Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sot el. Brand (botanik) - Sotare - Sotberg, Erik af - Sotdagg - Sotdöd - Soteld - Soten - Sotenkanalen - Sotenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Sötare—Sotenäs
140
Bild 2. Stinksot hos vete. — Bild 3. Hårdsot hos korn. — Bild 4. Flygsot hos vete. — Bild 5. Flygsot hos korn
Bild 6. Täckt sot och flygsot hos havre.
groddslangar infektera först vid groningen
den nya plantan. Täckt sot hos havre (U.
levis) skiljer sig från flygsotet genom fastare
spormassor, som omgivas av de hinnartade
skärmfjällen; biologiskt liknar det kornets
hårdsot. Hos råg förekommer s t r å s o t
(Tu-burcinia occulta’), som förorsakar
missbildning av strå och ax; sotmassorna bilda
strimmor i dessa organ och bladen. — Även hos
många fodergräs förekomma sotarter, t. ex.
lostasot (U. bromivora) och
knylhavre-s o t (U- decipiens) i fruktämnena av losta,
resp, knylhavre, och det giftiga strimsotet
i biaden av gröe- (Glyceria-) arter. •— I bladen
av lök förekommer löksot (Tuburcinia
cepu-lae), som på senare tid iakttagits i Sverige
och i Amerika gjort stor skada.
Bekämpandet av s., särskilt hos sädesslagen,
sker framför allt genom betning (se d. o.) av
utsädet med kemiska medel. Tidigare ha
använts kopparvitriol, formalin och även
patentmedel, t. ex. cerespulver, men numera brukas
mest kvicksilverhaltiga betningsmedel, delvis
av patenterad framställning, t. ex. germisan,
uspulun m. fl. En del preparat användas i
lösning, andra i pulverform (»torrbetning», se
d. o.). Flygsot hos vete och korn kan ej
bekämpas genom betning men väl genom
utsädets upphettning, som vanl. sker genom
nedsänkning i vatten med noga kontrollerad
temp. (52°—55° C). Th. Lfs.
Sötare, kokk., rimmad strömming, som
halstras på glöd, spis el. i panna.
Sotberg, Erik af, språkforskare (1724—
81). Blev fil. mag. i Uppsala 1755 och docent
i litteraturhistoria 1758, biträdde vid
samlingarna till Ihres »Glossarium suiogothicum» och
företog en omsorgsfull granskning av Codex
argenteus, vilket ledde till en förbättrad uppl.
av Wulfilas gotiska bibelöversättning,
»Ul-philas illustratus» (1752—55). S., som 1765
—75 var lärare för prinsessan Sofia Albertina,
fick 1768 lagmans titel och adlades 1772
(hette förut Sotberg). Från 1773 var S.
sekr. i Vitterhetsakad., i vars Handl. S:s
»Anmärkningar öfver svenska språket» trycktes
(1776). Han blev 1778 kansliråd. S. slöt själv
sin ätt. Ad. N-n.*
Sotdagg, sotliknande beläggning på
växtdelar, bildad av svampar med mörkfärgat
mycel (t. ex. släktet Fumago av
kärnsvam-parna och Cladosporiwm av Fungi imperfecti).
som växer ytligt, vanl. i det sekret, som
avsöndrats av bladlöss. Starkare s. kan hindra
ljusets tillträde till bladen. Th. Lfs.
Sotdöd (jfr Sot), död av sjukdom, i
motsats till bråddöd, död genom olyckshändelse.
Soteld, se Skorstenseld.
Soten, för bränningar, grund och blindskär
fruktad del av Skagerak utanför Sotenäs.
Sotenkanalen, kanalled under anläggning i
Sotenäs (se karta vid d. o.) härad, Bohuslän,
mellan Gravarne och Hunnebostrand
(delsträckorna Husholmen—Grindholmen och
Ålstens-hamn—Ramsvikskilen). Kanalen, som utföres
som statligt reservarbete, påbörjades 1931.
Den får en bottenbredd av 25 m i dubbelled
och 15 m i enkelled, minst 4,s m djup och
är främst avsedd för trafik med fiskebåtar.
Sotenäs, härad på inell. Bohuslänskusteu,
omfattande halvön Sotenäset mellan
Åbyfjor-den och Skagerak samt Malmön, Smögen,
Hållö m. fl. öar; 157,33 kvkm, 14,113 inv.
(1932). Kommuner: Malmön, Kungshamn,
Smögen, Askum, Tossene och Bärfendal;
Kungshamn och Smögen tillhöra Askums
jordebokssocken. Kantas av grunduppfylld
skärgård och består av kala bergplatåer och
odlade sprickdalar. Bebyggelsen är
huvudsaki. samlad i kustorterna. 2,526 har åker,
1.013 har skosrsmark. över 11,000 har
impe-diment. Jordbruk, fiske och sjöfart,
sten-och konservindustri. Municipalsamhällen:
SOTENÄS H2
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
