Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Somaliland - Somalispråket - Somalivildåsna - Somateria - Somatisk - Somatogen - Sombart, Werner - Sombrero (hatt) - Sombrero - Some, Krister Abrahamsson - Some, Måns Svensson - Somers, John, baron Somers of Evesham - Somerset, Somersetshire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Somalispråket—Somerset
114
i S. Vid Webi Schebeli och Juba flera
plantager, där bomull med framgång odlas.
Exporten värderades 1930 till 48 mill. lire (hudar
och skinn, bomull m. m.), importen till 136,1
mill. lire (födoämnen, redskap m. m.). Det
snabbt växande Mogadiscio, guvernörens
residens, är huvudhamn, med järnväg till
Villag-gio Duca degli Abruzzi, det största
plantage-distriktets medelpunkt. Koloniens n. delar ha
först nyligen nöjaktigt pacificerats.
S. blev närmare utforskat först på
1800-talet. östkustens sultanat lydde under
San-sibar, medan hamnplatserna vid Adenviken
ockuperades av Egypten; 1862 proklamerade
Frankrike sitt protektorat över Obok vid
Tadjouraviken. Vid mahdistupproret
bortdro-gos de egyptiska garnisonerna, och de
intresserade makterna påbörjade S:s uppdelning.
Frankrike ockuperade 1884 definitivt
Tadjouraviken; s. å. upprättades det britt,
protektoratet. Italien proklamerade 1889
protektoratet över den sydliga kustremsan
(Bena-dir). Genom flera fördrag reglerades
gränserna mellan makternas intressesfärer; den
abessinsk-italienska gränsen är dock ännu ej
exakt bestämd. »Den galne mollan», som vid
sekelskiftet predikade det heliga kriget mot
de otrogna, besegrades definitivt 1920.
England avträdde 1924 Jubaland till Italien. S.F.
Somalispråket, det östligaste av de h a m
i-tiska språken (se d. o.), har varken
skrift el. litteratur. Se L. Reinisch, »Die
So-mali-Sprache» (3 bd, 1900—03).
Somälivildåsna, se II ä s t d j u r e n, sp. 324.
Somatèria, zool., se E j d e r.
Somatisk (grek. somatiko’s), kroppslig,
hörande till kroppen. — Somatiska (dets. som
diploida) kromosomtalet, se Cell, sp. 769.
Somatogén kallas en egenskap, om den
uppstått i kroppscellerna (»somat») och sedan
genom sekundär påverkan på könscellerna blivit
ärftlig. Man har hittills ej kunnat
experimentellt påvisa dylik somatogén nedärvning. Jfr
Blastogen. J. R-m.
Sombart [zå’m-], Werner, tysk
nationalekonom och sociolog (f. 1863 19/i), prof, i
statsvetenskap 1890 vid Breslaus univ., 1906 yid
handelshögskolan och 1917 vid univ. i Berlin.
S. har publicerat över
ett hundratal
skrifter, bland vilka
märkas »Sozialismus und
soziale Bewegung»
(1896; en mängd uppl.;
övers, till mer än 20
andra språk, bl. a.
sv., 1898 och 1911),
»Der möderne
Kapitalismus» (2 bd, 1902;
omarb. uppl. 1916—
17; bd 3 1927), »Die
deutsche
Volkswirt-schaft im 19. Jahrhun-
dert» (1903; 3:e uppl. 1913), »Das Proletariat»
(1906; »Proletariatet», 1911), »Die Juden und
das Wirtschaftsleben» (s. å.), »Der Bourgeois,
zurGeistesgeschichte des modernen
Wirtschafts-menschen» (1913; »Kapitalismens anda», förk.
övers. 1916), »Soziologie» (1923), »Die drei
Nationalekonomien» (1929; omfattande
programskrift och försvar för egen omstridd metod).
Jämte M. Weber och E. Jaffé grundade S.
1904 Archiv für Sozialwissenschaft und
Sozial-politik. Urspr. ivrig anhängare av Marx, har
S. alltmer fjärmat sig från honom. Att S.
blivit en av samtidens allra mest lästa
nationalekonomer beror företrädesvis på hans
eggande, måleriska och frodiga
framställningskonst, som dock i någon mån störes av
stor benägenhet för nya etiketter och
definitioner och onöjaktighet i detaljer. E. II. T.*
Sombrero [såmbrä’rå], sp. (av so’mbra,
skugga), hatt; särskilt bredskyggig, mjuk
hatt, tillverkad av palmblad (jfr S ab al), lik
dem, som nyttjas i latinska Amerika.
Sombrero[såmbrä’øråü], se Virgin islands.
Some, Krister Abrahamsson,
krigare (d. 1615), brorsons son till M. S. S.
Utmärkte sig i Livland 1601, försvarade som
överste Kokenhusen s. å. mot polackerna, var
i slottsloven i Narva 1602—03 och en av J.
De la Gardies underbefälhavare i Ryssland
1609. S. var överste för krigsfolket i Småland
1611 och blev 20 juli s. å. ståthållare på
Kalmar slott. Han överlämnade förrädiskt
slottet till Kristian IV 3 aug. s. å. och gick i
dansk tjänst. S. var tapper men rå och
opålitlig. Jfr Meddelanden från Kalmar Läns
Fornminnesförening, III (1903). B. H-d.
Some, Måns Svensson, amiral (d. omkr.
1571—73), tillhörde en frälsesläkt. S. var
fogde i Åbo län 1527—31 och 1534 i
slottsloven i Stockholm. Blev 1535 amiral och fick
befäl över svenska flottan, som i förening med
den dansk-holsteinska under grevefejden
besegrade Lybecks sjömakt vid Bornholm, i Lilla
Bält och Öresund. Förtjänsten av segrarna
tillkommer jämte S. dansken Peder Skram
(se d. o.). S. blev lagman på Öland 1537.
Under Dackefejden deltog S. i Östergötlands
försvar. Han var 1544 och 1548 i slottsloven på
Stegeborg och blev 1565 ståthållare i Kalmar.
S. torde ha varit riksråd redan under Erik
XIV, var t. f. riksråd jan. 1569 och i rådet
i aug. s. å. Om S. och P. Skram se E.
Hilde-brand i Hist. Tidskr. 1899. B. H-d.
Somers [sa’moz], John, baron S. of E v
e-sham, engelsk statsman (1651—1716). Vann
som advokat stort anseende, tillhörde
anstiftarna av 1688 års revolution, var ordf, i den
kommitté, som
utarbetade Declaration
of rights (se d. o.),
och var under de
närmast följ, åren
Vilhelm III:s
förtrognaste rådgivare samt
därjämte whigpartiets
förnämste ledare. 1693
storsigillbevarare och
1697 lordkansler, blev
han småningom starkt
angripen i underhuset,
som 1701 ställde
honom under åtal genom
impeachment. Frikänd av överhuset, drog han
sig 1702 tillbaka till privatlivet men deltog
1706—07 som kommissarie i förhandlingarna
om engelsk-skotska unionen och var
lordpresident 1708—10. S. var livligt intresserad av
litteratur och beskyddade Addison, Congreve,
Swift m. fl. författare. V. S-g.*
Somerset [saTnøsit], Somersetshire,
grevsk. i s. v. England, vid Bristolkanalen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
