Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Släktskapsavel—Slättbo
1328
Noreen, »Svenska familjenamn» (1907); A.
Noreen, »Vårt språk», V (1912); E. Hellqvist,
»Fornsvenska tillnamn» (i »Xenia Lideniana»,
1912); R. Brieskorn, »Bidrag till den svenska
namnhistorien» (2 bd, 1912—15); »Sveriges
familjenamn 1920» (1920; suppl. 1922 o. s. v.);
A. Grape och A. Noreen, »Svensk namnbok»
(1921). R-nB.
Frånsett några under 1700-talet utfärdade
författningar om skyddande av adliga s. har
någon namnrätt icke funnits i Sverige före
1901 års förordn. ang. antagande av s., den
s. k. n a m n 1 a g e n. Dess bestämmelser äro
i huvudsak följ. För att nytt s. skall få
antecknas i kyrkböckerna, fordras — utom för
vissa i lagen angivna speciella fall —, att
det nya s. blivit i viss ordning godkänt.
Ansökning om sådant godkännande skall
inlämnas till vederbörande länsstyrelse, som skall
avslå ansökningen, om det sökta namnet
redan bäres av annan släkt och dessutom är
av mera egenartad beskaffenhet el. om det
kan väcka anstöt. Är så icke fallet, skall
länsstyrelsen insända handlingarna till K. m:t
(i Justitiedep.), som avgör ärendet. Om
ansökningen då bifalles, skall sökanden inom
ett år från dagen för beslutet hos
pastorsämbetet anmäla det nya namnet för införande
i kyrkböckerna; sker ej detta, blir
godkännandet utan verkan. E. Spr.
Släktskapsavel, husdjurssk., se Inavel.
Slända, text., se Spinning.
Sländor, en benämning, som tillagts så
många numera vitt skilda insekter, att ordet
därigenom blivit systematiskt oanvändbart; se
vidare Dagsländor, Florsländor,
Klo-sländor, Myrlejonsländor, N a
11-sländor, Ormsländor,
Rätvinge-sländor, Sjösländor, Stövsländor,
Sävsländor och Tr ollsländor. I. T-dh.
Slänt, se Bank 2, sp. 841.
Släp, Hallands läns nordligaste kustsocken,
Fjäre härad; 41,oi kvkm, 1,509 inv. (1932).
Består av bergplatåer och odlade dalar;
kantas av skärgård. 757 har åker, 706 har
skogsmark. På kusten Särö (se d. o.) badort. Ingår
i Vallda och S:s pastorat i Göteborgs stift,
Fjäre och Viske kontrakt.
Släp, jaktv., starkt luktande föremål, som
släpas på marken för att åstadkomma ett
konstgjort spår (en luktstrimma). S. brukas
dels vid parforsjakter (se J a k t r i d n i n g),
dels, i synnerhet förr, för att locka rovdjur
till utsatta fällor, saxar o. dyl. G. G.*
Släpa. 1. Ett slags kördon, vars utseende
framgår av bild 1. Finnes tillgång till
likformigt krokvuxna granar el. tallar, kan s.
tillverkas så, som bild 2 utvisar. S. nyttjas,
Bild 1.
då terrängen hindrar framforsling av
förnödenheter på vanliga fordon. B. C-m.*
2. (Artill.) Se L a v e 11 a g e, sp. 879.
Släpjakt, se Jaktridning.
Släpmundering, äldre namn på den
mundering (se d. o.), som arméns manskap använde
i dagligt bruk.
Släpräfsa, se II ä s t r ä f s o r.
Släpsko, se Elektriska järnvägar,
sp. 582.
Släpvagn, spårvagn utan motor; kopplas
(en el. flera) till motorvagn för att bilda
spårvagnståg (se Elektriska
spårvägar, bild 8). Även en till automobil,
traktor el. dyl. kopplad vagn kallas s.
Släpärter, se Ärter.
Slätbaken, långsträckt, smal vik av
Östersjön på östergötlandskusten, närmast s. om
Vikbolandets halvö, som mot S. begränsas av
bergsbranter utmed postalgonkiska
förkast-ningslinjer. I S. mynnar Göta kanal. Se
vidare färgkartan vid art. Östergötland.
Slätlöpning, se Kapplöpning, med bild.
Slätprick, sjöv., se
Utpricknings-system.
Slätsvampar, fam. Thelephoräceae av
hy-menomyceterna. S. kännetecknas av att
hy-meniet bekläder släta el. endast svagt
ryn-kiga-vårtiga partier av fruktkroppen, som är
tunn och vanl. läder- el. broskartad.
Fruktkropparna äro hos släktet Corticium
skorp-lika, helt vidvuxna underlaget (grenar, ved,
timmer), med hymeniet på översidan, hos
Stereum delvis horisontalt framspringande,
med hymeniet på undersidan, hos Thelephora
(på marken, ofta kring stubbar och stammar)
av växlande form, t. ex. tratt- el.
mussel-lika el. busklikt förgrenade som
fingersvampar (i motsats till dessa icke köttiga, med
ensidigt utbildat hymenium); Craterellus,
trumpetsvamp, har trumpetformade, köttiga,
ätliga fruktkroppar med hymeniet på
yttersidan, stundom med antydning till skivor och
därigenom närmande sig kantarellerna. Th.Lfs.
Slätt, geogr., jämnt landområde. S. kan
vara såväl öppen som skogbevuxen. Efter
höjden över havet och läget skiljer man på
högslätt (se d. o.), lågslätt och kustslätt, efter
markbeskaffenheten på lerslätt, moränslätt,
sandslätt m. m., efter vegetationen på odlad s.,
hedslätt m. m. I Sverige äro vanl.
lerslätterna odlade och moränslätterna skogbevuxna.
Slättacklat, Slättoppat el. S 1 ä t r i
g-g a t kallas fartyg utan rår.
Slättbo, härad på Kalmarsundssidan av
Öland, innanför Borgholm och Köpingsviken;
171,72 kvkm, 2,897 inv. (1932). Socknar:
Al-böke, Köping, Räpplinge och Högsrum.
Ligger nästan h. o. h. på kalkplatån och består
Bild 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
