Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Somerset, Somersetshire - Somerset, earl- och hertigtitel - Somerset, Fitzroy James Henry, baron Raglan - Somerville - Something is rotten in the state of Denmark - Somma, Monte - Sommar - Sommar, Magnus - Sommarannuell - Sommarbarn - Sommarflox - Sommargyllensläktet - Sommarhyacint - Sommarin, Emil Fritiof Knut - Sommarkurser - Sommarmånad - Sommarrost - Sommarsjuka - Sommarsporer - Sommartid - Somme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Somerset—Somme
116
4,196 kvkm, 475,120 inv. (1931); huvudstad:
Taunton. S. är ett småkuperat lågland,
omgivet av Mendip hills, Quantock hills m. fl.
höjdsträckningar; längst i v. omfattar S. en
del av Exmoor (se d. o.). Av floderna äro
Avon (gränsflod i n.), Brue och Parret
förnämst. Huvudnäringar äro boskapsskötsel
(särskilt fåravel) med mejerihantering och
jordbruk; Cheddarosten härstammar urspr. från
S. Dessutom drivas fiske och industri
(yllevaror, handskar, lergods m. m.). Besökta
turistcentra äro bl. a. Bath (se d. o.) och
badorterna vid Bristolkanalen.
Somerset [sa’mosit], engelsk earl- och
hertigtitel, först buren inom släkten Beaufort
(jfr d. o., sp. 1055). Titeln h e r t i g av S. har
sedan tillkommit huvudmannen för släkten
Seymour (se d. o.).
Dess förste innehavare
var Edward
Seymour (omkr. 1506—
52), som fick den 1547.
S. blev 1537
rådsmedlem och användes av
Henrik VIII i
administrativa, diplomatiska och militära
värv, intog 1544
under skotska fälttåget
Edinburgh och
försvarade 1545 Boulogne
mot fransmännen. Vid
konungens död blev han såsom skattmästare,
lordprotektor av England och Edvard VI :s
guvernör Englands verklige styresman. Han
gynnade reformationen. Skottarnas
motspänstighet sökte han förgäves bryta. S. sökte
bl. a. förbättra de fattigare klassernas
ställning men miste snart sin popularitet genom
ärelystnad, hänsynslöshet och oklok brådska
med kyrkoreformerna. 1549 fängslades han
och avsattes jan. 1550 av parlamentet. Kort
därefter frigiven, återfick han sin plats i
rådet och sina gods men störtades ånyo 1551,
dömdes till döden och avrättades. — Jfr A. F.
Pollard, »England under protector Somerset»
(1900). — Titeln earl av S. bars från 1613
av Robert Carr (d. 1645), gunstling till
konung Jakob I. Han gifte sig 1613 med lady
Essex. En adelsman vid namn Overbury,
som till en början varit S:s förtrogne i denna
affär men sedan sökt hindra giftermålet och
därför insatts i Towern, blev på lady Essex’
anstiftan mördad. När mordet upptäcktes,
fängslades S. men frigavs 1622. V. S-g.*
Somerset [sa’mosit], Fitzroy James
Henry, baron Raglan, se Raglan.
Somerville [sa’movil], stad i ö.
Massachusetts, U. S. A., nordlig förstad till Boston;
103,908 inv. (1930). Mångsidig industri, bl. a.
stora slakterier och skofabriker.
Something is rotten in the state of
Den-mark [sa’mpin iz rå’tn in öo stéi’t ov [-de’n-mäk],-] {+de’n-
mäk],+} eng., »något är ruttet i Danmarks rike»,
från Shakespeares »Hamlet», I: 4; citeras för
att antyda oredlighet el. väld.
Somma [så’-], M o n t e S., se V e s u v i u s.
Sommar, se Årstider.
Sommar, Magnus, den siste katolske
biskopen i Strängnäs. Blev 1516 domprost där
och 1522 biskop men invigdes först 1528. Vid
reformationsriksdagen i Västerås 1527
upp
trädde han medlande och försonligt, men i
hjärtat förblev han påven och den katolska
kyrkan tillgiven. S. ådrog sig snart Gustav
I:s onåd, måste 1536 nedlägga
biskopsämbetet och fick 1538 Krokeks kloster i förläning.
1556 omtalas han som död. Jfr H. Lundström
i Hist. Tidskr. 1897. Ehd.*
SommarannueTl, bot., se H a p a x a n t.
Sommarbarn, se Feriebarn.
Sommarflox, bot., se P h 1 o x.
Sonimargyllensläktet, Barbarae’a
(Barba-rèa), släkte inom fam. korsblommiga. I
Sverige finnas tvenne tvååriga arter med gula
blommor och långa, fyrkantiga skidor.
Allmännast är s o m m a r g y 11 e n, B. lyrata (B.
vulgaris), som växer på vägkanter, i
förstaårs-vallar o. dyl. upp till Västerbotten. G. M-e.
Sommarhyacint, sv. namn på Galtonia (se
d. o.).
Sommarln, Emil Fritiof Knut,
nationalekonom (f. 1874 13h). Blev fil. dr i Lund
1908 och docent i nationalekonomi 1909 samt
jur. kand. 1913 i Lund. S. var ord.
medarbetare i Sv. akad:s
ordbok 1900—14 och 1911
—19 lärare vid Alnarps
lantbruksinstitut samt
blev 1919 prof, i
nationalekonomi och
finansrätt vid Lunds
univ. Han har
deltagit i flera
betydelsefulla utredningsarbeten; särskilt må
nämnas hans ledamotskap
i 1917 och 1924 års
bankkommittéer, i
vil
ka han även var sekr., vidare 1920 års
finans-och sparbankssakkunniga. För Sveriges
spar-banksväsendes sunda utveckling har han
arbetat i tal och skrift. Av S:s skrifter må
nämnas »Bidrag till kännedom om
arbetareförhållanden vid svenska bergverk och bruk i
äldre tid till omkring år 1720» (1908; akad.
avh.), »Vår ekonomi och politik» (1912),
»Ekonomilära» (1915—16; 3:e uppl. 1923), »Det
skånska jordbrukets ekonomiska utveckling
1801—1914» (1917),
»Folkhushållningsveten-skap och jordbruksekonomi» (1930), »Vårt
svenska jordbruks betydelse, betryck och
bättring» (1931), smärre avh. samt en mängd art.
i Nordisk Familjebok, tidskrifter och
tidningar. S. utgav 1909—11 en förk. övers, av Adam
Smiths »En undersökning av folkens
välstånd». J. R. N.
Sommarkurser, föreläsningskurser, som
sedan 1893 under sommarferierna hållits
ömsevis vid universiteten och Stockholms och
Göteborgs högskolor. S. äro avsedda för personer,
som ej ha tillfälle att begagna den regelbundna
akademiska undervisningen. S. ha särskilt
uppmärksammats av folkskolans lärare. 1903
—32 utgick statsanslag till s. Vissa andra
som-martidskurser kallas ofta feriekurser. Fr. Sg.
Sommarmånad, se Juni.
Sommarrost, bot., sommarsporstadiet hos
rostsvampar (se d. o.).
Sommarsjuka, veter., se Blodstallning.
Sommarsporer, bot., se Rostsvampar.
Sommartid, se Tid.
Somme [såm]. 1. Flod i n. Frankrike,
flyter genom dep. Aisne och S. till Engelska
ka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
