Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Soroca—Sorunda
136
Utsikt över Sorrento.
bl. a. 1899 i Paris. S. är en sällsynt
tempera-mentsfull och skarpt individualiserande
skådespelerska med lysande teknik, lika
lycklig i klassisk som modern repertoar, i
tragedi som komedi. Bland S:s roller märkas
Julia i »Romeo och Julia», Ofelia i »Hamlet»,
Desdemona i »Othello», Mirandolina i
»Värdshusvärdinnan» (Goldoni), Fransiska i »Minna
v. Barnhelm», Judinnan från Toledo,
Kät-chen från Heilbronn och Nora i »Ett
dockhem». G. K-g.
Soroca [sårå’ka], ry. Soroki, handelsstad i
Bessarabien, ö. Rumänien, vid Dnjestr och
gränsen mot Ryssland; 14,661 inv. (1930),
rumäner, judar och ukrainare. Här låg på
1100- och 1200-talet den blomstrande
genue-siska kolonien Olchionia.
Sorolla y Bastida [sårå’lja i mastföa], J o
a-q u f n, spansk målare (1862—1923). Studerade
i Rom 1884—88 och sedan i Paris. S. upptog det
moderna frilufts- och ljusmåleriet i sina
genrebilder från Spanien och Italien. Hans
europeiska rykte började med »Återkomsten från
fisket» (1895; Luxembourgmuseet i Paris).
Han målade sedan »Seglen lappas» (Venezias
moderna galleri), »Båtarna välsignas» samt
»Fisken är dyr» (i Madrids moderna museum).
S. var även mycket anlitad porträttmålare.
I nation algalleriet i Berlin finnas »Fiskare
från Valencia» (1895) och »Badande gossar»
(1900), i Luxembourgmuseet även
»Russinberedning» (1906). — Monogr. på sp. av R.
Doménech (1917) och A. Beruete y Moret
(1920), på eng. av L. Williams (1926). G-g N.*
Sorrento [såre’ntå], stad i it. prov. Napoli,
på n. kusten av den halvö, som skiljer
Neapel-bukten från Salernobukten, belägen på en 50
m hög tuffklippa med hamnen nedanför den
egentliga staden; 9,783 inv. (1921). S. är en
av Italiens mest berömda klimatiska kurorter.
Sorsele, socken i Lappland (se karta vid
d. o., mell. och s. bladet), Lycksele
tingslag, Västerbottens län, kring övre och mell.
Vindelälven och sjön Storvindeln; 8,006,io
kvkm, 5,394 inv. (1932), därav i Gargnäs
kyr-kobokföringsdistrikt i s. ö. 1,928 inv. Sträcker
sig med en längd av 180 km och en bredd av
50 km tvärsöver större delen av Lappland;
endast den s. ö. tredjedelen ligger nedom
od-lingsgränsen och är bebyggd främst i
Vin-delälvens och Gargåns dalar. 1,117 har åker,
237,798 har skogsmark. Kyrkplatsen är en
betydande handelsplats med station på
Inlandsbanan. Arbetsstuga. Kapell vid Gargnäs
och Ammarnäs. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens andra kontrakt.
Sortering, träv., se Sågat virke.
Sorteringsbom, skogsv-, skiljebom för
flottgodsets fördelning mellan de olika ägarna;
genom s. ledas de olika virkespartierna in i
skilda timmermagasin el. flottleder. H.J.Dft.*
Sorteringsgods, tullv., varuslag, som vanl.
införas till riket i kolli, vilkas innehåll består
av flera olikartade artiklar och därför vid
tulltaxeringen måste sorteras efter resp,
nummer i tulltaxan. S. utgöres i allm. av korta
varor och manufakturvaror. Varuslag, vilka
i jämförelsevis stor myckenhet införas
förpackade i kolli med ensartat innehåll el.
oemballerade och alltså ej behöva vid
tulltaxeringen undergå sortering, benämnas
partigods. Dit räknas t. ex. kolonialvaror,
spannmål, balkjärn, järnplåtar och tegel. T. J-n.
Sorteringsverk, se
Flottledsbyggna-der, sp. 625 och bild på plansch.
Sortèrverk. 1. Apparat för sortering av
anrikningsgods. Se Anrikning. — 2.
Maskin för siktning och sållning av mald
el. kokad trämassa i syfte att skilja de
användbara fibrerna från grövre partiklar, flis,
kvist o. dyL G. H-r.
So’rtes, lat., eg. »lotter», i forntidens och
medeltidens Italien ett slags orakel. Det
uppges på Ciceros tid ha åtnjutit förtroende
blott bland de obildade och huvudsaki. ha
anlitats i Praenestes berömda Fortunatempel.
Men bruket av s. har dock tydligen varit
ganska vanligt. Särskilt användes slumpvis
uttagna Vergiliusverser (sortes Vergilianae)
även off. som orakel, vilket stämmer med
den messianska tolkning man gav Vergilius’
fjärde eklog och med uppfattningen om hans
insikt i förborgade ting. E. St.
Sorti [sårti’] (fr. sortie), utträde (från
scenen) ; bortgång.
Sortime’nt, urval, varulager. —
Sorti-mentsbokhandlare, se Bokhandel.
Sorunda, socken i Stockholms län,
Sot-holms härad, på s. v. sidan av
Södertörns-halvön, med kust mot Himmerfjärden; 171,53
kvkm, 2,620 inv. (1932). Slättbygd, uppdelad
och omgiven av betydande bergshöjder och
skogar. 4,855 har åker, 8,165 har skogsmark.
Egendomar: Fituna och Fållnäs (se dessa ord).
S. är känt för sin säregna bondekultur och
har ännu flera sammanbyggda byar. Många
fornlämningar, bl. a. två stenåldersboplatser.
Ingår i S. och Torö pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt. Jfr Folkdräkt,
sp. 707. — I kyrkan, vars äldsta
gråstens-partier äro från äldre medeltiden, finnas två
senmedeltida altarskåp och ett gravmonu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
