Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Smal tit—Smetana
1334
Smaltlt, miner., se Speiskobolt.
Smara’gd, en vackert gräsgrön
(smaragdgrön), som ädelsten högt skattad varietet av
mineralet beryll (se d. o. och Ädelstenar).
— I ädelstenshandeln betecknar
brasiliansk s. grön turmalin (se d. o.),
kopparsmaragd dioptas (se d. o.), 1 i t i u
m-smaragd hiddenit (se S p o d u m e n) och
orientalisk s. grön korund (se d. o.).
N. Zn.
Smärt (eng. smart [smät]), af färsskicklig;
»slipad», rapp och hänsynslös. — Subst.:
Smartness (eng.), smarthet.
Smart [smät], William, skotsk
nationalekonom (1853—1915), prof, i Glasgow 1892—
1915, representerade den nyklassiska
riktningen med anslutning till österrikiska
skolan (se Nationalekonomi, sp. 746—
747); bland hans arbeten märkes
»Distribution of income» (1899; 2:a uppl. 1912).
Smartness [smä’tnis], eng., se Smart.
S. M. cand., förk. av Sacri Ministerii
candi-datus, prästkandidat.
Smeaton [smitn], John, engelsk ingenjör
(1724—92). Äteruppförde 1757—59 fyren på
Eddystone och byggde 1768—90
Forth—Clyde-kanalen (se Forth vi ken).
Smedal, Gustav Cathrinus Hofgaard,
norsk jurist (f. 1888), son till H. S. Blev
höiesterettsadvokat 1918 och jur. dr (på avh.
»Erhvervelse av statshöihet over
polarområ-der») 1931. S. har f. ö. utgivit »Opgjör og
förståelse med Danmark» (1928) och »Norsk
næringsvirksomhet på Grönland» (1932). 1926
deltog han i stiftandet av Norges
Grönlandslag, vars ordf, han är sedan 1927. Från 1931
är han även ordf, i Norges Svalbard- og
Is-havsråd. W-t K.
Smedal, Harald, norsk jurist (1859—1911).
Var led. av Ilagerups ministär 1895—98, blev
1901 generaladvokat och var från 1906
riksadvokat. S. var medlem av flera viktiga
lagkommissioner och utvecklade även ett
betydande juridiskt författarskap. Hans verksamhet
blev på flera områden grundläggande. W-t K.
Smedby, socken på s. Ölands västkust,
Gräsgårds härad, Kalmar län, huvudsaki. på den
sterila kalkstensplatån men med en smal odlad
kustremsa nedanför V. landborgsbranten; 26,18
kvkm, 361 inv. (1932). 760 har åker; skog
saknas, omkr. 1,800 har impediment (alvar
m. m.). Ingår i S. och Södra Möckleby
pastorat, som framdeles förenas med Kastlösa, i
Växjö stift, Ölands s. kontrakt.
Smeden, zool., se Klockfåglar.
Sme’derevo, förr Semendria, stad i n.
Serbien, Jugoslavien, vid Donau, v. om
Mo-ravas mynning; 10,489 inv. (1931).
Handels-centrum för nedre Moravadalen; viktig
flodhamn. S:s gamla borg, anlagd av Juraj I
Brankovic, var förr en stark fästning (se bild
på pl. vid Jugoslavien), under turkarnas
välde av strategisk vikt.
Smedjebacken, köping i Västerbergslags
tingslag, Kopparbergs län, naturskönt belägen
vid Kolbäcksåns utlopp i N. Barken och på
s. sidan av Uvberget; 480 har, 2,515 inv. (1932).
S. är n. ändpunkt för Strömsholms kanal, har
station vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg, sparbank, avd.-kontor av två
affärsbanker, länslasarett; bruksindustri, främst
representerad av Smedjebackens valsverks-
a.-b. (gr. 1872, aktiekap. 2 mill. kr., 500
arb., årstillv.-värde 3,5 mill. kr.). — 1855
be-slöto Nyhammars, Hagge, Morgårdshammars
och Grängshammars bruk att anlägga ett
gemensamt valsverk i S., vilket igångsattes 1856
och sedermera efter hand utvecklats till sin
nuv. omfattning. Kraftstationen i
Kolbäcks-ån tillkom 1888—89. S. blev 1918 köping men
ingår alltjämt i Norrbärke församling.
Smedjebackens järnväg (vid öppnandet 1860
kallad Vessman—Barkens järnväg) var
smalspårig (1,188 m) och förband stationen Marnäs
vid Ludvika med Smedjebacken. S. upphörde
att begagnas 1903, delsträckan v. om
Mor-gårdshammar bröts upp, resten ombyggdes
till normalspårig och uppgick sedan i
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar. F. P.
Smedjegården, straffarbetsfängelser i
Stockholm. 1. I s. ö. delen av gamla slottet;
kallades mot slutet av 1600-talet
Slottssmedje-gården, upphörde med slottsbranden 1697. —
2. I ett på nuv. Folkets hus’ plats vid
1600-talets mitt uppfört fängelse. Rosenkammaren
(se d. o.) fanns där. Dödsfångar förvarades
sedan 1664 endast i detta S., som även hade
vatten- och brödfängelse. — Litt.: S.
Wiesel-gren, »Sveriges fängelser» etc. (1895). G. O.G.
Smedslätten, trädgårdsstad inom Bromma
församl., Stockholm, med friluftsbad
(Solviks-badet) och hem för pensionerade lärarinnor.
Smedstorp. 1. Socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad, ö. om Simrishamn, på
Lin-derödsåsens sydligaste sluttningar och
slättbygden s. därom; 43,06 kvkm, 1,857 inv. (1932).
Genomflytes av Tommarpsån. 2,762 har åker,
615 har skogsmark. Egendomar: Smedstorp
och det numera styckade Tunbyholm. Ingår i
Kverrestads och S:s pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.
2. Municipalsamhälle i S:s socken, vid
Malmö—Simrishamns järnväg; 30 har, 350
inv. (1932), tax.-värde å fastighet 711,400 kr.
(1931), tax. inkomst 190,070 kr.
3. Gods i S:s socken; 180 har, därav 138
har åker; tax.-värde 187,600 kr. (1930).
Ägdes 1313—-1589 av den ryktbara ätten Bing
och 1640—58 av J. Gersdorff (se d. o.), kom
som bornholmskt vederlagsgods till kronan,
förpantades 1716 till P. Monthan och såldes
1781 till N. V. Meck, som styckade S. Det
sammanköptes 1802—15 av C. von Plåten men
har sedan ånyo uppdelats.
Smègma, grek., med., vitaktig, fet,
halvflytande massa, vilken samlar sig på vissa
ställen av könsdelarna el. betäcker det
nyfödda barnets hud. S. består av avstötta
epi-telceller och fett. L. Mbg.*
Smend [smänt], Rudolf, tysk rättslärd (f.
1882). Blev prof. 1909 i Greifswald, sedan i
Tübingen och Bonn, 1922 i Berlin. Bland hans
arbeten märkas »Das Reichskammergericht»,
I (1911), och »Verfassung und
Verfassungs-recht» (1928).
SmerFnthus, zool., se Svärmarefjärilar.
Sme’tana, B e d r i c h (Fredrik), tjeckisk
tonsättare (1824—84). Studerade musik 1843
i Prag under Proksch, undervisades sedan av
Liszt och tillhörde dennes krets i Weimar. S.
inrättade 1848 en pianoskola i Prag, verkade
1856—61 i Göteborg som dirigent för
Harmoniska sällskapet, högt uppskattad som lärare
och ledare, och blev 1866 dirigent för tjeckiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
