Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Somme - Slaget vid Somme - Sommelius, släkt - Sommelius, Gustaf Lorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Sommelius—Sommelius, G. L.
118
nalen. 245 km lång, därav 160 km segelbara,
inräknat sidokanaler. Största biflod är Avre.
Kanaler leda till Schelde och Oise. E. L-r.
Slaget vid Somme 24 juni (1 juli)
—18 nov. 1916. Ang. de förhållanden, som
föranledde detta slag, se
Belgisk-franska fronten, sp. 1172 och 1173. För det
beslutade engelsk-franska anfallet valdes det
avsnitt av frontlinjen, som genomskäres av
S. och inom vilket de engelska och franska
stridslinjerna stötte tillsammans; detta
avsnitt sträckte sig i n. till Gommecourt och i
s. till Vermandovillers. Anfallet planlades
med syfte att göra ett genombrott.
Entente-sidan hade stor numerisk överlägsenhet —
enl. uppgift vid slagets början 600,000 man
mot 160,000. Tyskarna hade å andra sidan
skapat mycket starka befästningar i flera
linjer. Dessa voro på frontens n., något högre
belägna del försedda med talrika
underjordiska skyddsrum och förbindelsegravar. Om
de tyska linjerna se kartan.
Efter intensiv trumeld, 24—30 juni,
igångsattes 1 juli infanterianfallet utefter hela
fronten. De anfallande trupperna tillhörde till
största delen på engelska fronten general
Rawlinsons armé och på franska fronten
general Fayolles armé. De tyska trupper, mot
vilka anfallet riktades, stodo under general
v. Steins befäl och tillhörde general F. v.
Be-lovvs armé. Enär tyskarna väntat anfallet n.
om S., vunno fransmännen s. om S. genast
en ganska stor framgång, men mot
engelsmännens anfall sattes ett starkt motstånd.
Närmare 60,000 engelsmän hade första dagen
dödats, sårats el. tagits till fånga. Hoppet
om en genombrytning måste t. v. överges av
ententebefälhavarna. Man inriktade sig i
stället på att genom upprepade anfall göra
terrängvinster, varigenom tyskarna måste
tvingas att lätta trycket på Verdun. Se
vidare kartan.
Genom att tyskarna länge lyckades hålla
slaglinjens nordligaste del, kommo
engelsmännen att efter hand svänga om från en ö. till
en n. ö. anfallsriktning (mot Bapaume).
Ortnamnen Combles (se d. o.), Ginchy,
Beaumont-Hamel, Bouchavesnes, Biaches m. fl. beteckna,
jämte de ovan upptagna utmed den
ursprungliga tyska fronten, lika många förbittrade
strider. Dessa slutade ej förrän i mitten av nov.
Den inbuktning i den tyska fronten, som
ententen lyckats åstadkomma, var ej stor.
Under den långa tidsperiod, som slaget hade
pågått, hade de stridande oupphörligt blivit
förstärkta. Det antages, att tills. 2—3 mill.
man ententetrupper och 1^2 mill. tyskar tagit
del i Sommeslaget. Förlusterna i döda, sårade
och tillfångatagna ha uppgivits till omkr.
730,000 för ententens trupper och 600,000 för
tyskarna. — Litt.: Se Belgisk-franska
fronten, sp. 1198, samt P. Gibbs, »The
battles of the Somme» (1917); »Somme—Nord»,
utg. av A. v. Stosel (»Schlachten des
Welt-krieges», 20—21, 1927). M. B-dt.
2. Dep. i n. Frankrike, kring floden S.,
med kust vid Engelska kanalen; 6,277 kvkm,
473,916 inv. (1926). Huvudstad är Amiens.
S. bildas till största delen av Picardie och
till en mindre del av Artois. Vattnas, förutom
av S., av mell. Oise. S. utgör ett bördigt och
tättbefolkat slättland. Huvudnäringar äro
––Gränslinje mellan engelsmän och fransmän.
• Frontlinjen 1 juli 1916.
••••• » 18 nov. »
CH Engelsk-fransk terrängvinst 1—10 juli.
GZ3 » » 10 juli—31 aug.
X///Å » » under sept.
ffllflfilD » » » okt. och nov.
jordbruk (vete, sockerbetor m. m.) och
boskapsskötsel (nötkreatur och får);
textilindustri. E. L-r.
Sommelius, svensk släkt, urspr. från Somvik
(i Östergötland) vid Sömmen. Namnet antogs
av kyrkoherden i Skärkind Magnus S.
(1637—1701). Dennes sonson Gustaf S.
(1726—1800) blev 1763 titulärprof. och 1767
univ.-bibliotekarie i Lund med skyldighet att
föreläsa i lärdomshistoria. Av hans skrifter
märkas bl. a. »De templo cathedrali Lundensi»
(1755) och »Lexicon eruditorum Scanensium»
(1776—97; ofullb.). Hans viktiga samlingar
i personhistoria och bibliografi finnas i Lunds
univ.-bibl. Om hans sonson G. L. S. och den
sistnämndes brorson M. J. T. S. se nedan.
M. J. T. S:s son Malte O ve S. (f. 1896 3/2),
jur. kand. 1922, är sedan 1924 huvudred, för
Helsingborgs Dagblad. B. H-d.
Sommelius, Gustaf Lorens, skald (1811
—48); jfr släktart. S. tog juridisk examen i
Lund, utnämndes 1837 till löjtnant vid
Älvsborgs reg:te men tog avsked 1848. Under
olika pseud. (Beppo, Dulcamara,
Qvod-libet m. fl.) skrev S. från 1839 i pressen
och utgav 1846 dikterna »Vallmoknoppar» och
»Silhouetter». Som premiärlöjtnant i danska
hären stupade S. efter blott tre dagars fälttåg
vid Sundeved nära Dybböl 5 juni 1848. —
Hans formellt ovårdade diktning (»Samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
