Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik - Socialpolitiska delegationen, Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 Socialpolitiska delegationen 40
nyttja och leda utnyttjandet av
nationalinkomst och nationalförmögenhet till uppnående
av största möjliga samhälleliga gagn för
folket i dess helhet. Särskilt sker detta med
hänsyn till den stora massan av medborgare,
som tillhör de mindre bemedlade klasserna,
och synnerligast till dem, som äro oförmögna
att genom eget arbete förvärva sig
livsuppehälle eller sörja för sig och de sina på ett
sätt, som överensstämmer med den gängse
uppfattningen om vad som är oundgängligt
för tillgodoseende av livets nödtorft i
enlighet med (lägsta) medborgerlig(a)
levnadsstandard. Till innehåll och omfång ingår s. i
till-lämpad el. praktisk nationalekonomi (se d. o.,
sp. 747) och berör huvudsaki.
nationalinkomstens fördelning på arbets- och
förmögenhets-inkomster Särskild omsorg om de förra
påkallas av att de egendomslösa icke direkt
beröras av den omsorg, med vilken staten i
sin rättsordning skyddar enskildas
förmögenheter och förmögenhetsrättigheter. Framför
dessa senare sättes i s. själva folkmaterialet
i den nationella hushållningen.
S. omfattar från äldsta tid fattigvård
(se d. o.) och sjukvård (se d. o.).
Industrialismen (se d. o.) gav tidigt anledning till
ingripanden mot utnyttjanden av lönarbete
utan hänsyn till kommande släkten, för vilka
statens nationella ansvar syntes uppenbart,
tidigast i England. Därmed gavs uppslag till
en sedermera utvidgad
fabrikslagstiftning (se d. o.), fabriksinspektion,
yrkesinspektion (se d. o.) och
arbetar-skyddslagstiftning (se d. o.,
Barnavårdsnämnd och Kvinnors
nattarbete). Syftet vann stöd vid införandet av
obligatorisk folkskola (se d. o.), till
vilken i olika länder knutits viktiga och
successivt utsträckta åtgärder i s. för
yrkesundervisning (se d. o. och Arbetsstuga)
och allmän folkbildning. Modern s. fick
inflytelserikt stöd genom tyskspråkiga
nationalekonomers sammanslutning iVerein f ü r
S o z i a 1 p o 1 i t i k (se d. o.) i början av
1870-talet och kom till ett genombrott med
införandet av socialförsäkring (se d. o.) i
Tyskland på 1880-talet; den tyska
nationalekonomien och tysk s. påverkade utvecklingen i
andra kulturländer och gå vo även uppslag
till internationell samverkan i s. (se A r b
e-ta rskyddslagstif tning, sp. 1243).
Efter världskriget fick den internationella
e. officiell hemul genom Versaillesfreden 1919
och Nationernas förbund (se
Internationella arbetsorganisationen), och
arbetstiden inom industrien förkortades genom
lagstadgad maximalarbetsdag (se
Arbetar-skyddslagstiftning, sp. 1243). 1928
antogs förslag till konvention ang. m
i-n i m i 1 ö n e r (se d. o.). Med växande styrka
hos arbetarorganisationerna (se
Fackförening) och ökat politiskt inflytande för dem
(se Socialdemokrati) samt med till-.
komsten av arbetsgivareföreningar (se A
r-betsgivareförening) har s. inriktats
även på skapandet av bättre
organisation av arbetsmarknaden genom
arbetsförmedling (se d. o.) och genom
lagstiftning om emigration och om utlännings rätt
att i Sverige söka anställning ävensom genom
åtgärder mot arbetslöshet (se d. o.,
Arbets
löshetsförsäkring och Nödhjälp
s-arbeten) samt av en rättsordning på
arbetsmarknaden (se A r b e t s d o m a r e,
Arbetsfred, Centrala skiljenämnden för
vissa arbetstvister,
Kollektivavtal, Medling i arbetstvister och
M o n d, A.). Arbetsförmedlingen har i vissa
städer utvidgats med hyresförmedling och
sociala synpunkter tillämpats i lagstiftning om
hyresavtal (se d. o.) och arrende (se d. o.)
samt bostadsinspektion utsträckts även till
landsbygden (se Bostadsfrågan). För
anskaffande av jord åt enskilda i samband
med egnahemsrörelsen (se d. o.) har
jordförmedling (se d. o.) organiserats o. a.
sociala stödåtgärder kommit till stånd för det
mindre jordbruket. Sådana åtgärder ha även
vidtagits till främjande av kooperation
(se d. o.) av skilda slag samt av
nykterhetsrörelsen (se d. o.). Insatser i s. ha
gjorts av kvinnorörelsen (se d. o.). I
viss utsträckning tillämpas i modern
skattelagstiftning den s. k. socialpolitiskt
beskattningsprincipen till
motverkande av ojämnheten i inkomst- och
förmö-genhetsfördelningen (se Arvsskatt och
Inkomstskatt). Organ för s. äro i
Sverige Socialdep. med Socialpolitiska
delegationen (se d. o.) och socialattaché i
Genève samt under dep. lydande centrala
ämbetsverk. Under Jordbruksdep. sorterar
statens egnahemsrörelse, under Finansdep.
Kontrollstyrelsen. Se även Centralförbundet
för socialt arbete och Socialinstitutet.
Rikssammanslutningar äro Svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundet, Sveriges
allmänna sjukkasseförbund, Kooperativa
förbundet, Centralförbundet för
nykterhetsundervis-ning, Folkbildningsförbundet m. fl.
Litt.: »Sociallagstiftning och socialt arbete
i Sverige», utg. av Socialstyrelsen (1928; ny
uppl. 1932); »Social handbok», utg. av
Centralförbundet för socialt arbete (1925; med en
inl om s. och ekonomi samt litt.-förteckn.);
s. behandlas i allmänna handböcker i
nationalekonomi (se litt. till d. o.); till kritiken
av modern s. se G. Cassel,
»Understödspoliti-kens urartning» (1930). — »Bibliographie der
Social-Politik», utg. av J. Stammhammer (2
bd, 1897—1912). — Se även under Sociala
Meddelanden, Socialism och S
o-cialstatistik. E. F. K. S-n.
Socialpolitiska delegationen, el. fullständigt
Delegationen för det
internationella socialp olitiska
samarbetet, upprättades 1920, upplöstes 1922 men
återupprättades 1927 med i viss mån vidgade
uppgifter. Det åligger delegationen att
bevaka Sveriges intressen med avseende på det
internationella socialpolitiska samarbetet och
särskilt att förbereda Sveriges deltagande i
den internationella arbetskonferensens
sammanträden. S. avger yttranden till regeringen
i frågor av berörda innebörd samt
tillhanda-går Internationella arbetsbyrån med
upplysningar och utredningar m. m. Delegationen
utger ett slags årsbok, Internationella
Arbetsorganisationen, varav 6 bd nu utkommit.
—S. består av sju led., näml, tre opartiska
samt två arbetsgivar- och två arbetarled. En
verkst. led., tillika v. ordf., ansvarar närmast
för fullgörandet av S:s åligganden. A. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
