Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sockersnitsel—Sockertillverkning
51
Denna skatteform, som först användes i
Sverige, verkar ojämnt, enär betorna ha mycket
•olika sockerhalt, men den eggar till tekniska
förbättringar för att utvinna så mycket
socker som möjligt ur betorna. S a f t s k a
t-t e n, som kommit till mindre användning,
utgår efter den erhållna sockersaftens mängd
och beskaffenhet. Redskapsskatten verkar
också ojämnt, och den har också i mindre
utsträckning tillämpats. Vid denna skatteform
bestämmes skatten efter vid
sockertillverkningen använda redskaps
tillverkningsförmåga. Rationellast är fabrikatskatten,
då den erlägges för det till förbrukning
färdiga (raffinerade) sockret, när det utlämnas
från fabriken. Den formen hade s. i Sverige
1906—29. Lägges fabrikatskatten på
råsockret, kan viss ojämnhet i beskattningen ej
undvikas. — Skattesatsen har i Sverige ganska ofta
ändrats. S. upphävdes 1929; den
skattelättnad, som vanns härigenom, beräknades till 8^2
mill. kr. årl. I riksstaten för budgetåret 1914
beräknades s. till 20 mill. kr. och för
budgetåret 1924—25 till 25 mill. kr. — Även i andra
länder har s. spelat viktig roll som
inkomstkälla för staten. — Genom konvention i
Bryssel 1902 överenskom ett flertal europeiska
stater att avskaffa dittills förekommande
direkta och indirekta exportpremier för socker.
Emot de länder, som icke gingo med härpå,
förband man sig att pålägga en strafftull
(differentialtull). Världskriget sprängde
konventionen. J. R. N.
Sockersnitsel, se Sockertillverkning.
Sockersticket, med., se Sockersjuka.
Sockersubventiön, understöd åt den
inhemska sockerbetsodlingen. 1930, 1931 och
1932 vidtogo statsmakterna en del åtgärder
för upprätthållande av sockerbetsodlingen i
viss utsträckning. Betodlarna garanterades
visst minimipris på betor. 1930 och 1931
skedde detta genom anvisande av ett extra
förslagsanslag. 1932 ingicks kontrakt
mellan staten samt Svenska sockerfabriks-a.-b.
och Mellersta Sveriges sockerfabriks-a.-b. av i
huvudsak följ, innehåll: Endast bolagen skola
äga laglig rätt att till riket införa socker
1 mars 1932—28 febr. 1933; dock ges från
denna bestämmelse vissa undantag. För 100
kg sockerbetor med 16 % sockerhalt skola
bolagen betala ett visst grundpris, som ej får
understiga 2,30 kr. Bolagen bestämma
sockerpriset efter läget på världsmarknaden, men
lägre pris än 31 öre per kg behöver ej
till-lämpas av bolagen för krossocker eller
me-lis, vars pris skall vara normerande för
priserna på övriga av bolagen saluförda
sockersorter. Bolagens verksamhet, i vad som rör
kontraktet, är underkastad fortlöpande
kontroll av en av K. m:t tillsatt nämnd av tre
opartiska och sakkunniga personer. J. R. N.
Sockersurrogät, ämnen med söt smak, som
i viss mån kunna ersätta socker utom i
näringsvärde. Se D u 1 c i n och Sackarin.
Sockertillverkning. Den tekniska
sockerframställningen innebär ett avskiljande i
fast form av det i vissa växtdelar
färdigbildade sockret. Av sockerförande växter äro
sockerröret och sockerbetan viktigast. Efter
råvaran skiljer man i fråga om
konsumtions-socker mellan rörsocker och betsocker.
Rörsocker. Från Indien utbredde sig
od
52
lingen av sockerrör (se d. o.). Nu äro Java,
Kuba och Hawaii huvudorter för produktionen
av rörsocker, även kallat »kolonialsocker».
Ur sockerröret, som håller 14—18 % socker,
pressas saften medelst roterande valsar av
gjutjärn. Saften filtreras, inkokas,
utkristalliseras och skiljes från sirap. Utbytet av
rörsocker är omkr. 10 % av sockerrörets vikt.
Det mesta rörsockret exporteras i form av
råsocker till Förenta staterna och England,
där det raffineras. Orent (gult el. brunt)
kolonialråsocker benämndes förr m a s k
o-v a d. I kolonierna genom enkel däckning
renat socker benämndes terresocker el.
kas-sonad. Efter omfattande försök på
jordkulturens och växtförädlingens områden har
under senare år rörsockertillverkningen drivits
fram till högre effektivitet. På Java har
»sålunda erhållits en ny sockerrörsart, vilken
ökat avkastningen med 20—30 %.
Betsocker. I mitten av 1700-talet
påvisade den tyske kemisten A. S. Marggraf
sockerbetans halt av rörsocker och gav
härigenom uppslaget till den nord- och
mellan-europeiska betsockertillverkningen. Vid
mitten av 1800-talet hade man lyckats
frambringa betor med tillräcklig sockerhalt för
att göra sockerbetsodling i Sverige
eftersträvansvärd. Under de två sista årtiondena av
1800-talet skapades här en på inhemsk
råvara grundad betsockerindustri.
Förfaringssättet vid tillverkning av socker ur betor är
i huvudsak följ. Efter tvättning och
väg-ning sönderskäras betorna med maskin i
smala strimlor (s. k. bet- el.
sockersnitsel). Dessa utlakas under värme med
vatten, som undantränger sockersaften ur
betsub-stansen. Utlakningen (extraktionen) sker i
s. k. diffusörer, stora, flaskformiga behållare,
som genomströmmas av vattnet enl.
mot-strömsprincipen. Diffusörerna äro ordnade
i en serie (diffusionsbatteri), där vattnet först
kommer i beröring med nästan helt utlakad
snitsel och i den mån det upptager sockersaft
möter mindre utlakad samt till sist nyskuren
snitsel. Den i diffusörerna behandlade
snit-seln nyttjas till kreatursfoder, antingen färsk
el. efter lagring och förjäsning till s. k.
bet-massa. Den erhållna sockersaften renas
genom tillsats av bränd kalk, som därefter
ut-fälles med kolsyra (saturation) och
frånskil-jes i filtrerpressar jämte större delen av
bet-saftens föroreningar. Den sålunda renade
sockerlösningen koncentreras genom kokning
med ånga i avdunstningsapparater under
vakuum samt inkokas ytterligare i kokpannor,
tills sockret erhålles i form av kristaller,
inbäddade i sirap. Den trögflytande
kristallgröten (fyllmassan) avkyles i omrörare
(mai-schar) och påföres trumformade centrifuger
med genomborrade väggar, där sirapen
utslungas och soekerkristallerna avskiljas,
varefter den ej utkristalliserade återstoden ånyo
underkastas kokning, kristallisation och
cent-rifugering. Den återstående moderluten (m
e-1 a s s, se d. o.) avföres ur fabrikationen.
Utbytet av 100 kg betor med 17 % sockerhalt
är t. ex.: 14,3 kg råsocker, första produkt,
med 96 % rent socker, 1,4 kg råsocker, andra
produkt, med 92 % rent socker, 2,2 kg melass
med 50 % rent socker. Råsockret förarbetas
vidare i raffinaderier på så sätt, att det
tvät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
