Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Släcka—Släde
1324
skördemaskinerna huvudsaki. genom att de
ha två likstora transporthjul, mellan vilka
kusksits, utväxling och drag äro anbragta,
genom större hastighet på kniven
(utväxlings-förhållande omkr. 26) samt genom saknaden
av avläggarmekanism, i det att det skurna
gräset faller i en sträng bakom s k ä r
apparaten. Denna, som i regel sitter
framför högra körhjulet, stöder i vardera ändan
på en släpsko, stundom vid den inre ändan
ersatt av ett litet bärhjul, samt är försedd
med ett rensspröt i den inre och ett
rensbräde med rensspröt i den yttre
ändan. S. användas numera allmänt även vid
mindre jordbruk, stundom också för skärning
av säd, i vilket fall de förses med ett bakom
skärapparaten fäst bord av spjälor el.
stål-tenar. Jfr Skördemaskin. H. J. Dft.
Släcka, långsamt fira ut ett tåg el.
kätting utan att dock h. o. h. lossa dess
beläggning.
Släddon, fordon på medar, se Släde.
Bild 2. Kappsläde från 1700-talets mitt.
Södermanland. Nu i Nordiska museet.
Bild 1. Släde från 1700-talets början. Närke. Nu i
Nordiska museet.
först vid stenålderns slut. Genom fynd i
svenska och finska myrar vet man, att s.
äldst voro väldiga, 5—6 m långa fordon med
två rader fjättrar i varje mede. De ha an-
Bild 4. Täcksläde av rysk typ (»kibitka») från
1800-talet. Uppland. Nu i Nordiska museet.
Släde. 1. Transportredskap av mycket
skiftande utseende. Hit räknas vanl. också
olika former av släpor ■— även sådana, som
användas på barmark — samt drögen. Från
den senare, som endast består av två medar,
på vilka lastflaket vilar, skiljer sig s. i
egentlig bemärkelse genom att lasten här är
höjd över medplanet medelst uppstående
»fjättrar», på vilka »bankarna» äro
anbragta. Nutida timmerslädar, som vanl.
nyttjas i par och kallas »kälkar», inta en
mellanställning mellan drög och egentlig
s. Drögen hade stor användning redan i
främre Orientens stadskulturer, den
egentliga s. åter möter på nordeuropeiskt område
Bild 3. Praktsläde, skänkt av Maria Teresia till Gustav III. Tillverkad
i Wien; nu i Livrustkammaren.
tagl. dragits med hjälp av hundar, såsom
ännu sker hos t. ex. eskimåerna. Bland
svenska ännu brukade s. torde de s. k.
skidslä-darna höra till de primitivare. De dragas
för hand av en skidlöpare och användas att
hemföra jaktbyte och foder från
myrslått-rarna. Även i senare tid och långt nedåt
landet har s. brukats mycket inom jordbruket.
Som åksläde möter s. i det
kungsgårdsin-ventarium, som är känt genom fyndet vid
Oseberg (se d. o., bild 7). Från medeltiden
och senare tid finnas många uppgifter om s.
och dess bruk, som i Sveriges klimat
underlättade resemöjligheterna i högsta grad. De
s., som redan då nyttjades, voro försedda
med en »skrinda» (själva
släd-rummet) av bräder. Under
1600- och 1700-talet
påverkades slädformerna i Sverige
kraftigt från Tyskland. S.
blev särskilt under rokokon
ett inom konstindustrien
mycket omhuldat föremål; långt
in på 1800-talet fortfor det
att vara så inom
bondekonsten. Bland dessa
rokokoformer märkes den s. k.
kappsläden (bild 2). Den har
i själva s. plats för blott
en person; kusken får sitta
grensle på ett litet säte
baktill (hundsfott). Kappsläden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
