Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöplog - Snöploglag - Snören - Snöripa - Snörkeramiska kulturen - Snörliv - Snörmakeri - Snörpvad - Snöskata - Snöskor, Skarbågar, Trygor, Trugor, Sumpskor, Mosskor, Madskor - Snöskrapare - Snöskred - Snöskydd - Snöskytte - Snöslungare - Snösparv - Snöstorp - s. o. - S. O. - Soane, sir John - Soaré - Soave el. Suave, Soavemente - Sobat, Bahr el-asfat - Sobel - Sober - Sobieski, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Snöploglag—Sobieski
20
hjul, som infångar och vid sin rotation under
centrifugalkraftens påverkan slungar snön åt
endera sidan av spåret. För komplettering
av spårrensningsarbetet användas av
lokomotiv dragna vingplogar, som skjuta den
undanplogade snön ytterligare åt sidan, samt
snöskrapare med uppgift att till
nöjaktig bredd införa snön från sidorna om
spåret till spårets mitt, där snöslungaren sedan
undankastar snösträngen; den s. k. s p å
r-r en s a ren är en apparat, som anbringas på
en vanlig godsvagn sist i ett tåg och
avlägsnar snön närmast skenornas insida. G. H-r.
Snöploglag, lämpligt belägna
jordbruksfastigheter inom väghållningsdistrikt på landet,
vilka fastigheter ha att hålla allmän väg i
fargillt skick, då den besväras av snö och is.
S. förekomma även i några städer, där
allmänna väghållningen åvilar fastigheter. Schg.
Snören, se Snörmakeri.
Snöripa, zool., se Ripsläktet, med bild.
Snörkeramiska kulturen, arkeol., se
Finland, sp. 404.
Snörliv, underplagg, livstycke — nästan
uteslutande brukat av damer — med vertikalt
insydda fjädrar av stål el. valfiskben,
snörinrättning i ryggen samt hopknäppning
framtill med planschett (se Korsett). Även
livstycket i vissa folkdräkter kallas s. A. Lwn.
Snörmakeri, urspr. hantverks-, numera i
allm. fabriksmässigt på maskiner bedriven
tillverkning av s. k. snörmakeriarbeten.
Till dessa räknas bl. a.: 1) flätade snören,
i regel av ett enda system trådar, vilka,
korsande varandra, löpa i sned riktning; hit höra
plattsnören, som äro bandliknande med
raka kanter, partialflätade snören, som
bestå av plattsnören, vilka sammanflätats
efter längdkanterna, samt rundflätade
hålsnören med regelbunden flätning utan
kärna av garn och mer el. mindre tillplattade
genom pressning (mangling), t. ex. käng- och
korsettsnören; 2) tränsade snören av två
parallella, mångtrådiga kärnor, mellan vilka
ett system andra trådar slingrar sig i form
av åttor (hjärtsnören); 3) rundflätade
snören, t. ex. slangliknande flätningar till
överdrag på slangar till dammsugare och
talrör på automobiler; 4) slagna el. snodda
snören, t. ex. till gardinkordonger; 5) vissa
med garn el. tråd överspunna el. om f 1
ä-tade artiklar, t. ex. snörmakarknappar; 6)
besättnings- och
garneringsartik-lar, tillverkade av
band o. snören medelst
sömnad el. klistring,
samt sniljer, fransar,
tofsar o. dyl. G. H-r.
Snörpvad, se F i s
k-redskap, sp. 500 och
bild 12, samt
Sillfiske, sp. 858—859.
Snöskata, zool-, se
T r a s t’s 1 ä k t e t.
Snöskor, S k a r b
å-gar, Trygor, T r
u-g o r, S u m p s k o r,
M o s s k o r, M a
d-s k o r, begagnas av
människor och på djur
för att underlätta
framträngandet över
Snösko från Hälsingland.
snö och sumpmarker (jfr Skidor). Den del av
s., varpå foten ställes, tillverkas av spjälor
el. flätverk (vidjor, senor). S. fastbindas vid
foten med vidjor, snören el. remmar. S.
förekomma (i många olika former) på
Skandinaviska halvön, i Europas flesta bergstrakter
(t. ex. Karpaterna, Alperna, Pyrenéerna) samt
i n. Asien och Amerika. Se bild. A. Z-n.
Snöskrapare, se Snöplog.
Snöskred, meteor., se Lavin.
Snöskydd anordnas vid järnvägslinjer för
att skydda spåren från att i alltför svår
omfattning täckas av snö genom blåst el. skred.
Längs särskilt utsatta ställen i öppen
terräng (t. ex. skärningar) planteras häckar el.
uppsättas i sådant syfte fasta el. flyttbara
träskärmar, antingen
parallellskärmar (med längdriktningen längs spåret) el.
kulisskärmar (i sned vinkel mot spåret).
Dylika snöskärmar uppsättas även vid vägar.
Jfr S n ö g a 11 e r i. G. H-r; F. P.
Snöskytte, av svampen Phaci’dium
infe’-stans förorsakad sjukdom på tallbarr. S.
uppträder på grenar, som under vintern legat
under snötäcket. Barren bli efter
snösmältningen rödbruna, senare blekgrå, och i juli
framträda på dem svampens fruktkroppar som
små svarta prickar. Jfr S k y 11 e. Th. Lfs.
Snöslungare, se Snöplog.
Snösparv, zool., se Fältsparvar.
Snöstorp, socken i Hallands län, Tönnersjö
härad, närmast ö. om Halmstad; 65,32 kvkm,
2,172 inv. (1932). Genomflytes av Fylleån;
slättbygd och i ö. bergplatåer. 4,045 har åker,
1,663 har skogsmark. I S. ligger Skedalahed.
Egendom: Kistinge. Det forna
municipalsam-hället Nyhem inkorporerades 1928 med
Halmstad. Ingår i S:s och Trönninge pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
s. o., förk. av s o m ovan.
S. O., förk. av successionsordningen.
Soane [såun], sir J o h n, engelsk arkitekt
och konstsamlare (1753—1837). Gjorde bl. a.
ombyggnad av Bank of England i London,
vars nuv. form är av hans hand. Sina
samlingar donerade S. 1835 till engelska staten
(Soane’s museum, Lincoln’s inn fields). H. C-l.
Soaré (fr. soirée), aftonunderhållning, vanl.
med musik.
Soave [såa’ve] el. S u a v e [soa’ve], S o a v
e-m e’n t e, it., mus., milt, ljuvligt.
Sobat, Bahr el-asfat, biflod till Vita
Nilen, Engelsk-egyptiska Sudan, uppstår
genom föreningen av Baro från s. v. delen av
Abessiniens högland och Pibor från s.; längd
740 km (från Baros källor). Vid högvatten
(maj—sept.) trafikeras S. och Baro
regelbundet av flodångare upp till handelsplatsen
Gambela i Abessinien.
Sobel [så’-], zool., se Mårdsläktet.
Sober [så’-], nykter, enkel, måttlig.
Sobieski [såbjä’ski], polsk magnatätt. —
Jaköb S. (1596—1646) användes vid
diplomatiska förhandlingar, bl. a. med svenskarna
1618 och 1635, blev kort före sin död
kastel-lan av Krakau. Han skrev flera historiska
verk m. m. Om hans son Jan S., konung av
Polen, se nedan. Jan S:s äldste son, Jaköb
S. (1667—1734), var 1704 tronkandidat (jfr E.
Olmer i Hist. Tidskr. 1900) men tillfångatogs
av August II- Hans dotter Klementyna
(Clementine; d. 1735) blev g. m. preten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
