Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Sockenkarteverket—Sockerarter
46
medförde djäknarna ett av rektor till
vederbörande kyrkoherdar ställt, latinskt s. k.
socknebrev. S. upphörde först vid 1700-talets
slut, i Norrland (»viatisering») omkr. 1900. —
Se C. v. Bonsdorff, »Djäknelif och sockengång»
(i Sv. Litt.-sällsk:s i Finland Förhandi. och
Uppsatser, 12, 1898), och N. Beckman, »Vår
skolas historia», I (1926). Fr. Sg.
Sockenkarteverket, se Lantmäteri, sp.
746, och Lantmäteristyrelsen.
Sockenlappar, se Lappar, sp. 759.
Sockenmagasin, byggnad för förvar av den
kvantitet spannmål, som förr lagrades för
sockenbornas behov i händelse av
ofördelaktig skörd och höga spannmålspris.
Socken-magasinsinrättningen utvecklade sig på
frivillighetens grund från 1700-talets ingång.
I synnerhet under förra hälften av 1800-talet
tog bruket av s. fart i landsorterna, och
regeringen förbehöll sig 1834 att själv behandla
sådana frågor. Sedan dessa 1842 överflyttats
till länsstyrelserna, fingo kommunerna själva
1863 villkorlig rätt att vidtaga förändringar
i gällande regi, för s. Flertalet
magasinsin-rättningar torde numera ha övergått till
un-derstödsfonder, i regel förvaltade av
kommunalnämnderna. Beslutanderätten
tillkommer i regel ägare av i mantal satt jord i
socknen å kommunalstämma. Kbg.*
Sockenombud (S o c k e n f u 11 m ä k t i g),
person, som utsetts att vid domstol el.
annorstädes bevaka en sockens rätt och intressen.
Sockenskrivare, under 1600-talet av
socknarna valda edsvurna män, som skulle
bevaka böndernas rätt vid skatteuppbörden
och bl. a. tillse, att vederbörligt skattekvitto
lämnades dem.
Sockenstuga (S o c k e n s t u v a), byggnad
vid kyrkan, avsedd till samlingsrum för
allmänna sammankomster och överläggningar i
menighetens angelägenheter (jfr
Kyrkvallen). I s. skall kommunalstämma hållas,
såvida ej annan ort särskilt bestämts av
stämman; kyrkostämma skall hållas i s.,
församlingshus el. kyrka el. å annat särskilt bestämt
ställe. För bygge och underhåll av s. gälla
samma regler som för kyrkobyggnad (se K y r
k-b y ggnads s k y 1 di ghe t). (Schg.)
Sockenstämma (Socknestämma), som i
äldre tid oftast hölls på kyrkvallen (jfr d. o.),
se Kommun, sp. 1026 ff.
Sockenting, se Kyrkvallen.
Sockenvägar, se Häradsväg.
Socker, se Sockerarter och
Sockertillverkning.
Sockerarter, grupp av i vatten lösliga,
kristalliserande och sött smakande kolhydrat (se
d. o.). S. förekomma i naturen dels fria, dels
bundna som glykosider (se d. o.) el. som
högmolekylära kondensationsprodukter, ss.
stärkelse och cellulosa. S:s kemiska
sammansättning har under de senare åren i hög grad
klarlagts, framför allt genom Emil Fischers
(se d. o.) grundläggande arbeten. Fiseher
lyckades även syntetiskt framställa ett flertal
s., bl. a. ur akrolein (se d. o.) en hexos (se
nedan), ak ros, som han lyckades överföra i
druvsocker. Hans metoder ha dock ej fått
teknisk användning.
S. äro antingen enkla el. sammansatta. De
senare spjälkas genom kokning med utspädda
syror el. med behandling med vissa enzym
och uppdelas därvid under vattenupptagande
i enkla s. I kemiskt hänseende äro de enkla
s. samtidigt aldehydalkoholer el.
ketonalko-holer (se Aldehyder och K e t o n e r). De
ha således egenskaper, karakteristiska för
både alkohol-, aldehyd- och ketongrupperna,
och härpå grunda sig bl. a. en del viktiga
igenkänningsreaktioner på s. S., innehållande
aldehydgrupper, kallas a 1 d o s e r, s.,
innehållande ketongrupper, kallas k e t o s e r. De
enkla s. innehålla i allm. 6 kolatomer,
bundna efter varandra, och kallas därför h e x
o-s e r. Även s. med annat antal kolatomer i
molekylen finnas. Vanligast bland dessa äro
pentoserna, som innehålla 5 kolatomer.
Bland viktigare hexoser märkas d r u v s
ocker, fruktsocker, mannos och g a 1 a
k-t o s, bland pentoserna arabinos och x
y-1 o s. På syntetisk väg har man genom
kon-densation av formaldehyd (se d. o.) lyckats
framställa en sockerart med 6 atomer,
formos. Då formaldehyd i ringa grad påvisats
i gröna blad, har man här kanske kommit
växternas framställning av socker på spåren.
Druvsocker, även kallat g 1 y k o s,
dextros el. stärkelsesocker, C6Hi2O6,
är den mest utbredda sockerarten. Särskilt
rikligt förekommer den i druvor o. a. söta
frukter samt i honung. I blod finnes alltid
druvsocker (omkr. 0,1 %; jfr Sockersjuka).
Genom hydrolys el., som det i detta fall även
kallas, invertering av rörsocker erhålles en
blandning av druv- och fruktsocker. Ur
stärkelse (se d. o.) framställes druvsocker
fabriks-mässigt genom kokning med utspädda syror.
Druvsocker är en aldos, som kristalliserar i
genomskinliga kristaller, är lättlöslig i
vatten men svårlöslig i alkohol. Det smakar
mindre sött än rörsocker (omkr. 21/* ggr). Av
enzymet z y m a s (se d. o.) förjäses det till
etylalkohol. Med vissa metallsalter, t. ex.
kopparsalter, bildar druvsocker komplexa
föreningar. Med vissa baser, t. ex. kalk, bildar
det saltartade föreningar, gly ko s a t.
Upphettas en druvsockerlösning med litet soda,
uppträder först en gul och sedan en brun färg
(so kerkulör). Upphettas socker enbart,
smälter det under bildning av karamell (se d.
o.). En ammoniakalisk silverlösning
sönderdelas vid upphettning med druvsocker, varvid
metalliskt silver utfaller (silverspegel).
Druvsocker reducerar vid upphettning Fehlings
lösning (se Fehling, Hermann von), varvid en
fällning av tegelröd kopparoxidul bildas, ett
viktigt reagens på druvsocker. Även med
ba-siskt vismutnitrat, upplöst i seignettesalt och
natriumhydroxid, ger druvsocker en
karakteristisk fällning (Almén-Nylanders reagens på
socker).
Fruktsocker, fruktos, 1 e v u 1 o s,
C6Hi2O0, är en ketos, som allmänt
förekommer tills, m. druvsocker i växter och i honung.
Det är lättlösligt i både vatten och alkohol
och skiljer sig härigenom från druvsocker.
Smaken är något sötare än druvsockrets. I
övrigt reagera båda s. på likartat sätt.
Arabinos och x y 1 o s, C5H10O5, äro två
viktiga pentoser. Den förra erhålles ur
arabiskt gummi genom behandling med utspädda
syror. Den senare, som även kallas
träsocker, erhålles på liknande sätt ur lövträ,
kli, halm, jute m. m- Vid upphettning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
