklare,
handelsresande el. platsförsäljare. Den skall
innehålla bl. a. parternas namn, det ingångna
avtalets beskaffenhet och föremål, den
summa, som skall betalas, övriga avtalsvillkor
samt ombudets underskrift. Däremot pläga
avtalets parter själva icke underteckna s. Jfr
Börsskatt och Mäklare. C. G. Bj.
Slutsedelsblankett. Gällande sv. lag om
kommission, handelsagentur och
handelsresande 18 april 1914 (överensstämmande med norsk
lag 30 juni 1916 och dansk lag 8 maj 1917)
stadgar i § 88, att, om handelsresande av sin
huvudman försetts med s., vilka innehålla
huvudmannens namn och avfattats för att tjäna
till bevis om att avtal slutits för
huvudmannens räkning, skall försäljningsavtal, som
resanden med ifyllande av sådan blankett ingår
— även om huvudmannen aldrig bemyndigat
resanden att sluta sådant avtal —, vara lika
bindande för huvudmannen, som om denne
givit resanden bemyndigande. Enahanda regel
gäller för platsförsäljare (§ 93). C. G. Bj.
Slutspurt, ökande av hastigheten i sista
skedet av en löpning. Jfr Finish och Spurt.
Slutsten, byggnk., översta stenen i en
valvbåge (jfr Valv). S. på bro- och fönstervalv
utarbetas ofta dekorativt.
Slutvärn, innanför huvudvallen i en
fästning anlagda verk, som ha till ändamål att
bilda en ny försvarslinje, om en del av
fästningen stormats, och att underlätta denna
dels återtagande (t. ex. slutvärnet på
Karlsborgs fästning). L. af P.
Slående eld, ett efter införandet av
snabbskjutande fältkanoner (jfr Kanon, sp. 261)
använt eldgivningssätt, varmed man avser
att under snabbeld sprida elden i sidled, så
att varje kanon kan med eld täcka en front
av inemot 100 m. Avgivandet av s.,
»slagningen», tillgår så, att varje kanon avger ett
visst angivet antal skott (högst 9) med
om-vridning av sidratten ett varv (vid »slå halvt»
och »slå dubbelt» resp. 1/2 och 2 varv) efter
varje skott. Jfr Djupeld. G. af W-dt.
Slågarp, socknar, se Lilla Slågarp
och Stora Slågarp.
Slå katten ur tunnan, en huvudsaki. i
Skåne förekommande fastlagslek, till vilken
finnas många motsvarigheter inom
vårfestsederna i Danmark, Holland etc. Leken tillgår
urspr. så, att byns ynglingar, beväpnade med
påkar, rida i sporrsträck under en upprest
port, i vilken på lagom höjd är upphängd en
tunna. Det gäller att med påkslag krossa
tunnan, så att en i densamma innesluten katt
faller till jorden. — Se Folklekar,
bild 3. E. Kl.
Slån, Prünus spinösa, en upp till Värmland
och Uppland växande, vanl. 1—2 m hög buske
med kraftiga stamtornar, förökar sig starkt
genom rotskott, varför den ofta bildar täta
snår. De talrika, vita blommorna slå i regel
ut före de små, brett lansettlika el. ovala
bladen. Frukterna, slånbären, äro runda,
blå-daggiga och ha ytterst kärv smak; frostbitna
kunna de dock användas till saft. G. M-e.
Slåt, S 1 a a t, eg. »slag», L a a t, motsv. sv.
låt (se d. o.), norsk folkmelodi; mestadels
instrumental dansmelodi. Slåtmelodierna ha
stundom försetts med texter. Från 1700-talets
början har violinen varit det vanligaste
instrumentet, men dessförinnan ha även använts
lur, prillarhorn, langleik och mungiga. Den
förste, som med iver arbetade för s:s
användning inom konstmusiken, var Ole Bull.
Sedan följde E. Grieg, J. Svendsen, J.
Halvor-sen m. fl. Slåtuppteckningar ha företagits
särskilt av L. M. Lindemann och C. Elling.
Den senare skrev även en monogr., »Vore
slaatter» (1916). T. N.
Slätter (H ö b ä r g n i n g) har sedan
gammalt verkställts med 1 i e men sedan mitten
av 1800-talet vanl. med slåttermaskin,
så att lie numera användes huvudsaki. på
oländig mark, där slåttermaskin ej kan
brukas, och vid småbruk, som icke ha råd att
anskaffa maskin. H. J.Dft.
Slåtterblomma,
Par-na’ssia, släkte av fam.
Saxifragaceae, med
femtaliga blommor, de
innanför kronbladen
sittande ståndarna
ombildade till
stam-inodier. På fuktig
ängsmark växer i
Sverige P. palustris, en
flerårig, glatt ört med
långskaftade
rosettblad och 1—2 dm höga
blomskaft.
Blommorna börja slå ut i
slutet av juli och äro
täml. stora, med vita,
snart avfallande
kronblad och spadlika,
gulgröna staminodier.
G. M-e.
Slåtterfibla, bot., se Hypochaeris.
Slåttergräsfjäril, zool., se Gräsfjärilar.
Slåttermaskiner för skörd av gräs började
tillverkas på 1850-talet. De skilja sig från
Slåtterblomma, Parnassia
palustris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
