Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommelius, Gustaf Lorens - Sommelius, Malte Johan Teodor - Sommen - Sommerfeld, Arnold - Sommerfeldt, Elisæus Janus - Sommerhielm, Matthias Otto Leth - Somnambulism - Somniosus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Sommelius, M. J. T.—Somniosus
120
skrifter», 1867) förhärligar kriget och frossar
i hemska och skrämmande utmålningar av
död och skräck el. ger hånfulla och bittra
skildringar av adel, prästerskap och brackor,
ofta tendentiöst radikalt. — Jfr O. Holmberg,
»Litterärt» (1924). R-n B.
Sommelius, Malte Johan Teodor,
affärs- och kommunalman (1859—1922); jfr
släktart. Studerade först i Lund för att bli
präst, anställdes sedan i Kristianstads enskilda
bank, blev 1883 kamrer vid dess kontor i
Hälsingborg och var 1887—1910 ordf, i styrelsen
för a.-b. Södra Sverige. 1892 blev S. verkst.
dir. i Helsingborgs sockerfabriks-a.-b., verkade
banbrytande inom sockerindustrien (sedan 1907
som en av direktörerna i sockertrusten), ej
minst inom företagets omfattande jordbruk.
I Hälsingborg var S. 1908—19 ordf, i
stadsfullmäktige, tillhörde styrelsen för en rad
bolag och institutioner och inlade stor
förtjänst om stadens utveckling i ekonomiskt
och kulturellt avseende, bl. a. som donator
av flera konstverk. 1911 invaldes S. som
högerns representant i Andra kammaren, där
han gjorde sig känd som en frispråkig
debattör, ivrig målsman för skånska ekonomiska
och kulturella intressen och en av
Handels-dep:s tillskyndare. 1918—22 tillhörde han
bankoutskottet. A. A-t.
Sömmen [soTn-], Östergötlands största insjö,
i landskapets s. del, på gränsen till Småland;
126 kvkm, 146 m ö. h. Reglerades 1922—24,
regléringshöjd 1,5 m. S., som har många öar
(främst Torpön) och större vikar, genomflytes
av Östergötlands Svartå och upptar tillflöden
från ö. och V. Lägern m. fl. sjöar. Vid S.
ligga Romanäs sanatorium, Tranåsbaden och
många mindre vilo- och kurorter.
Sommerfeld [zå’morfält], Arnold, tysk
fysiker och matematiker (f. 1868), prof, vid
bergsakad. i
Klaustal-Zellerfeld 1897, vid
tekniska högskolan i
Aachen 1900, vid univ.
i München 1906. S.
har publicerat ett
stort antal teoretiska
undersökningar inom
elasticitets- och
håll-fasthetslära, elektrodynamik, optik och
atomfysik (jfr Atom,
sp. 451). Inom det
senare området är han
en av förgrundsmän-
nen. Han har utgivit bl. a. det
sammanfattande arbetet »Atombau und Spektrallinien»
(1919; 5:e uppl. 1931). (J-T.)
Sommerfeldt, E 1 i s æ u s Janus, dansk
ingenjörofficer (1842—1903), överste. Efter
längre studieresor utförde S. på uppdrag
förslag till Köpenhamns befästande. 1886
påbörjades det första fortet, Garderhöj. S:s
planer hade rönt inflytande av konstruktörer
som Schumann och Brialmont men
representera dock hans egna idéer. S. utgav ett
framstående verk i allmän byggnadskonst. L. af P.
Sommerhielm, Matthias Otto Leth,
norsk statsman (1764—1827), f. i Kolding
(Jylland). Blev generalauditör 1801, var 1808—
10 led. av interimistiska regeringsrådet samt
blev 1810 amtman i Smaalenene. S. deltog i
»notabelmötet» på Eidsvoll 16 febr. 1814, blev
2 mars s. å. led. av Kristian Fredriks
regeringsråd och var 19 maj—-11 nov. 1814
statsråd. 1822 blev S. norsk statsminister i
Stockholm. K. V. H.*
SomnambulFsm, sömngång, ett under den
naturliga sömnen ej alldeles sällsynt
fenomen. S. förekommer oftast under barndomen
och ungdomen men försvinner oftast i
mog-nare ålder. Ehuru detta fenomen antyder ett
visst anlag för bristande psykisk jämvikt
och i en del fall kan vara ett allvarligare
symtom, behöver man i allm. ej tillmäta det
alltför stor patologisk betydelse. — Med el.
utan förebud av oroligt beteende reser sig
den somnambule och beger sig, ibland med
slutna, ibland med öppna ögon, mot något
visst mål. De handlingar han utför äro oftast
mycket enkla, såsom att bädda om i sängen,
tända ljus, öppna och stänga dörren o. dyl.
Därefter går han lugnt till sängs igen. I
enstaka fall förekomma mer invecklade
handlingar, och den somnambule kan ge sig ut
på rätt farliga vägar, varvid han kan röra
sig med en förvånande säkerhet. Fall finnas
beskrivna, då personer i s. kunnat utföra
intellektuellt krävande företag. Den
somnambule kan oftast väckas genom kraftigt tilltal,
med kallt vatten o. dyl.; kan han ej väckas,
tyder det på allvarligare nervösa rubbningar.
— Själstillståndet under s. skiljer sig rätt
mycket från den vanliga drömmen och har
betecknats som en partiell och systematisk
vakenhet. Medvetandet befinner sig i ett tillstånd
av förträngning, i vilket endast en viss idé,
syftande mot ett visst mål, är verksam. Medan
personligheten i övrigt sover, är ett speciellt
komplex av föreställningar i vaket tillstånd
och kan målmedvetet och i bästa ordning
fullfölja sin verksamhet. Den somnambule rör
sig, som om han hade skygglappar för
ögonen, så att han ej ser något utanför den linje,
som den starkt begränsade avsikten
uppdrager. Han kan iakttaga personer och t. o. m.
samtala med dem om saker, som ha
sammanhang med denna hans avsikt. Den starka
begränsningen av sömngångarens medvetande
förklarar hans säkerhet. Hämmande och
störande yttre inflytanden äro uteslutna. —
Som symtom av olika sjukdomar, t. ex.
hysteri och epilepsi, kan s. ta mera
sammansatta former. De sjuka äro i stånd att i s.
företaga de mest invecklade och
målmedvetna handlingar, och detta tillstånd kan
vara i dagar, veckor, t. o. m. längre.
S. kan också framkallas hypnotiskt hos
därför disponerade. Tidigare förekom, att
offentligt uppträdande hypnotisörer med sina
åskådare i somnambult tillstånd utförde en rad
osmakliga experiment. Genom k. f. av 26 maj
1916 äro sådana föreställningar förbjudna. —
Tron, att personer i somnambult tillstånd
kunna besitta förmågan av fjärrseende i tid
och rum (telepati, klärvoajans), saknar
fortfarande varje stöd av vetenskaplig bevisning.
Den kritiska vetenskapen ställer sig t. v.
skeptiskt avvaktande utan att vilja förneka
möjligheten av dylika fenomen. Mycket av det,
som utges för dylikt, har emellertid visat sig
vara självsuggestion el. humbug. G-s.(V. W-rt.)
Somniosus, zool., se Hajar, sp. 285 och
bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
