Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Spalt—Spanien (Läge—Befolkning)
15’2
processen hos högre djur, i det att han fastslog
spermatozoernas närvaro därvid. Han var
fanatisk anhängare av preformationsläran, som
han sökte bevisa embryologiskt. E-k N-d.
Spalt, fys., se Spektroskop.
Spalt, boktr., en genom vertikala linjer el.
mellanslag avskild del av en tryckt sida;
hand- el. maskinsats i förråd, jfr Sats 3.
Spaltflöjt, mus., flöjt, som anblåses från
spetsen med kärna och uppskärning; tonen är
mildare än hos den vanliga tvärflöjten, därav
namnet fleute douce (sv. »dusflöjt»). T. N.
Spaltläder, spaltat läder (se d. o., sp. 474).
Spaltning, kem., se Spjälkning.
Spandau [J*pa’ndau], B e r 1 i n - S., västlig
stadsdel i Berlin, till 1920 stad i prov.
Bran-denburg. S., fordom en stark fästning, är
numera en utpräglad fabriksförort, som bl. a.
omfattar Siemensstadt (se Berlin, sp. 49).
— Fästningsverken raserades i början av
1900-talet med undantag av citadellet med
Julius-tornet, som efter 1870—71 års krig varit
förvaringsplats för krigsfonden, 120 mill. Rmk
i guld. S. innehades 1631—34 av svenskarna,
som 1675 förgäves belägrade fästningen, 1806
—13 av fransmännen. S. F.; L. W :son M.*
Spandemager, Hans Olufsen, dansk
reformator (d. 1571). Var 1527 munk i sin
födelsestad, Malmö, följde Klaus Mortensen
(se d. o.) till Haderslev och verkade sedan
som präst i Malmö och Lund. Han författade
el. översatte psalmer. P. E-t.
SpandriTler (av it. spa’ndere, utbreda över,
betäcka), byggnk., de mursvicklar, som utgöra
valvbågars påmurning och som begränsas av
arkivolter och dessas rätvinkliga infattningar.
Andra, oftare förekommande benämningar på
samma sak äro bågsvickel, m u r s v i
c-kel, arkadsvickel, bågvinkel, b å
g-fält, bågfyllning etc. C. G-m.*
Spane’asdikter, en grupp bysantinska
lärodikter från omkr. 1000—1400 på mer el.
mindre folklig grekiska, som rikta visa råd till
en ung man. De ge en god bild av sin tids
bysantinska moral. Den antagl. äldsta
versionen (utg. av E. Legranl i Bibliothèque
Grecque Vulgaire, I, 1880) är till innehåll och
komposition den bästa. Den är starkt
beroende av Pseudo-Isokrates’ »Till Demonikos».
Bland de yngre uppträda vissa med Spaneas
som författarnamn. En version uppger som
författare Alexios, kejsar Johannes II
Komnenos’ son. S. Lm.
Spångberg, Martin Petrovitj,
danskrysk militär och upptäcktsresande (1698—
1761). Deltog 1725—28 som souschef i Vitus
Berings första expedition. Kapten i ryska
flottan 1732, deltog han 1733 ff. i den stora
nordiska expeditionen, varunder han anlade
Ochotsk samt kartlade Kurilerna och delar
av n. Japan. En resa 1742 till Japan blev
fullständigt resultatlös. O. Sjn.
Spangenberg [Jpa^enbärk], August
Gott-lieb, herrnhutisk biskop (1704—92). Blev
magister i Jena 1729, teol. adjunkt i Halle
1732 men övergick redan 1733 till
brödra-församlingen. Från 1733 vistades han
mestadels i Amerika och organiserade där
brödra-församlingen men övertog 1762 ledningen i
Herrnhut, där han befäste Zinzendorfs verk,
dels genom sin milda och fasta personlighet,
dels genom sin dogmatik (»Idea fidei fratrum»,
1779; sv. övers. 1782). S. har kallats
Ilerrn-huts andre grundare. Han skrev en biogr.
över Zinzendorf (8 dir, 1772—75). — Biogr.
av G. Reiehel (1906). HgPl.
Spanheim [Jpä^häim], Friedrich, tysk
teolog och historiker (1600—49), prof, i
Geneve 1627 och i Leiden 1642. Som teolog var
S. ortodox calvinist och framträdde i en rad
smärre skrifter som en skarp och hänsynslös
polemiker. Mest känd är S. emellertid genom
sitt samtidshistoriska arbete »Le soldat
sué-dois» (1633; framfört till 1641, möjl. av
diplomaten C. L. Rasche, se d. o. i suppl.), en
delvis mycket initierad och starkt svenskvänlig
skildring av trettioåriga kriget. B. E-r.
Spaniel [spä’njel], se Hundraser, sp. 134
och bild 28 på plansch.
Spanien, sp. Espana, republik i Sydeuropa,
Pyreneiska halvöns största stat, omfattar 5/8
av halvöns yta el. 491,000 kvkm och 4/s av
dess folkmängd el. 22,880,731 inv. (31 dec.
1930); med Balearerna och Kanarieöarna,
vilka betraktas som integrerande delar av
republiken, 503,075 kvkm och 23,817,179 inv.
Katalonien (se d. o.), 32,197 kvkm och 2,742,885
inv., har autonomi och självstyrelse i viss
utsträckning. Huvudstad: Madrid.
INNEHÅLL:
sp.
Läge................ 152
Befolkning.......... 152
Administrativ indelning 153
Näringar............ 154
Kommunikationer .... 156
Mynt, mätt och vikt... 156
Statsfinanser....... 156
Kyrkliga förhållanden 157
Undervisningsväsen ... 157
sp.
Tidningspress ..... 158
Försvarsväsen ..... 158
Författning, förvaltning
och rättskipning.. 159
Flagga............. 161
Kolonier........... 161
Förhistoria........ 161
Historia ......... 163
Litteraturanvisningar.. 169
Läge. S:s nordligaste punkt är Punta de la
Estaca de Vares 43° 27’ 25" n. br., den
sydligaste Punta Marroquf 35° 59’ 50" n. br.;
Kap Creus når 3° 19’ 12" ö. Igd och Kap
To-rinana 9° 18’ 19" ________________________________
v. Igd. Mot
Frankrike äro
Pyrenéerna gräns. Den 1,298
km långa gränsen
i v. mot Portugal
följer till 2/3 större
och mindre
vattendrag, vilka oftast
genomflyta trånga,
djupa dalar.
Tra-fiksvårigbeterna
ha där skapat en
naturlig och
ytterst stabil gräns,
som i stort sett
ägt bestånd sedan
1251. Medelhavet i
ö. och s. och
Atlanten i n. och s.
bilda även de en
naturlig gräns.
Beträffande geografisk översikt,
geologi, klimat,
växt-och djurvärld se
Pyreneiska
halvön, med
karta.
Befolkning. Den keltisk-iberiska
urbefolkningen (hispaner) har till ras, språk och
kul
Bild 1. Spaniens vapen.
Kvadrerad sköld med
mantelfält: 1) i rött fält en
krene-lerad borg av guld med tre
krenelerade torn, svarta fogar
samt blå fönster och port
(Kas-tilien) ; 2) i fält av silver ett
upprest rött lejon med krona
och beväring av guld (Leon) ;
3) i fält av guld fyra röda
stolpar (Aragonien) ; 4) i rött
fält en Navarrakedja av guld;
mantelfält: i silver ett rött
granatäpple med gröna blad
och grön stjälk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
