Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörprovningar - Smörränta - Smörsopp el. Smörsvamp - Smörsyra - Smörsyrejäsning - Smörträd - Sn (kemi) - Snabbeld - Snabbskrift - Snabbstål - Snabbsvarvstål - Snabel - Snabelmöss el. Elefantnäbbmöss - Snabelsko - Snabelsvärmare - Snack, Johan - Snack (Schnack), Peter - Snaijers, Peter - Snake river - Snappartuna - Snapphanar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörränta—Snapphanar
1373
gas, att exportsmör ej får innehålla över 16 %
vatten samt att endast runmärkt smör får
exporteras. Införsel av smör regleras genom
k. kung. 1 juli 1927. Genom k. kung. 14 juni
1928 stadgas, att smör icke får innehålla över
16 % vatten vid försäljning inom landet.
Lokala smörutställningar, även kallade
bytte-provningar, äro av instruktiv betydelse
för tillverkarna. E. C-g.
Smörränta, kam., äldre beteckning för
jord-legoavgifter och räntor, som helt utgjordes
i smör. Jfr Grundskatt.
Smörsopp el. S m ö r s v a m p, bot., se R ö
r-s o p p.
Smörsyra, propylkarbonsyra, C3II7. CO2H,
en enbasisk fettsyra, som, bunden vid
gly-cerin, i ringa mängd ingår bl. a. i smör, ost
och svett. S. har härsken lukt. Den frigöres
i små mängder vid smörets härsknande. I. B.
Smörsyrejäsning. Genom vissa, överallt i
naturen och i djurens tarmkanal
förekommande, strängt anaeroba, stavformade,
sporbildande bakterier, de av Pasteur först
upptäckta smörsyrebakterierna,
sönderdelas olika kolhydrater, mjölksyrade salter
och glycerin under bildande av smörsyra,
mindre mängder av andra lågmolekylära
fettsyror samt koldioxid och vätgas. Den
gynnsammaste temp. för mjölksyrebakteriernas
utveckling och därmed för s. ligger vid 30°—
40° C. De i jorden förekommande
smörsyrebakterierna och särskilt den grupp, som
representeras av Clostridium Pasteurianum
(Wi-nogradsky), äro av mycket stor betydelse för
naturens kvävehushållning därigenom, att de
förmå binda atmosfäriskt kväve (se d. o., sp.
384). Chr. B-l.
Smörträd, två i tropiska Afrika växande
träd, Butyrospermum Parkii (fam.
Sapota-ceae) och Pentadesma butyraceum (fam.
Gut-tiferae), ur vilkas frön el. frukter
smörlik-nande fett utvinnes.
Sn, kem. tecken för en atom tenn.
Snabbeld, krigsv., se Eldgivning.
Snabbskrift, se Stenograf i.
Snabbstål, se Specialstål.
Snabbsvarvstål, se Specialstål.
Snabel, det starkt förlängda och med
kraftig muskulatur försedda nospartiet hos
elefanter och tapirer; även det rörformigt förlängda
huvudet hos snytbaggar el. de förlängda
sugande mundelarna hos andra insekter.
Snabelmöss el. Elefantnäbbmöss,
Macroscelididae, fam. av däggdjursordn.
in-sektätare. Hithörande former utmärkas av
kort och tjock kropp, mycket lång och
spetsig nos, starkt förlängda bakben samt små
ögon och öron. Alla äro hemmahörande i
Afrika och leva av insekter. Den vanliga
snabelmusen, Macroscelides proboscideus, från
Kaplandet, når en längd av 25 cm, varav
nära hälften kommer på svansen och nära
2 cm på nosen. T. P.
Snabelsko, se Skodon.
Snabelsvärmare, zool., se
Svärmarefjä-r i 1 a r.
Snack, Johan, kopparstickare (1756—88),
utförde bokillustrationer samt utsikter av
Stockholm och porträtt av bl. a. C. E.
Reuter-holm och Linné.
Snack (Schnack), Peter, ämbetsman (1632
—1713), adlad 1688, blev kammarråd 1689, var
1374
landshövding på Gotland 1710—11 och blev
direktor i Kammarkollegium 1711. S. var
mycket använd vid reduktionens genomförande.
SnäTjers, Peter, flamländsk bataljmålare
(1592—1667). Blev hovmålare hos ståthållaren
i Belgien 1628. S. målade vanl. scener från
trettioåriga kriget, stora dukar med hög
horisont. Som han lade mest vikt på topografisk
och strategisk riktighet, ha hans tavlor
framför allt krigshistoriskt intresse. O. G-g.*
Snake river [snéPk rPvo], flod i U. S. A.,
Co-lumbias största biflod. Upprinner i
Yellow-stoneparken och genomflyter i en djup
kan-jon den stora lavaplatån i s. Idaho; nedre
loppet bildar på en längre sträcka gränsen
mellan Idaho och Oregon; längd 1,510 km.
Största bifloden är Salmon river. S:s många
forsar och fall, av vilka Idaho, American,
Shoshone och Salmon falls äro de största,
utnyttjas genom kraftverk och
konstbevattningsanläggningar; genom spärrdammen vid
American falls har en av U. S. A:s största
vattenreservoarer uppstått.
Snappertuna, kustsocken i Nylands län,
Finland; 163 kvkm, 2,333 inv. (1931),
svensktalande. O. Brn.
Snapphanar (ty. Schnapphähne, av
schnap-pen, snappa, röva, och Halm, tupp), urspr.
beridna stråtrövare, senare även ett slags
bössor, i Sverige under 1600-talet vanlig
benämning på allehanda kringströvande,
irreguljära fiender, t. ex. de av Svend Povlsen
(»Göingehövdingen») värvade och anförda
lantdragonerna under skånsk-halländska
fälttåget 1657 samt de av förrymda bonddrängar,
desertörer o. a. löst folk bildade
»frikårer», som 1658—60 huserade på skånska
landsbygden. Framför allt har dock
snapp-hanenamnet knutits till de på dansk sida
kämpande »friskyttar», som under skånska
kriget 1675—79 huvudsaki. höllo till i de
nordskånska och blekingska skogarna och genom
sin gerillakrigföring tillfogade svenskarna
allvarlig skada. Dessa friskyttar voro ej, som
man velat göra gällande, simpla rövare utan
verkliga irreguljära trupper, indelade i
kompanier och korpralskap, under enhetlig ledning
och med fullständig uppsättning av officerare
och underofficerare, ett delvis i reguljär tjänst
utbildat befäl. Manskapet utgjordes mestadels
av bönder och hantverkare, beväpnade med
långa bössor och i allm. väl munderade.
Varken fanor, pipare el. trumslagare saknades.
Danska kronan bidrog till underhållet, och »K.
m:ts av Danmark friskyttar» betraktades
såsom danska soldater. Sanna mästare i »det
lilla kriget», gjorde de dels på egen hand,
dels i samverkan med reguljära
stridskrafter betydaade militära insatser, oroade
svenskarnas förbindelser, hindrade el.
försvårade deras tillförsel, bortsnappade manskap och
förråd, infångade och återförde danska
desertörer och voro i synnerhet ovärderliga såsom
spaningsorgan. Efter krigets slut begagnade
sig de flesta friskyttarna av den allmänna
amnestien, däribland några hundra, som först
efter att ha överförts till Själland
»entledigats» ur dansk tjänst (mars 1680), men många
föredrogo att »hålla på skogen» och blevo
stigmän. De s., som efter 1680 grasserade i
Nordskåne och Blekinge, voro verkliga rövare.
Litt.: K. Fabricius, »Skaanes övergång», I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
