Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solur el. Solvisare - Solutio - Solutrétid - Solv (textil) - Solv (socken) - Solv. - Solvalla - Solvarg - Solvay, Ernest - Solway, Solwayviken - Solvens - Solventil - Solventnafta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Solutio—Solventnafta
110
Solvalla travbana.
timvinkel, ökad med 12 tim., anger just den
sanna soltiden (se d. o.). Meridianplanet kan
en gång för alla bestämmas och utmärkas
såsom det plan, som genom visaren är lagt i
riktningen från n. till s. Alltefter de olika
sätt, på vilka denna skugga uppfångas,
erhållas olika slags s. Man kan låta skuggan falla
på en mot staven vinkelrät och således med
ekvatorsplanet parallell skiva. Skuggan rör
sig då liksom solen likformigt, och skivan
graderas i 24 lika stora delar, motsv.
timmarna. Skuggan kan även uppfångas på en
visaren omgivande skärm el. ring, vars axel
sammanfaller med visarens. I alla dessa fall
bli avstånden mellan timstrecken lika. Dylika
s. kallas e k vin ok tial- el. p ol ar ur. Det
är även brukligt att uppfånga skuggan på en
vertikal, plan vägg, stående vinkelrätt mot
meridianplanet och sålunda vänd rätt mot s.
(middagsur), el. på ett horisontalt plan. I båda
dessa fall blir skuggans rörelse olikformig,
och graderingsstreckens läge måste särskilt
beräknas el. empiriskt anbringas. Detta slags
s. kallas resp, vertikal- och h o r i
son-t a 1 u r. — Under forntiden och medeltiden,
innan ännu pendel- och ^jäderur funnos el.
kommit till användning, spelade solvisaren
stor roll, och en ansenlig del av medeltidens
astronomiska litteratur är ägnad åt teorien
för detta slags instrument (gn om oni k).
S. användes redan hos kaldéerna 640 f. Kr.
Hos greker och romare funnos flera former
av sådana. B-d.
Solutio, lat., lösning. (Farm, med.) En vanl.
klar lösning i vatten el. sprit av i allm. ett
ämne, t. ex. Solutio subacetatis aluminici,
Bu-rows lösning (se d. o.).
Solutrétid [sålytre’-] (fr. époque solutréenne,
solutréen), efter boplatsen vid Solutré nära
Macon i fr. dep. Saöne-et-Loire den näst sista
avd. av den äldre stenåldern el. den
paleoli-tiska tiden. S:s kultur rymmer flera olösta
problem; dess hittills kända
utbredningsområden äro mindre än angränsande epokers.
De senaste årens fynd antyda möjligheten av
att sagda kultur uppstått i Östeuropa; i
Ungern samt i Tjeckoslovakiens lösslager ha
intressanta undersökningar gjorts. I
Sydväst-och Mellanfrankrike når dock denna kultur
sin största hittills kända blomstring med den
karakteristiska, förvånansvärt högt stående
flinttekniken. Se P aleoli t i sk a
perio
den, med bild 8 och 9, samt Paleolitisk
konst, med bild 3. H. R-h.
Solv, text., se Vävning.
Solv, fi. Su’lva, kustsocken i Vasa län,
Finland; 168 kvkm, 3,622 inv. (1931),
svenskspråkiga. O. Brn.
Solv., på recept, förk. för lat. solvätur el.
so’lve, bör upplösas.
Solvalla, bana för travtävlingar på gränsen
mellan Stockholms stad och Spånga socken
vid Västeråsbanan. Invigdes 1927 och tillhör
Stockholms travsällskap. Begagnas även för
tävlingar i motorcykel- och bilsport.
Solvarg förekommer allmänt i talesättet
»grina som en solvarg» och brukas i många
landsdelar om bisolar el. vädersolar (se H
a-1 o f e n o m e n). Tron, att solen (även månen)
förföljes av ett vidunder — hos nordbor,
tyskar, rumäner och sydslaver en varg —, som
vill sluka den och vid solförmörkelse mer el.
mindre lyckas däri, har motsvarighet hos
många folk. Jfr Fenresulven. (N. E. H.)
Solvay [sålvä’], E r n e s t, belgisk
industri-idkare (1838—1922), uppfinnare av Solvays
ammoniaksodaprocess, som på 1860- och
1870-talet medförde en omvälvning av
metoderna för fabriksmässig framställning av
soda (se d. o.) i de stora industriländerna. Han
grundade för exploatering av uppfinningen
Société Solvay i Bryssel och vann genom sin
verksamhet stora rikedomar. S. var i sitt
hemland en frikostig donator för sociala och
vetenskapliga ändamål. G. H-r.
Solway firth [såTcoéi fä’p], Solwayviken,
vik av Irländska sjön på Storbritanniens v.
kust, på gränsen mellan England och
Skottland. Ett stort antal floder utmynnar i S.:
Dee, Nith, Annan, Esk, Eden, Derwent m. fl.
Solve’ns, betalningsförmåga (jfr
Insolvens). — S o 1 v e’n t, vederhäftig; som kan
betala.
Solventil, se Acetylenbelysning, sp.
91—92, och Fyr, sp. 50—51.
Solve’ntnafta (av lat. so’lvere, upplösa), en
fraktion av stenkolstjäran (se d. o.), som
er-hålles vid destillering av lättoljan. Den är en
gulaktig vätska med spec. v. 0,875 (15° C) och
innehåller huvudsaki. xylol och
trimetylben-sol. Den brukas vid rening av antracen, till
upplösning av kautschuk vid fabrikation av
vattentäta ämnen samt i lack- och
linoleum-fabrikerna. 1. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
