Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Sorö—Sot
138
Sorö skola. Interiör av Sorö kyrka.
ment av N. Millich (se d. o.). Jfr G.
Weste-rin, »Anteckningar om S. kyrka» (1906).
Sorö, stad på v. Själland, Sorö amt, vid
den av vackra bokskogar omgivna Sorö sö;
2,854 inv., med förstäder 5,683 inv. (1930).
Ilar en ryktbar skola, förr kallad Sorö
akademi, som efterträdde S.
cisterciens-munkkloster, slutligt organiserat av Absalon
1161, ett av Danmarks viktigaste. 1586
om-bildades klostret till en skola och
uppfostringsanstalt för 30 adliga och 30 borgerliga
gossar. 1623—65 verkade även en
riddar-akad., som besöktes av de kungl. prinsarna
och unga adelsmän. Akad. återupprättades
1747, då Holberg dit skänkte sitt baroni, men
upphörde igen 1793. 1822 upprättades i S. en
lärd skola, 1826—49 förenad med en akad.
Den nuv. S. akademis skola är en
internatskola för 150 gossar. S. akad:s rika
tillgångar ha delvis använts för
kulturella ändamål. S. kyrka, byggd av Absalon
(anlagd på 1160-talet och sannolikt färdig
före 1186), är vilostad för honom och många
av Skjalm Hvides övriga ättlingar, vidare
för Kristofer II, Valdemar Atterdag och Olav
Håkonsson. Kyrkan är en av Danmarks äldsta
tegelbyggnader och representativ för
tegelarkitekturen från Valdemar den stores tid. —
Litt.: »S.,.. gennem tiderne», redig, av M.
Mackeprang (2 bd, 1923—31); O. Carlsen,
»So-ranske studier» (1928 ff.). E. Ebg.*
Sorö amt, Danmark, omfattar s. v. delen av
Själland; 1,480,22 kvkm, 114,331 inv. (1930).
Städer: Slagelse, Korsör, Ringsted, Skelskör
och Sorö. Större stationssamhälle: Haslev.
S. O. S., se Nödsignal.
Sosen [såsäp], Mor i, se Japansk konst,
sp. 1016 och bild 17.
Sosnowiec [såsnå’vjäts], stad i s. v. Polen,
vojevodskapet Kielce, nära den punkt, där
fordom Rysslands, Tysklands och Österrikes
gränser sammanträffade; 109,454 inv. (1931).
S. har snabbt uppblomstrat som centrum i
ett betydande stenkolsfält, en forts, av
Schle-siens koldistrikt; koksverk, järn- och stålverk,
metall- och textilindustri.
Sospiro [såspi’rå], it., mus., suck;
halvtakts-paus. — S o s p i r a’n d 0, klagande.
Bild 1. Stråsot hos råg.
Sostenuto [såstenoTå], it., mus. (förk. sost.),
uthållet; som tempo något långsammare än
vanligt andante.
Sot (jfr ty. Sucht), med., numera mindre
vanlig benämning på sjukdom; ingår i
sammansättningar, t. ex. lungsot, gulsot, sotdöd
och sotsäng.
Sot, kem., se Kol, sp. 958.
Sot el. Brand, bot., växtsjukdomar,
förorsakade av sotsvampar (ustilaginéer, se d. o.) och
kännetecknade av svarta el. bruna
spormassor, som bildas i
bestämda organ av
värdväxten, t. ex.
fruktämnen,
stån-darknappar el. blad.
Många arter
angripa sädesslagen, bl.
a. följ. Stinksot
(Tilletia tritici)
förvandlar
vetekornen (oftast
plantans samtliga) till
en likt sillake
luktande, svartbrun
spormassa,
sammanhållen av en
hinna, som lätt
spränges vid skörd
och tröskning,
varvid friska korn
inpudras med sporer,
vilka infektera
plantorna vid
kornets groning.
An
greppet kommer dock ej till synes förrän
efter axgången. Hårdsot el. hårdbrand
(Usti-lago hordei) angriper på samma sätt korn.
Flygsot hos vete (U. tritici) och korn (U.
nuda) förvandlar hela småaxen till en lös
spormassa, som sprides redan vid blomningstiden,
så att senare endast den nakna axspindeln
kvarstår. Sporerna gro på värdväxtens
pistiller, mycelet genomtränger fruktämnet och
sedermera den ur kornet uppväxande plantan,
men sporbildning sker först i dennas ax.
F 1 y g s o t hos havre (U. avenae) liknar i sitt
uppträdande flygsot hos vete och korn;
sporerna spridas under blomningstiden, men deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
