Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Soclnus—Sockengång
44
Detta fick siu huvudurkund i den s. k.
Ra-kaukatekesen (se d. o.). Socinianismen
avvisade den romerska katolicismen och stödde
sig på bibeln som auktoritet mot
traditionen. Med skarp kritik vände man sig
mot den kyrkliga treenighetsläran och
kristo-logien. Kristus är endast uppenbarare av
Guds bud och löften. Sträng kyrkotukt
krävdes. Krigstjänst och statstjänst avvisades.
Samfundet blomstrade i Polen, men s.
förvisades 1658; de slöto sig till meningsfränder
i Siebenbürgen, Preussen, Holland, England
och Nordamerika. — Litt.: J. C. van Slee, »De
geschiedenis van het socinianisme in de
Ne-derlanden» (1914); K. Völker,
»Kirchenge-schichte Polens» (1930). (E. Nwn.)
Soclnus, se Socinianer.
Sociologi (av lat. so’cius, kamrat, och grek.
lo’gos, lära; vetenskapen om människornas
gemensamhets- el. samliv; först använt av A.
Comte i »Cours de philosophie positive» 1839),
den allmänna, kunskapsteoretiskt
grundläggande och filosofiskt systematiserande
samhällsvetenskapen, som med hjälp av
speciella samhällsvetenskaper söker utforska
de gemensamma dragen för alla sociala
företeelser och ge en totalbild av det sociala livet.
För sociologen är ett »samhälle» el. en »social
företeelse» varje själslig påverkan människor
emellan (och, inom »djursociologien», även
djurindivider emellan). Samhällets el.
samhällslivets grundfaktum finnes såväl i ett
flyktigt tanke- el. stämningsutbyte mellan
två el. flera människor som också i en sådan
varaktig, fast och tvingande organisation av
många millioner människors mellanhavanden
som den moderna staten (se d. o.). Till de
sociologiska företeelserna hör i främsta
rummet allt det materiella och andliga arbete,
som vi förrätta för varandra och
varigenom vi bli beroende av varandra för
tillgången till livets materiella förnödenheter och
för vår trygghet mot yttre faror av olika slag
samt för vårt kulturliv.
Alla kända folk ha levat och leva i s t
a-t e r. Allt känt mänskligt samhällsliv
försiggår sålunda inom stater el. mellan stater el.
mellan personer el. grupper, som tillhöra olika
stater och äro bundna av dessas lagar och
överenskommelser. Vetenskapen har därför
länge haft svårt att tydligt skilja mellan
statligt samhällsliv och samhällsliv över
huvud, mellan stat och samhälle.
S. kan indelas i fyra huvudavd.: 1)
Socialpsykologien, vars föremål är den
enskildes själsliv, betraktat som källa för allt
socialt liv, studiet av själslivets utveckling
från de lägsta till högre stadier inom
människosläktet över huvud och hos barnet och
iakttagandet av de enskildas avvikande
beteende under olika själsliga påverkningar från
medmänniskorna. 2) Läran om det sociala
livets omgivning, vetenskapen om
naturförhållandenas betydelse för
samhällsbildningen och samhällsutvecklingen, utvecklingen
av tekniken, d. v. s. konsten att behärska och
tillgodogöra naturkrafterna m. m. 3) Den
sociala formläran, d. v. s. vetenskapen om
sätten för social påverkan och växelverkan
samt om det sociala livets förlopp, s:s
centrala del (organisation och konkurrens,
härm-ning och förföljelse, hjälp och kamp, fred och
krig etc.). 4) Vetenskapen om
förhållandet mellan kultur och
samhällsliv, huru människan blivit människa i och
genom samhällslivet. S:s högsta problem är
detta spörsmål om samhällsutvecklingen som
medel för individens uppstigande till allt högre
plan av religiöst, sedligt, intellektuellt och
estetiskt liv. I ett särdeles intimt
avhängig-hetsförhållande står s. till nationalekonomien
och etnologien. De moderna
naturvetenskaperna, särskilt biologien, ha starkt stimulerat det
sociologiska tänkandet, t. ex. hos H. Spencer
och A. Schäffle. Många rätt avvikande typer
av sociologiska system ha uppstått.
Litt.: P. Barth, »Philosophie der Geschichte
als Soziologie», I (2:a uppl. 1915); G. F.
Steffen, »Sociologi, en allmän samliällslära»
(4 bd, 1910—11); F. Tönnies, »Gemeinschaft
und Gesellschaft» (1887; 7 :e uppl. 1926; med
allmän inl.); M. Weber, »Gesammelte
Auf-sätze zur Religionssoziologie» (1920);
»Verhand-lungen der deutschenSoziologentage», 1—7 (1910
—31); Revue
Internationale de Sociologie
1893 ff.; The American
Journal of Sociology
1894 ff. ;»Encyclopædia
of the social Sciences»
(1930 ff.). G. F. Stn.’
Sockel. 1. (Byggnlc.)
Ett i synnerhet i äldre
byggnadsverk utom
murlivet
framspringande underlag, som
kan bestå av ett el.
flera stenskift.
Sockelskiftens framsprång
äro skråfasade (se
Skrålist) el. rikare
profilerade (se bild). —
2. Fotställning till
staty, byst el. dyl. E.L-k.
Socken, det territoriella område, vars
invånare »sökte» samma landskyrka
(kyrksocken). Under tidernas lopp fick
sockenindelningen likväl betydelse ej blott i
kyrkligt utan även i ekonomiskt hänseende.
Sålunda uppkom jordebokssocknen (se
d. o. och Jordebok). I regel har
jordebokssocknen kommit att sammanfalla med
kyrksocknen. Kyrksocknen, som till
betydelsen sammanfaller med (territoriell)
församling (se d. o.), bildar ofta ett
pastorat (se d. o.), d. v. s. området för en pastors
(kyrkoherdes) ämbetsutövning, men vanligare
är, att två el. flera s. äro sammanslagna till
ett pastorat. Se vidare Kommun, sp. 1026
ff. (och litt. där), och Sockenstuga. S. T-g.*
Sockenbibliotek, se Bibliotek, sp. 223.
Sockenbud, begäran, att prästen skall
infinna sig hos någon sjuk, för själavård el. dyl.
Sockenbudstyg, se Nattvardskärl.
Sockengång (Djäknegång), urgammal
sed, att skoldjäknar särskilt vid större
helger gingo omkring i stiftets socknar för att
samla penningar och livsmedel till sitt
uppehälle. Även många lärare, vilka ofta
saknade fast lön, nödgades i äldre tid gå s.
Gustav II Adolf sökte 1624 avskaffa s. genom
att införa en skatt, djäknepenningar (se
vidare d. o.), men småningom insamlades även
dessa genom s. För att styrka sin behörighet
Rikt profilerad sockel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
