Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Sockertillverkningsskatten—Soekertull
54
tas, bringas i lösning, som filtreras och
avfärgas med benkol, varefter genom upprepade
kristallisations- och reningsprocesser olika
raffinadprodukter framställas. Enklast sker
raffineringen genom »däckning», som består
i råsockrets fuktande med ren sockerlösning
och efterföljande centrifugering. I de flesta
fall måste det däckade sockret ånyo
upplösas i vatten, kalkbehandlas, undergå
satura-tion och omkokas. Den finaste raffinaden,
kristallsockret, formas genom att
massan gjutes antingen i sockertoppsformar el. i
flata blecklådor, där sockerplattor bildas, som
söndersågas till bitsocker. En del sändes
också efter centrifugering i handeln som löst
kristallsocker (strösocker).
Kristallsockret innehåller 99,9 % kemiskt rent socker
(sac-karos). Avfallssirap från det rena
raffinad-sockret ger vid inkokning krossocker el.
m e 1 i s och avfallssirap efter melis f a r i n
el. pudersocker. — Genom särskilda
förfaranden (ursockring) kan man även
tillvarataga melassens sockerhalt. Dessa förfaranden,
som under vissa konjunkturer och
skatteför-hållanden spelat en icke ringa roll, grunda sig
på sockrets utfällande som olösligt
trikalcium-el. distrontiumsackarat. Råsockerframställning
av betor är i utpräglad grad en
säsongindustri, arbetande med flerdubbelt större
arbetsstyrka under hösten, då betskörden
(kampanjen) försiggår, än under resten av året.
Kampanjen räknas i Sverige 15 okt.—15 dec.
Däremot är raffinaderiverksamheten oberoende
av säsongen.
Sveriges sockerindustri. Raffinering av
importerat kolonialråsocker började i Sverige
redan 1647. Importförbud för raffinerat
socker existerade från frihetstiden till 1849. Vid
slutet av 1700-talet funnos i landet 14
sockerraffinaderier, bland dem det ännu bestående
Tanto sockerbruk i Stockholm. Carnegieska
raffinaderiet i Göteborg härstammar från
början av 1800-talet. — Till omkr. sekelskiftet
hade en hel rad nya råsockerfabriker anlagts
i s. Sverige. Samtliga svenska
råsockerfabriker och raffinaderier sammanslötos 1907 i
Svenska sockerfabriks-a.-b., utom
sockerfabrikerna i Lidköping, Linköping och Mörbylånga,
vilka 1914 bildade Mellersta Sveriges
sockerfabriks-a.-b. Det förstnämnda bolaget
omfattade 1907 18 råsockerfabriker med 3
filialer (s. k. s a f t s t a t i o n e r) samt 9
raffinaderier. De förras antal har icke minskats,
men raffinaddriften har koncentrerats genom
nedläggande av fem raffinaderier och tillv:s
sammanförande till de fyra återstående i
Arlöv, Göteborg, Landskrona och Stockholm.
Tillv. av produkter av sockerindustri uppvisar
under tillverkningsåret 1 aug. 1929—31 juli
1930 följ, siffror:
Kvanti- Värde i
tet i ton 1,000 kr.
Räsocker ................. 121,748 31,442
Raffinerat socker ... 212,916 70,545
Sirap ........................ 534 95
Melass .................... 32,302 3,029
Sockersnltsel .............. 5,376 549
Betmassa ...... 382,196 959
Den svenska betskörden täcker icke hela
förbrukningen av råsocker. 1930 infördes
sålunda från utlandet 64,166 ton råsocker.
Sockerkonsumtionen per inv. utgjorde 25,5 kg
1907, 28,5 kg 1914 ’och 45 kg 1929. Se även
Sockerskatt, Sockersubvention
och Sockertull (med litt.-anv.). — Jfr
minnesskriften »Den svenska
betsockerindustrien», 1 (1932).
Världsproduktionen av socker. Vid
1900-talets början utgjorde världsproduktionen av
socker omkr. 12 mill. ton årl., därav ung.
hälften rörsocker och hälften betsocker. Vid
tiden för världskrigets utbrott 1914 hade
årsproduktionen stigit till omkr. 17 mill. ton,
fortfarande med samma proportion mellan
rör- och betsocker. Under världskriget gick
Europas betsockertillv. starkt tillbaka, under
det att rörsockertillv. i kolonierna ökades.
Totala årsproduktionen 1919—20 utgjorde
omkr. 15 mill. ton, därav 79 % rörsocker och
21 % betsocker. Sedermera stegrades
socker-tillv.; sålunda producerades 1930—31 11,2
mill. ton betsocker och 16,5 mill. ton
rörsocker. Emellertid har produktionen sedan
1924—25 överstigit konsumtionen, vilket
föranlett ökad anhopning av ett visst överskott,
som 1931 beräknades till omkr. 10 mill. ton.
Detta överskott tryckte världsmarknaden
och åstadkom en över hela världen för
producenterna kännbar kris samt låga
sockerpris. I maj 1931 överenskommo samtliga
sockerexporterande länder att antaga den
efter sin upphovsman, amerikanen
Chad-bourne, benämnda Chadbourneplanen,
som innebar en utfästelse, att det befintliga
överskottet skulle utsläppas i marknaden
endast med årl. begränsade kvantiteter under
fem år framåt och att produktionen i
huvudländerna under samma tid skulle inskränkas,
t. ex. på Kuba med 26 %, på Java med 10 %,
i Tjeckoslovakien med 20 %, i Tyskland med
17 %, räknat på årsproduktionen 1928—29.
Sammanlagda produktionsminskningen
beräknades till 3,3 mill. ton årl. — Internationella
åtgärder för begränsning av konkurrensen i
socker på världsmarknaden ha tidigare
förekommit. Om den s. k. B r y s s e 1 k o n v
en-t i o n e n 1902 se S o c k e r s k a 11. G. H-r.
Sockertillverkningsskatten, el., såsom den
i riksstaten t. o. m. 1906 hette, v i t b e t
s-sockertillverkningsavgiften, en
tillverkningsskatt, utgående i förhållande till
det utbyte av råsocker, som de för
tillverkningen använda vitbetorna antogos lämna,
ersattes 1906 av en fabrikatskatt (se
Sockerskatt). J. R. N.
Sockertoppskål, bot., se bild till art. Kål.
Sockertull utgick i Sverige redan under
senare hälften av 1600-talet till 3 % av värdet.
Fr. o. m. 1782 pålades råsockret en ansenlig
tull, som efter ytterligare höjningar vid
1800-talets mitt beräknades till 14,6 öre per kg;
förbrukningen hade då stegrats till 3 kg per
år och individ; råsockertullen
fastställdes 1867 till 23,5 öre och raffinadtullen
till 33 öre per kg. Sockerskatten omlades fr.
o. m. 1906 till fabrikatskatt med 13 öre
per kg socker vid dess utlämnande från fabrik
samt därutöver råsockertull om 11,75 öre och
raffinadtull om 17 öre. Raffinadtull och
råsockertull sänktes de följande åren till resp.
10 och 7 öre (1918). 1926 ändrades
tulltaxe-rubrikerna för oraffinerat socker för utbyte
av dittills tillämpad färgbedömning enl. s. k.
holländska standardnummer mot utrönande
genom s. k. polarisation av procenthalten
soc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
