- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
21-22

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sobieski, ätt - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

Sobieski, J.—Social-Demokraten

denten Jakob av England. En annan dotter,
Kazimiera (1695—1723), sökte Jaköb S.
förgäves gifta bort med Karl XII (se Th.
Westrin i Karol. Förb:s Årsbok 1912); hon blev
sedan gift med kurfursten Maximilian av
Bayern. A. A-t.

Sobieski [såbjä’ski], Johan (po. Jan),
konung av Polen (1629—96); se släktövers. S.
slöt sig till det av Johan Kasimirs drottning
ledda franska partiet, förmäldes 1665 med
Marie d’Arquien
(»Ma-rysienka»), förut
hovdam hos drottningen,
och steg raskt i
värdigheter. I 1667—68 års
krig mot Turkiet
skördade han ära som
Polens
överbefälhavare och nämndes vid
kungavalet 1668 som
kandidat. Kriget mot
Turkiet blossade åter
upp 1672. S. kunde ej
hindra, att Podolien
gick förlorat, men
vann 11 nov. 1673 vid Chotin (Ilotin) en
lysande seger. 21 maj 1674 valdes S. till
konung. 1 sin politik var S. till en början
beroende av Ludvig XIV men slöt efter
turkarnas nya offensiv 1683 förbund med kejsaren.
Aug. 1683 drog han till Wiens undsättning och
vann 12 sept. s. å. utanför Wien över turkarna
en lysande seger, som gjorde honom till hela
kristenhetens hjälte. Fortsättningen av
kriget blev icke lika lyckosam, och inbördes
strider mellan konung och olika adelspartier
förlamade Polens kraft. Från 1685 sprängdes
varje riksdag, och konungens försök att låta
sin son Jaköb framträda som tronarvinge
möttes med detroniseringsintriger. Konungens
sista år förbittrades dessutom genom tvister
mellan hans söner och intriganta drottning.
Po. monogr. av T. Korzon (3 bd, 1898) och A.
Sliwinski (1924), fr. om Marysienka av K.
Waliszewski (1898). A. A-t.

Sobie’skis sköld (lat. Scütum Sobie’sii), en
liten stjärnbild i Vintergatan, s. om
ekvatorn. Den är belägen mellan 18 och 19 tim.
rektascension och mellan 3° och 15° s.
deklination samt innehåller 12 för blotta ögat
synliga stjärnor, den ljusaste av 4:e storleken. I
S. är ett av Vintergatans ljusstarkaste
stjärnmoln, det s. k. Scutummolnet, beläget. B-d.

Sobral [såcuraT], José Marta,
argentinsk sjöofficer, geolog och petrograf (f. 1880).
Deltog i Otto Nordenskjölds
sydpolarexpe-dition och i övervintringarna vid
Snow-hill (1902—03). Efter expeditionens
återkomst studerade S. i Uppsala och blev 1913
där fil. dr på avh. »Contributions to the
geo-logy of the Nordingrå region». Han
återflyttade därefter till Argentina, där han
anställdes som geolog vid Direcciön general de
minas, geologfa e hidrologfa, vars generaldir.
och chef han var 1922—31. S. utförde här
ett storartat organisationsarbete och en rad
geol. undersökningar av såväl vetenskaplig
som ekonomisk art, delvis med hjälp av
svenska geologer och ingenjörer. 1931 blev S.
generalkonsul i Oslo men återbördades redan
1932 till Argentina som geolog vid
Yacimien-tos petrolfferos fiscales. (C. C.)

Sobra’nje, bulg., »församling», bulgariska
riksdagen.

Sobrero [såbre’rå], A s c a n i o, italiensk
kemist (1812—88), prof, i kemi i Turin och
upptäckare av nitroglycerin (se d. o.). Jfr biogr.
av E. Bravetta i Zeitschrift für das
Schiess-und Sprengwesen 1913.

Soccola’nti [såkå-], se Minoriter.

Social (av lat. so’cius, kamrat, medbroder),
som hör till människornas inbördes
förhållanden som samhällsmedlemmar, samhällelig,
samhälls-, samfunds-, särskilt med syfte på
samhällsåtgärder till höjande av de sämst
lottades ställning och levnadsvillkor.

Sociala bin, se B i f a m i 1 j e n, sp. 262.

Sociala Meddelanden, sedan 1908
fortsättning av Meddelanden från Kungi.
Kommers-kollegii Avdelning för Arbetsstatistik (1903
ff.), utges av Socialstyrelsen med ett n:r i
mån.; de innehålla Socialstyrelsens
betydelsefullare utlåtanden, redogörelser och översikter
av in- och utländsk lagstiftning o. dyl. A. M.

Sociala rådet. Vid Socialstyrelsens sida
finns ett av arbetsgivare, arbetare o. a. på
olika områden sakkunniga personer
sammansatt råd. S. har att avgiva yttranden och
förslag i till dess prövning hänskjutna ärenden
samt att tillhandagå styrelsen i övrigt med
upplysningar och praktiska uppslag. — S.
uppdelas på 5 sektioner, resp. 1) för arbetarskydd
och arbetarfrågor i allm., 2) för
arbetsförmedling, 3) för socialstatistik, 4) för det
statsunderstödda sjukkasseväsendet
(sjukkasse-nämnden) och 5) för
understödsföreningsvä-sendet (understödsföreningsnämnden). Antalet
led. och suppleanter i de olika sektionerna
utgör resp. 9, 5, 5, 6 och 5; de utses av
K. m:t för tre år. S. inkallas av
Socialstyrelsen och arbetar i regel på sektioner. A. M.

Socialattaché, tjänsteman inom
utrikesförvaltningen med uppgifter av socialpolitisk
art. Sverige har f. n. (1932) e n s., sedan
1924 anställd i Genève och tillika delegerad
vid Internationella arbetsbyrån. S. Lpt.

Social-Demokraten, huvudorgan för
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, utges i
Stockholm. Dess första n:r är daterat 25 sept.
1885. August Palm var red. under tidningens
första år med Axel Danielsson som medarb.
Nov. 1886 efterträddes Palm av Hjalmar
Branting, som med två avbrott (1892—96 och
1908—10) ledde tidningen ända till 1917 på
hösten och även under de nämnda
intervallerna liksom efter sin avgång medarbetade på
den politiska avd. Brantings efterträdare som
red. ha varit Per Albin Hansson 1917—20,
Gustav Möller 1920—24 och Arthur Engberg
1924—32 och är f. n. F. Ström.

S. utkom i början som veckotidning (en kort
tid två ggr i veckan) men blev daglig
morgontidning från 1 april 1890. Från 1924
utger den även söndagsnummer. I dess
ekonomiska ledning ha suttit K. M. Ziesnitz, R.
Hansen och K. Ljungberg; verkst. dir. är f. n.
Z. Höglund. S. utgavs till 1931 av en
andelsförening med ytterst blygsamt kapital (omkr.
12,000 kr.), men företaget ombildades nämnda
år till ett bolag (aktiekap. 147.000 kr.) och
sam-manslogs med Fackföreningarnas tryckeri-a.-b.,
som dittills tryckt S. Bolagets aktier
innehavas uteslutande av arbetarorganisationer,
tillhörande det socialdemokratiska partiet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 10 00:57:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free