Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Slätten—Slöjd
1320
särskilt söderut till stor del av sterilt alvar
samt delvis odlade mossar. Endast s. om
Borgholm löper nedanför V. landborgens
brant en smal kustremsa med rik vegetation,
främst lövskog. 5,320 har åker, 1,937 har
skogsmark, över 7,000 har impediment.
Jordbruk med boskapsskötsel. Kommunikationer:
se kartan. Tillhör Ölands fögderi och domsaga.
Slätten, förr municipalsamhälle i Lyse (se
d. o.) socken, 1931 införlivat med Lysekil.
Slätten, franskt parti, se Frankrike,
sp. 994.
Slätthög, socken i Kronobergs län, Allbo
härad, n. v. om Alvesta, invid gränsen mot
Jönköpings län; 138,ro kvkm, 1,549 inv.
(1932). Höglänt skogsbygd (intill 275 m ö.
h.); i n. v. Rymmen m. fl. sjöar. 1,345 har
åker, 7,072 har skogsmark. Ingår i S:s och
Mistelås pastorat, Växjö stift, Allbo kontrakt.
Slättåkra, socken i Hallands län,
Halmstads härad, n. om Halmstad och v. om
Nissan; 118,55 kvkm, 2,725 inv. (1932).
Bergsbygd med kyrkbygden kring Suseåns källåar
och den övriga bygden med bl. a.
huvuddelen av Oskarsströms municipalsamhälle samt
Spenshults sanatorium i Nissans dal. 1,309
har åker, 7,146 har skogsmark. Ingår i S.
och Kvibille pastorat i Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt.
Slätvar, zool., se Flundrefiskar, sp.
632 och bild 6 på pl.
Slöinge, socken i Hallands län, Årstads
härad, på kustslätten, s. ö. om Falkenberg; 20,32
kvkm, 1,399 inv. (1932). Genomflytes av
Suseån. 1,300 har åker, 437 har skogsmark.
Egendomar: Berte (med valskvarn) och
Lundby. Ingår i S. och Eftra pastorat i Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt.
Slöjan, astron., se Kometer, sp. 1012.
Slöjd, urspr. skicklighet, konstfärdighet,
senare hantverk, manufakturer; ett icke
yrkesmässigt handarbete. Man skiljer vanl.
mellan hemslöjd (se d. o.) och pedagogisk slöjd
(skolslöjd). Konstslöjd är en föråldrad
beteckning för konsthantverk och konstindustri.
Redan de stora banbrytande pedagogerna,
ss. Rousseau, Pestalozzi, Salzmann och
Frö-bel, betonade värdet av handens arbete ur
allmän uppfostringssynpunkt. De framhöllo,
att kroppsarbetet utgjorde en motvikt mot
ensidig intellektuell utbildning och att barnen
genom sådant arbete uppövade sin förmåga
av noggrannhet, flit och självverksamhet samt
även stärktes i fysiskt avseende. Först under
1800-talets senare hälft — industrialismens
genombrotts- och utvecklingstid — fick
emellertid insikten om handarbetets betydelse
praktisk tillämpning. I Sverige hade efter
spridda tidigare ansatser slöjdundervisning i
början av 1870-talet införts vid några
folkskolor, och på initiativ av dåv.
gymnastikläraren vid Karlstads folkskoleseminarium,
sedermera översten Claes Bratt (f. 1844)
meddelades sådan undervisning åt
semina-rieeleverna. Den egentlige upphovsmannen
till Sveriges pedagogiska slöjd var
emellertid Otto Salomon (se d. o.), som
utarbetade en metod för skolundervisning i slöjd
för gossar (träslöjd). Han upprättade
slöjd-lärarseminariet på Nääs (se d. o.), där
folkskollärare i stort antal utbildades till
slöjdundervisare i folkskolorna. Offentligt stöd
vann denna undervisning genom 1877 års
riksdags beslut att anslå medel till understöd
åt gossarnas slöjdundervisning i folkskolorna
samt genom s:s upptagande på 1878 års
normalplan för folkskolan. S. har sedan blivit
alltmera spridd och förekommer nu såsom
valfritt ämne vid ett stort antal folkskolor. I
Sverige har s. vanl. betecknat manlig s.,
d. v. s. träslöjd, men även papp- och
metallslöjd o. dyl. räknas dit. Kvinnlig s., sömnad,
stickning, vävning m. m., har sedan gammalt
kallats handarbete (jfr d. o.), och
undervisning häri har givits åt flickor vid högre och
lägre skolor. I många fall deltaga flickor även
i den manliga s. Handarbetsundervisningen
bedrives i stor utsträckning enl. en av Hulda
Lundin (se d. o.) efter tyskt föredöme
utarbetad metod, och lärarinnorna utbildas vanl. vid
något av de statsunderstödda
handarbets-lärarinneseminarierna, Handarbetets vänners och Andrea Eneroths i
Stockholm, Fackskolans för huslig ekonomi i
Uppsala och Maria Nordenfelts i Göteborg.
Statsunderstöd för undervisning i manlig s. vid
folkskolorna utgick läsåret 1929—30 till
skol-avd. med omkr. 126,000 lärjungar (nära 43,000
i städernas folkskolor); undervisning i
kvinnlig s. gavs samtidigt åt omkr. 220,000 lärjungar
(av dem omkr. 20,000 gossar, som på
små-skolestadiet undervisades tills, m. flickor). —
Statsunderstödd slöjdundervisning lämnas
numera vid de flesta allmänna och med dem
jämförliga kommunala och enskilda läroverk;
vid vissa enskilda skolor intager s. ett
viktigt rum vid undervisningen. Vid
folkskolese-minarierna är givetvis manlig s., resp,
»husligt arbete» (kvinnlig s. och huslig ekonomi)
obligatoriskt ämne. — Närbesläktade med den
pedagogiska s. äro de handarbeten, som övas
i de s. k. arbetsstugorna (se d. o.) och i
kin-dergarten (se d. o.). — Statens direkta anslag
till undervisning i s. och handarbete vid
allmänna läroverk och med dem jämförliga
kommunala och enskilda läroanstalter samt vid
folkskolor uppgingo budgetåret 1932—33 till
nära 3,5 mill. kr.
S. har även i främmande länder vunnit
vidsträckt insteg i skolundervisningen. I
Fin
Slättbo hp
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
