Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sondén, Carl Ulrik - Sondén, Klas Gustaf Anders - Sondén, Per Adolf - Sondén, Per Henning Simeon - Sondera - Sondershausen - Sondrio - Soneburg, Sonnenburg - Sonesson, Nils Martin - Sonett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Sondén, K. G. A.—Sonett
124
Danviken och 1858—74 medicinalråd. Led.
av Vet.-akad. (1849). S. var såväl genom
skrifter som i kommittéer verksam för
sinnessjukvårdens förbättring och kan betecknas
som en banbrytare i
Sverige för moderna
idéer på detta område
(se
Sinnessjukvård, sp. 920). 1837
—48 redigerade han
Sv. Läkaresällskapets
Nya Handl. och var
1839—49 huvudred, för
tidskr. Hygiea. Han
utgav dessutom
»Anteckningar öfver den
epidemiska religiösa
ecstas, som herrskade
i Sverige åren 1841—
42» (1843), »Danviks dårhus» (1853) m. m. —
Se K. Linroths biogr. över S. i
»Lefnadsteck-ningar öfver K. Vet. akad:s efter år 1856
aflidna ledamöter», 5 (1915). V. W-rt.
Sondén, Klas Gustaf Anders,
ingenjör, hygieniker (f. 1859 5/a); jfr släktövers.
Utexaminerades från Tekniska högskolan
1879, var 1885—1929 ingenjör hos
Stockholms stads
hälsovårdsnämnd och
föreståndare för dess
kemiska laboratorium
samt kvarstår alltjämt
i kommunens tjänst
som t. f. kemist vid
stadens
vattenledningsverk. S. var 1893
—1922 docent i
teknisk hygien vid
Tekniska högskolan och
speciallärare där i
allmän teknisk och
fabrikshygien 1898—
1929 samt i byggnadshygien 1904—29. S:s
förnämsta arbeten gälla vattenrening,
uppvärmning, ventilation och gasanalyser. Han
har utfört och publicerat en mängd tekniska
och vetenskapliga undersökningar av högt
värde på dessa områden. S. var en av
ban-brytarna i Sverige för den
teknisk-vetenskapliga varukännedomen och grundade 1897 det
s. k. Handelsmuseet i Stockholm, vars rika
samlingar av varuprov överlämnats till
Handelshögskolan. S. blev 1907 med. hedersdr i
Uppsala, 1911 led. av Vet.-akad., fick 1921
professors titel och blev 1924 hedersled, av
Ing.-vet.-akad. G. H-r.
Sondén, Per Adolf, litteraturhistoriker
(1792—1837); jfr släktövers. Deltog 1814 i
fälttåget mot Norge,
blev 1815 fil. dr,
prästvigdes 1817, blev 1826
bataljonspredikant vid
Svea livgarde och 1833
komminister i Klara
församl. i Stockholm.
— S:s »Dikter» (2 h.,
1829) äro obetydliga.
Som
litteraturhistoriker och utgivare
utförde S. ett
omfattande och förtjänstfullt
arbete. Han
omarbe
tade och utvidgade betydligt Hammarskölds
»Svenska vitterheten» (1833). Av hans många
författaruppl. är viktigast den av Bellmans
skrifter (6 bd, 1835—36). Han var flitig
medarbetare i »Biographiskt lexicon». (R-n B.)
Sondén, Per Henning S i m e o n,
arkivman, historiker (f. 1853 12/4); jfr släktövers.
Blev fil. dr i Uppsala 1883, ingick s. å.
i Riksarkivet och var där 1899—1920
arkivarie (från 1910 förste arkivarie). Av
publikationen »Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefväxling» har han utgivit
bd 1, 3, 6—10 av senare avd. (1888—1900).
Han har också utgivit Lars Nilsson Tungeis
papper (i Hist. Handl., d. 22, 1907—09) och
»Svenska riksrådets protokoll», d. 16 (1923).
Jämte åtskilliga arkivförteckningar i
Meddelanden från Svenska Riksarkivet, de största
gällande Axel Oxenstiernas brevväxling (1907)
och Stegeborgssamlingen (1918—20), samt
uppsatser i särskilt Hist. Tidskr. har han bl. a.
författat »Axel Oxenstierna och hans broder»
(1903), »Ur Sondén-släktens historia», 2 (1922),
samt biogr. över Hugo Tamm (1925) och
svärfadern, biskop A. F. Beckman (1931). H. B-n.
Sondera, undersöka med sond (se d. o.);
utforska; känna sig för.
Sondershausen [zåndorshau’zon], stad i ty.
fristaten Thüringen, vid Unstruts biflod
Wip-per och foten av berget Hainleite; 10,137 inv.
(1925). Var till 1920 huvudstad i
Schwarz-burg-Sondershausen; i slottet arkiv och
museum. Kalibergverk.
Sondrio [så’ndriå], stad i n. ö. Lombardiet,
Italien, i alpdalen Val Tellina vid Addas biflod
Mallero; 10,826 inv. (1931, som kommun);
huvudstad i prov. Sondrio (3,194 kvkm, 133,740
inv.). Ovanför S. det gamla Castello di
Ma-segra (nu kasern).
Soneburg [zå’nebork], S o n n e n b u r g,
or-densslott på ösel, intogs 1568 av svenskarna,
måste s. å. återges men kom med ösel till
Sverige genom Brömsebrofreden 1645. Wdt.
Sonesson, Nils Martin,
trädgårdsförfat-tare, ämbetsman (f. 1888 9/4). Anställdes 1911
i Sveriges pomologiska förenings tjänst, där
han mycket främjat svensk fruktodling. 1920
blev han byrådir. i Lantbruksstyrelsen. S. har
bl. a. utgivit »Svenskt vin av svensk frukt»
(1912), »Ekonomisk fruktodling» (1916),
»Handbok för trädgårdsodlare» (1919; flera uppl.),
»Frukt och bär» (1924) och »Husmoderns
trädgårdsbok» (1928). Han har bl. a. redigerat
Sveriges Pomologiska Förenings Årsskrift (1916
—26) och Svenskt Land (sedan 1917). C. G. D.
Sone’tt (it. sone’tto, liten ton), »klingdikt»,
metrisk form av litterär betydelse. S.
uppstod i Italien omkr. 1220. S. består av
fjorton elvastaviga verser, fördelade i fyra
strofer, av vilka de två första (de s. k.
kvaderna-rerna) innehålla vardera fyra verser, de båda,
senare (de s. k. terzinerna) tre var. I
kvader-narerna finnas blott två rim, i terzinerna
högst tre. — Snart upphörde s. att vara
sångbar visa och vart reflexionsdikt. S:s mästare
i Italien voro Dante och Petrarca, vilken
senare under århundraden varit mönster och
förebild. På 1500-talet sökte man i s:s form
ingjuta det romerska epigrammets innehåll,
kvadernarerna sattes i motsats mot
terzinerna, som avslutades med ett sinnrikt infall, en
»spets» el. poäng. På 1500-talet överfördes s..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
