Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialdemokrati
25
enigheten. Emellertid vållade mycket snart
olika uppfattningar om världskriget söndring
inom tyska s. Redan i dec. 1914 funnos
motsättningar i fråga om krigskrediterna; mars
1916 blev splittringen definitiv. På en
kongress i Gotha 1917 bildades Unabhängige
so-zialistische Partei Deutschlands, vars medl.
vanl. kallades de oavhängiga. Vid
revolutionen i nov. 1918 övertogo
majoritetssocialis-terna och de oavhängiga från början
gemensamt regeringsansvaret. Samarbetet bröts
dock redan i slutet av året, och
majoritets-socialisterna innehade ensamma
regeringsmakten ett par månader; därefter voro
Schei-demann och Bauer chefer för
koalitionsregeringar till juni 1920. Socialdemokraterna ha
sedan dess flera ggr deltagit i
koalitionsregeringar; juni 1928—mars 1930 var H. Miiller
rikskansler. Vid valen till
nationalförsamlingen i jan. 1919 fingo
majoritetssocialister-na 163 och de oavhängiga 22 mandat (av 421).
Det oavhängiga partiet hade en stark
kommunistiskt betonad vänsterflygel och
sprängdes på en kongress i Halle okt. 1920; den
kommunistiska majoriteten förenade sig med
det kommunistiska partiet. Resten
förenade sig med majoritetssocialisterna till ett
enhetligt parti på en kongress i Nürnberg sept.
1922. Ännu vid riksdagsvalet 1928 fingo
socialdemokraterna 9,146,165 röster och 153
mandat. Det svåra ekonomiska läget
gynnade kommunisterna; genom det nu
framträdande nationalsocialistiska arbetarpartiet
började s. gå tillbaka, men partiet är dock
fortfarande landets näst största politiska parti
och leder fackföreningsfolkets stora massa. Vid
senaste riksdagsval, nov. 1932, erhöll det
7,231,000 röster och 121 mandat.
Socialdemokratiska partiets medlemsantal,
som 1925 var 868,914, uppgick 1931 till
1,037,384. Partiets ledande män efter
världskriget ha varit II. Müller (till hans död 1930),
O. Wels, R. Hilferding, R. Breitscheid, O.
Braun, C. Severing, P. Löbe och A. Crispien.
Frankrikes första socialdemokratiska
arbetarparti bildades på kongress i Marseille 1879.
Dess ledare voro J. Guesde, B. Malon, P.
Brousse och P. Lafargue. Partiet sprängdes
redan 1882. Brousse organiserade det s. k.
pos-sibilistiska arbetarpartiet med reformistisk
prägel, under det att Guesde och Lafargue
jämte anhängare riktade sig mot varje
kompromisspolitik med de borgerliga. Även andra
grupper, blanquister, allemanister (anhängare
av Blanqui och Allemane, se dessa ord) o. s. v.,
funnos. Den stora splittringen förlamade
arbetarrörelsen. Då socialisten Millerand 1899
inträdde i en borgerlig regering, uppstodo nya
slitningar. Under J. Jaurès’ (se d. o.) ledning
fullbordades slutligen enhetsverket 1905, och
ett enhetligt, till Internationalen anslutet
socialistparti uppkom. Detta hade vid
krigsutbrottet 74 man i deputeradekammaren och
1 mill. röster. Efter 1918 började en ny
splittringsperiod genom kommunismens
uppträdande. Partiet sprängdes på kongressen
i Tours 1920. Vid 1932 års val erhöll
partiet 1,950,000 röster och 115 mandat, ett antal
av dessa mandat genom samverkan med
radikal-socialistiska partiet. Socialistiska partiets
medlemsstyrka var 125,000 år 1931. Partiet
har konsekvent avböjt att deltaga i
regerings
26
ansvaret jämte radikal-socialisterna. Dess
främsta män äro L. Blum och P. Renaudel.
Englands moderna socialistiska
arbetarrörelse kan räkna sin begynnelse från en
förening, Socialdemocratic federation, som 1881
bildades av H. M. Hyndman (se d. o.). Denna
organisation, som ännu existerar utan att ha
erhållit någon större betydelse, står marxismen
närmast av alla engelska
socialistorganisationer. Fabian society (se d. o.) har spelat en
stor roll för uppkomsten av den socialistiska
rörelsen i England. Dessa socialister, liksom
den engelska socialismen i allm., bygga icke
på marxismens teoretiska grund utan
anknyta sig mera till Robert Owens,
chartister-nas och de s. k. kristliga socialisternas
(Kings-ley, Maurice, Ludlow) samt utilitaristernas
traditioner. Småningom började socialismen
få fotfäste även i fackföreningsrörelsen.
Denna utveckling påverkades starkt av det 1893
bildade oberoende arbetarpartiet (Independent
labour party, I. L. P.), vars främsta män voro
Keir Hardie, MacDonald och Snowden. I. L. P.
banade vägen för det stora politiska
arbetarpartiet (Labour party, se vidare d. o., även i
suppl.), bildat 1900.
1 alla europeiska stater av någon betydelse
finnas socialdemokratiska partier. I Österrike
bildades det socialdemokratiska partiet 1888.
Dess främste ledare fram till revolutionen
1918 var Viktor Adler. Efter
rösträttsrefor-men 1907 fick partiet 88 medl. (av 516) i
parlamentet. Vid revolutionen 1918 ökades dess
inflytande väsentligt. Partiet, vars ledande
kraft är Otto Bauer, erhöll vid 1930 års val
1,517,251 röster och 72 mandat (av 165) i
nationalrådet. I förbundsrådet har partiet
21 mandat (av 51). Särskilt starkt är
partiet i Wien, där det efter världskriget haft
den kommunala makten. — Ungerns
socialdemokratiska parti grundades 1894. Det
hade intet verkligt politiskt inflytande före
världskriget. Vid revolutionen 1918 var
partiet en utslagsgivande kraft, men dess
inflytande spolierades genom att
kommunisterna grepo ledningen av den revolutionära
rörelsen. Sedan kommunisterna och
revolutionen slagits ned, kringskars s:s möjligheter att
göra sig gällande, särskilt genom
valbestämmelserna. Partiet erhöll vid 1931 års val
166,000 röster och 14 mandat (av 245). Dess
medlemsantal var 1931 150,156. Ledare äro E.
Buchinger, E. Garami, S. Farkas och J.
Welt-ner. — I T jeckoslovakien finnas fyra
nationella socialdemokratiska partier. Tjeckiska
socialdemokratiska partiet bildades 1872. Det
deltog även i tjeckernas nationella befrielsekamp.
1918 inträdde partiet i regeringen och har
sedan med korta mellanrum varit representerat
där. Tyska socialdemokratiska partiet i
Tjeckoslovakien bildades 1919. Vid valen 1929 erhöll
tjeckiska socialdemokratiska partiet 963,462
röster (39 mandat av 300), tyska 506,750
röster (21 mandat) och polska 30,710 röster
(1 mandat); karpato-ryska socialdemokratiska
partiet erhöll intet mandat. — Jugoslaviens
socialistiska parti grundades 1921 och erhöll vid
valet 1927 25,000 röster samt 1 mandat. 24
jan. 1929 upplöstes partiet genom ett dekret
av den då bildade diktaturregeringen. Det
arbetar sedan illegalt. — Rumäniens
socialdemokratiska parti fick vid valet 1932 93,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
