Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Sonor—Soot
128
kortlivade koalitionsministärer ur de
moderata partigrupperna, inträdde han nov. 1914
som utrikesminister i kabinettet Salandra,
genomförde Italiens anslutning till
trippel-ententen 1915 och
hävdade längre fram
energiskt Italiens
anspråk på territoriella
vinster. Han var jämte
Orlando italiensk
delegerad vid
Pariskonferensen 1919 och
råkade där i skarp
konflikt med Wilson om
Fiumefrågan. Den
jugoslaviska enhetssta-tens tillkomst hade
han i det längsta sökt
bekämpa. Han avgick
med Orlando juni 1919 och blev 1920 senator.
1901 hade han uppsatt Giornale dTtalia. V.S-g.*
Sonor [sånä’r], klangfull, klingande, klar.
— Sonoritèt, hörbarhet(sgrad).
Sonora [sånå’ra], stat i n. v. Mexiko, mellan
Kaliforniska viken och gränsen mot U. S. A.;
182,553 kvkm, 315,312 inv. (1930); huvudstad:
Hermosillo (17,035 inv.). Det täml. jämna
kustlandet är torrt och hett. Det inre,
genomskuret av Rio Sonora, Rio Yaqul m. fl. floder,
uppfylles av Sierra Madre Occidental. De
konstbevattnade dalarna producera socker,
tobak, majs, bomull m. m. Vid Nogales och
Cananea brytas silver, bly, koppar och guld.
Sonoragummi [sånå’ra-], bot., se Pr osopis 1.
Sonoritèt [sånår-], språkv., se Sonor.
Sonstorp, bruksegendom i Hällestads
socken, Östergötlands län, vid utbyggda fall av
Finspångsån och 9 km n. v. om Finspång;
4,966 har, därav 374 har åker; tax.-värde
1,036,500 kr. (1932). Ägdes från 1300-talet
till 1655 av ätten Rosenstråle, ärvdes av
ätterna Crusebjörn och Gyllenpistol, såldes
1793 av N. Palmstiernas arvingar till O.
Burenstam och har senare ärvts inom ätten
Mör-ner. Järnbruket privilegierades 1580 och
ned-lades 1910. Huvudbyggnaden uppfördes 1792.
Sontag [zå’ntäk], H enr ie 11 e, tysk
sångerska (1806—54), elev av konservatoriet i
Prag. Vann berömmelse i Wien 1822, sjöng
sedan i Tyskland med växande framgång.
Höjdpunkten nådde hon 1826, då hon lade Paris
för sina fötter. Hon jämfördes nu med
Cata-lani och ansågs allmänt som samtidens
yppersta. Hennes röst var ej stor men mjuk
och varm, koloraturen mästerlig, därtill kom
hela charmen i hennes nobla konstnärliga
uppträdande, en fin sylfidisk gestalt med
djupa, svärmiska ögon. 1828 gifte hon sig med
italienske diplomaten Carlo Rossi och lämnade
scenen 1830. Hon bodde 1837—48 i Berlin,
där hennes man var envoyé. 1848 nödgades
hon av ekonomiska skäl återupptaga
konsertresorna. Lockad av Jenny Linds
framgångar i Nya världen, reste hon till Amerika
men dog av kolera i Mexiko. — Biogr. av H.
Stümcke (1913). T. N.
Soo-chow [so-tjäü], eng. namnform för S
u-c h o u (se d. o.).
Soolbad [zå’lbät], ty., koksalthaltiga bad, i
första hand sådana, där naturliga
koksalthaltiga källor användas till bad, ss. vid de
tyska badorterna Kreuznach, Baden-Baden och
Oeynhausen. Källorna innehålla i regel omkr.
2 % koksalt (klornatrium) jämte en del
andra salter; äro de svagare, förstärkes badets
salthalt genom tillsättande av koncentrerat
källvatten. I Sverige brukas huvudsaki.
vanligt koksalt som tillsats (svenska »salta
bad») men vid västkustens badorter även
uppvärmt havsvatten (se Saltsjöbad).
Badens temp. är högst 36°, vanl. något
lägre. S. brukas dels såsom rogivande bad
för nervösa, dels som stärkande vid allmän
svaghet, blodbrist, skrofulos, körteltuberkulos,
dels som resorberande på utgjutningar i leder
vid kronisk ledgångsreumatism. G. Kr.
Soole [zu’le], ty., saltkälla, innehållande
större mängd löst koksalt. Jfr Soolbad.
Soop [söp], svensk frälsesläkt, vars äldste
säkert kände stamfader är väpnaren Knut
Ulf sson (d. före 1514); denne härstammade
kanske från underlagmannen Olof
Harald s s o n (nämnes som levande 1384—1404),
med vilken han förde lika vapen. Knut
Ulfs-sons sonsons son Hans Åkesson S. (1552
—1619) var en av Karl IX:s mest betrodda
män, blev 1606 ståthållare över Skaraborgs
län och 1611 på Stockholms slott och över
Uppland, 1609 riksråd och s. å. kammarråd.
Om hans son Erik S. (d. 1632) se nedan. Den
sistnämndes bror Mathias S. blev 1651 frih.
(S. af Limingo; ätten utdöd efter 1717);
om honom och hans son frih. Gustaf S. se
nedan. M. S:s brorson Erik S. (1643—1700)
blev 1677 överste för Kalmar reg:te, 1686
generalmajor, 1687 frih. (slöt på manssidan sin
gren), s. å. guvernör i Riga och var vid
riksdagen 1680 en av reduktionens ivrigaste
förespråkare. Adliga ätten S. lever. B. H-d; B. E-r.
Soop [söp], Erik, krigare (1592—1632), son
till H. Å. S. Utmärkte sig under Gustav II
Adolfs polska krig, bl. a. i träffningen i
Dir-schau 1627, och var under tyska kriget
överste för Västgöta kavalleri. Enl. en
otillförlitlig tradition skulle S. i slaget vid Stuhm 1629
ha räddat konungens liv. — Om S:s grav i
Skara domkyrka se O. Mannerfelt i
Västergötlands Fornminnesfören:s Tidskr. 1915. B. E-r.
Soop [söp] (af Limingo), Gustaf, frih.,
ämbetsman (1623—79), son till M. S. Blev
1653 landshövding i Närke samt 1658 riksråd
och var 1660—63 president i
Reduktionskollegium. 1663 blev S. generalguvernör över
änkedrottningens underhållsländer och 1667
lagman i Östergötland. S. var en av sin tids
rikaste män. B. E-r.
Soop [söp] (af Limingo), Mathias,
frih., ämbetsman (1585—1653), bror till E. S.
(d. 1632). Blev 1616 hovmarskalk hos hertig
Karl Filip och åtföljde denne på hans
utländska resa 1617—18. 1617 blev S. lagman
i Värmland och 1623 änkedrottningens råd,
1627 riksråd och var svensk delegat vid
fredsunderhandlingarna i Brömsebro 1645. 1651
blev S. friherre. B. E-r.
Soot [söt], E y o 1 f, norsk målare (1859—
1928). Studerade i Bergsliens skola i Oslo
samt i Berlin och Paris (för Bonnat). S. väckte
uppmärksamhet med den realistiska »Käring
med tunnbröd» (1885) och ännu mera med
»Välkommen» (1890) samt med
»Barnamör-derskan» (1895). 1889 utförde han ett
dubbelporträtt av Jonas Lie med fru. Ett utmärkt
porträtt av Björnson finns i Bergen. Bland S:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
