Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1367
Smörfärg—Smörjmedel
1368
på utkavlad, smidig deg av mjöl och vatten.
Degkanterna vikas över smöret, varefter det
hela får ligga en stund på is. Efter uppropade
kavlingar och vikningar uppnås den önskade
bladigheten, och degen kan användas till
smörtårtor (tusenbladstårta m. fl. former),
bakelser, vol-au-vent m. m. D-e.
Smörfärg, se S m ö r, sp. 1365.
Smörförfalskning, se Smör, sp. 1366.
Smörgåsbord, en för Sverige, Finland och
Ryssland (zakuska) egendomlig måltid före
den egentliga. S. består av allehanda smärre
anrättningar, kalla och varma, jämte smör
och bröd, ofta även brännvin och öl. Vid
finare middagar förekommer i allm. ej s. (D-e.)
Smörjapparat, apparat för tillförsel av
smörjmedel i transmissioner och maskiner etc.
De enklaste s. utgöras av smörjkoppar
för flytande el. fasta smörjmedel. I en del
smörjkoppar får oljan avlopp genom sin egen
tyngd, i andra står smörjmedlet under tryck.
För ångcylindrar användas bl. a. smörjpressar
(s. k. lubrikatorer), som inpressa smörjmedlet
med tillhjälp av ett spärrverk, drivet från
maskinen. I s. k. grafitlubrikatorer utgöres
smörjmedlet av fin grafit, blandad med
smörjolja. I kondensationssmör
jappa-rater införas droppar av olja med viss
reglerbar mellantid i ångcylindern med tillhjälp
av i apparaten införd ånga, som där
kondenseras. För smörjning av automobiler, som ej
äro försedda med automatiska anordningar
härför (centralsmörjning), användas olika slag
av smörjsprutor, som vanl. arbeta med
komprimerad luft för erhållande av ett kraftigt
tryck på smörjmedlet. Centralsmör
j-apparater (se bild 2) äro avsedda för
samtidig smörjning av flera lager el. rörliga delar
på ångmaskiner, ångpumpar,
explosionsmoto-rer etc. och äro försedda med reglerbara
dropprör, utgående från en gemensam behållare,
vars oljenivå är synlig utifrån och kan hållas
konstant. O. B-n.
Smörjelse, se Krism a, Kröning och
Sista smörj elsen.
Smörjelsekar (lat. chrismärium), kärl för
förvaring av krisma (se d. o.).
Smörjkopp, se Smörjapparat.
Smörj kur, med., se Gråsalva.
Smörjmedel utgöras av smörjoljor,
konsi-stensfett och grafitsmörjmedel. Smörjoljor
kunna vara mineraloljor, feta oljor el.
biandoljor, s. k. kompoundoljor.
Mineralsmörjoljor utvinnas ur den återstod av bergolja,
som kvarblir, sedan bensin och fotogen
avdestillerats till omkr. 300° C. Denna rest
underkastas destillation med överhettad
vattenånga, ev. i vakuum, då destillat, motsv.
tunnflytande spindelolja, och maskinolja av olika
tjockflutenhet erhållas. Återstoden efter
de-stillationen med vattenånga är tjockflytande
och bearbetas på cylinderoljor. Vid
raffineringen av olika destillat och återstoder
underkastas de dels kemikaliebehandling med
svavelsyra och alkalier samt tvättas med vatten,
dels underkastas de inverkan av s. k.
filterjordar, lerartade naturprodukter med stor
ad-sorptionsförmåga, vilka binda asfalt-,
harts-och tjärartade ämnen i oljorna och samtidigt
bleka dem.
Mineraloljorna bestå huvudsaki. av mättade
kolväten av olika byggnad. Med hänsyn till
denna anges följ, typer av mineraloljor:
pa-raffinbasoljor, asfaltbasoljor och
naftenbas-oljor, vilka till sina egenskaper i viss grad
skilja sig från varandra. Från många
fyndorter erhållas blandbasoljor, blandningar ur
kolväten av två el. alla tre grupperna. Ex.
på paraffinbasoljor äro oljor från
Pennsylvania. Ryska oljor räknas till naftenbastyp,
mexikanska till asfaltbastyp och oljor från
U. S. A:s mell. oljedistrikt till blandbastyp.
Mineraloljorna skilja sig från feta oljor
därigenom, att de förra icke omsätta sig med
alkali, »förtvålas». Väl raffinerade
mineraloljor äro mycket beständiga mot luftoxidation
och torka icke i tunt skikt. För
smörjnings-ändamål användas mineraloljor i stor
omfattning, och de ha till stor del undanträngt de
tidigare använda feta oljorna.
Nedanstående tabell innehåller ex. på några
viktigare typer av smörjoljor.
Feta oljor och fasta fetter
användas endast undantagsvis i oblandat
tillstånd som s. men däremot som tillsats i
biandoljor. Ex. på smörjoljor av enbart fet
olja äro ricinolja för motorsmörjning,
klöv-fettolja till ur och en del finmekanismer samt
bomolja till vissa automatiska fräs- och
borrmaskiner.
Biandoljor, varvid mineraloljor
försättas med feta oljor, t. ex. »blåst» el. delvis
oxiderad rovolja, användas i de fall, då oljan
kan komma i beröring med vatten, för att en
smörjande emulsion skall kunna uppstå. Dess-
Beteckning
Viskositet
vid 50° C E°
Exempel på användning:
Spindeloljor .......................... 1,5—3 Textilmaskiner, symaskiner, separatorer, cyklar.
Tunna maskinoljor ..................... 3—6 Lättare belastade lager och maskindelar, elektriska
motor- och dynamomaskiner med färre hkr,
vattenturbiner.
Tjocka maskinoljor .................... 6—10 Tungt belastade lager, större motorer och dynamoma-
skiner, krossapparater.
Vanliga cylinderoljor ................. 20—40 Ångmaskiner med icke överhettad vattenånga.
Överhettningscylinderoljor ............ 40—60 Ångmaskiner med överhettad vattenånga.
Motoroljor A-typ ...................... 7—9 Mindre motorer, lätta bilar, tyngre bilar vintertid.
Motoroljor B- och BB-typ .............. 10—20 Större motorer, tyngre bilar, särskilt sommartid.
Kompoundoljor med inblandning av fet
olja .................................. 6—9 Sjöångmaskiner.
Bild 1.
Fjäder-smörjkopp.
Bild 2. Centralsmörj apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
