Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Socialpolitiska ins titu tet—Socinianer
42
Socialpolitiska institutet, förr stundom
benämning på Socialinstitutet (se d. o.).
Socialpsykologi, se Sociologi.
Socialrevolutionärer, se
Socialistrevolutionärer.
Socialråd, titel, i vissa fall förlänad åt
socialattaché (se d. o.).
Socialstatistik är väsentligen dets. som
ar-betsstatistik (se d. o.) men har en vidare
omfattning, då vissa grenar av densamma avse
företeelser, som icke stå i samband med
arbetsförhållandet, t. ex. olika slag av
socialförsäkring, levnadskostnader,
bostadsförhållanden, alkoholistvård och föreningsväsen. —
Av Socialstyrelsen utges under den
gemensamma beteckningen Socialstatistik en
serie statistiska publikationer av
socialpolitisk innebörd. — S. är även rubrik för avd.
XV av Statistisk Årsbok för Sverige. A. M.
Socialstyrelsen, ett centralt ämbetsverk
under Socialdep. med uppgift att handha
statens sociala förvaltning. Förr handlades dylika
frågor väsentligen av Kommerskollegium.
S., som trädde i verksamhet med ingången
av 1913, har enl. sin instr. 30 juni 1920, med
ändringar 1921, 1925, 1929 och 1931, att
handlägga ärenden ang.:
arbetsmarknaden, ss. arbetsmarknadens läge,
arbetsförmedling, arbetslön, arbetslöshet samt
utländsk arbetskrafts användning inom landet;
förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, ss. arbetsavtal,
kollektivavtal, arbetstvister samt medling och
skiljedom i arbetstvister; arbetarskydd, ss.
skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete,
minderårigas och kvinnors arbete, vilotid,
arbetstidens längd och fördelning samt
hemindu-striellt arbete; åtgärder för social
förtänksamhet, ss. sjukkasseväsen o. a.
socialförsäkring (som ej handhas av annat
ämbetsverk); andra frågor av
väsentligen social innebörd, ss.
nykterhets-verksamhet och alkoholistvård,
föreningsväsen, bostadsväsen, levnadskostnader samt
utvandring och tillsyn över utvandraragenter. På
dessa områden har S. att följa företeelserna
ej blott inom utan såvitt möjligt även utom
landet samt att vidtaga el. föreslå de
åtgärder, som den finner påkallade, vidare att
verkställa statistiska o. a. utredningar,
utarbeta redogörelser för viktigare sociala
lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder m. m. i
utlandet samt att i periodiska o. a.
publikationer offentliggöra sina arbetsresultat. — S.
är yrkesinspektionens chefsmyndighet,
tillsynsmyndighet över understödsföreningarna
(dit sjukkassorna i regel hänföras) och
upp-siktsmyndighet över alkoholistvården samt
övar inseende över
arbetsförmedlingsanstal-terna och statens förlikningsman för medling
i arbetstvister. S. utger Sociala
Meddelanden (se d. o.) samt flera publikationer i
Socialstatistik o. a. serier.
S. omfattar 6 byråer: för sociala frågor i
allm., för arbetarskyddsärenden, för
sjuk-kasseväsendet m. m., för allmän
socialstatistik, för socialstatistiska
specialundersökningar samt för lag- och administrativa
ärenden. — Personalen består (hösten 1932) av 1
generaldir. och chef, 6 byråchefer, 1 byrådir.,
2 byråassistenter, 1 inspektör, 7 sekr., 4 förste
aktuarier, 6 aktuarier, 2 förste
byråingenjö
rer, 2 byråingenjörer, 1 bibliotekarie, 1
notarie, 3 experter, 11 förste amanuenser, 7
amanuenser, 1 underinspektör och ett 70-tal
kvinnliga befattningshavare. Av personalen
är blott omkr. en tredjedel ord. tjänstemän. —
Vid S. äro vidare fästa två
socialfullmäktige (se d. o.). Vid insamlandet av
uppgifter biträdes S. av ett 50-tal o r t
s-ombud. — Jfr Sociala rådet. A. M.
Social Tidskrift, för folkbildningsarbetet och
sociala frågor, utgavs 1901—17 med G. H. v.
K och som redaktör.
Societå [såtjeta’], it., sällskap, bolag.
Socfetas, lat., sällskap, förening, societet.
Société [såsiete’], fr., sällskap, samfund,
bolag. — S. anonyme [- anåni’m], se Bolag,
sp. 728. — Société des nations [- dä
nasiä’], se Nationernas förbund.
Société générale pour favoriser le
dévelop-pement du commerce et de 1’industrie en
France [såsiete’ ■genera’! por favårize’ lo
dev-låpmä’ dy kåmä’rs e do lädystri’ ä frä’s],
en av Frankrikes ledande banker, gr. 1864,
har medverkat vid finansiering av en mängd
företag i Frankrike o. a. länder. S. har över
1,500 kontor i Europa o. a. världsdelar.
Kapital och reservfond omkr. 700 mill. frcs. O. Ä.
Societet, (den) finare (socialt högre ställda)
sällskapskrets (en); (vetenskapligt, vittert
o. s. v.) samfund; förr även: handels- el.
industrisammanslutning (t. ex.
Tjärhandelssocie-teten). — Brunnssocietet, de inskrivna
och betalande gästerna vid en hälsobrunn.
Soeiety [sosai’øti], eng., sällskap, förening,
akademi.
Societar (fr. sociétaire, delägare i bolag,
aktieägare, medlem av sällskap el. samfund),
skådespelare vid Théåtre frangais, som är
anställd på livstid och utom fast lön uppbär
viss andel av vinsten. G. K-g.
So’cii (p o’p uli romani), lat., »(romerska
folkets) bundsförvanter». Se Romerska
riket, sp. 1016.
Socin [såsä’, ty. uttal zå’tsin], Albert,
schweizisk orientalist (1844—99). Företog
1868—70 och 1873 resor i Orienten, blev
1876 prof, i Tübingen och 1890 i Leipzig.
Utgav bl. a. »Arabische Sprichwörter und
Redensarten» (1878), »Der neu-aramaeische
Dialekt des Tür ’Abdin» (2 bd, 1881; tills,
m. E. Prym), »Arabische Grammatik» (1885;
10 :e uppl. utg. av C. Brockelmann 1929),
»Di-wan aus Centralarabien» (3 dir, 1900—01;
utg. av H. Stumme). (P. L.)
Socinianer, anhängare av en under
1500-talet i Polen uppkommen kristen
samfunds-bildning av unitarisk riktning, vilken fick
sin prägel genom
italienaren F a u s t u s
S o z z i n i (latiniserat
S o c i n u s; 1539—
1604). Efter att ha
vistats bl. a. i Florens
och Basel kom denne
1579 till Polen.
Under kamp mot
calvin-ska och jesuitiska
teologer lyckades han nu
ge stadga åt s o c
i-n i an i sm e n s efter
honom uppkallade
uni-tariska kyrkosamfund.
Faustus Sozzini.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
