Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Sockerbeta—Sockerrör
48
svavelsyra sönderdelas pentoserna i furfurol
(se d. o.), som med anilin och saltsyra ger
en karakteristisk röd färg. — En del i
naturen förekommande pentoser innehålla en
substituerad metylgrupp, t. ex. r a m n o s,
CgHisOs, som finnes i vissa Rhamnus-arter,
och f u k o s, C6Hi2O5, som finns i tång.
De sammansatta s. (polyoserna) äro
vanl. uppbyggda av två, någon gång flera
enkla s. Alltefter det antal enkla s., varav
de äro uppbyggda, kallas de för b i o s e r el.
disackarider, trioser el. t r i s a
c-k a r i d e r etc. Bland disackariderna märkas
rörsocker, maltsocker och
mjölksocker, bland trisackariderna raffinos.
Rörsocker, sackaros, vanligt
socker, C12H22O11, är mycket utbrett i växtriket
och förekommer i större mängder i
sockerröret (18—20 %), i sockerbetan (16—22 %),
i ananas (10—11 %), i majs (7—9 %), i
morötter m. m. Vid långsam kristallisation
bildar rörsocker stora prismatiska kristaller,
kandisocker. Det smälter vid 160° C, är
svårlösligt i alkohol och ger vid upphettning
karamell. Med metallsalter bildar rörsocker
dels komplexa, dels saltartade föreningar, s. k.
sackarat. Rörsocker reducerar ej Fehlings
lösning. Vid upphettning med syror el. vid
behandling med enzymet saccharas (se d. o.)
spjälkas rörsocker i lika många molekyler
druv- och fruktsocker. Denna blandning
kallas invertsocker och liknar honung.
Rörsockret framställes fabriksmässigt ur sockerröret
el. vitbetan (se Sockertillverkning).
Det är ett mycket viktigt födoämne och
därtill det billigaste.
Maltsocker, maltos, C12H22O11,
förekommer endast i små mängder i naturen men
bildas lätt vid stärkelsens hydrolys och
utgör den söta beståndsdelen i malt (se d. o.).
Det är lösligt i vatten och alkohol samt
kristalliserar i fina, hårda nålar, reducerar
Fehlings lösning och spjälkas av syror och
enzymet m a 11 a s under upptagande av 1
molekyl vatten till 2 molekyler druvsocker.
Mjölksocker, laktos, C12H22O11,
förekommer i mjölk (se d. o.). Det bildar hårda,
vita, sandiga, i vatten lösliga kristaller,
reducerar Fehlings lösning och spjälkas av syror
och enzymet 1 a k t a s under upptagande av
1 molekyl vatten till 1 molekyl druvsocker
och 1 molekyl galaktos. Mesost (se Ost) är
orent mjölksocker. I. B.
Sockerbeta, bot., se Beta.
Sockerbiten, populärt namn på
Reiszmikro-fonen (jfr Mikrofon, sp. 41). Benämningen
nyttjas även om rundradiomikrofoner i allm.
Sockerdricka, kolsyrad läskedryck,
bestående av en 5—6-procentig sockerlösning,
smaksatt med citronsyra, ingefära, fruktessenser
o. dyl. Sockerhalten kan helt el. delvis
ersättas med sackarin el. annat konstgjort
sötningsmedel, men i så fall skall enl. k. f. 10
juni 1932 flaskans etikett vara försedd med
uppgift, att s. innehåller sackarin. G. H-r.
Sockerkistträ, bot., se C e d r e 1 a.
Sockerkulör, för färgning av öl, spritvaror,
läskedrycker, ättika m. m. nyttjat
tillsatsmedel, som framställes genom upphettning av
en druvsockerlösning (se Sockerarter).
Sockerlönn, bot., se Lönnsläktet.
Sockerpalm, Are’nga sacchari’fera, en i Ost-
indien vildväxande och av malajerna allmänt
odlad palm med ända till 12 m hög, tjock
stam och flera m långa parbladiga blad. När
de unga blomkolvarna avskäras, utrinner en
sockerhaltig saft, som begagnas till palmvin
och för framställning av socker. De späda
bladen nyttjas som grönsaker, och av märgen
beredas ett slags sagogryn. G. M-e.
Sockerraffinering, kem.-tekn., se
Sockertillverkning.
Sockerrör, Saccharum officinarum.
Sockerrör, Sa’cchartim officinarum, ett ända
till 4 m högt flerårigt gräs med yvig vippa
samt kortledat och bladrikt, ända till 4
cm tjockt, styvt strå, som (utom överdelen)
är fyllt med en saftrik, sockerhaltig märg.
Sannolikt härstammar det från s. ö. Asien,
där det odlats sedan urminnes tid. Numera
odlas det i nästan alla varma länder. I
Europa blev rörsockret antagl. bekant genom
Alexander den stores tåg till Indien. S.
infördes till Medelhavsländerna av araberna på
800-talet och odlades länge i stor skala på
Sicilien och i Sydspanien. Numera spelar det
någon roll endast i sistnämnda land. Under
1400- och 1500-talet fyllde Kanarieöarna det
mesta av Europas behov av råsocker. Senare
ha Sydamerika och Västindien, främst Kuba,
jämte Ostindien och Java spelat den rollen.
Betodlingen i Europa har emellertid vållat
åtskilligt avbräck för de sockerrörsodlande
länderna, och mångenstädes bedrives odlingen
numera huvudsakl. för sprittillverkning. Se
vidare Sockertillverkning.
Av s. finnas flera varieteter, olika varandra
förnämligast genom stråets färg och
ledstyckenas längd. Lämplig för odlingen är mark,
som under en tid av året är rikt bevattnad,
t. ex. flodstränder, men för det fullvuxna
röret är torrt väder fördelaktigt, enär
socker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
