Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien (Administrativ indelning—Näringar)
154
153
tur starkt påverkats av de erövrarfolk,
romare, germaner och araber, som tidtals
härskat över landet. Det arabiska blodet spåras
tydligt i s., och av alla erövrare ha araberna
utövat det största inflytandet på den andliga
och materiella kulturen. Även landskapens
fysiska särdrag ha haft stor betydelse. Basker,
katalaner, galicier, andalusier och kastilianer
skilja sig till språk, seder och karaktär mera
från varandra än olika stammar inom andra
•europeiska nationer. Spanska språket talas av
den spanska nationens flertal. Katalanska
talades 1926 av 4,754,000 inv., galiciska av
2,248,000 och baskiska av 600,000. Dessutom
funnos 30,000 zigenare. Bördighet,
malmförekomster, fiske och handel framkalla en
anhopning av befolkningen vid kusterna, under
det att de improduktiva högslätterna, prov.
Madrid undantagen, äro glest befolkade. De
högsta folktäthetssiffrorna ha Baskiska
provinserna (Vizcaya 223, Guipüzcoa 157 inv.) och
provinsen Barcelona (227 inv.). 47 inv. per
kvkm är siffran för hela landet. Den
betydande emigrationen (94,571 pers. 1930) riktar
sig huvudsaki. mot Argentina, Kuba,
Brasilien, Uruguay och Mexiko.
Administrativ indelning.
Provinser och landskap Areal i kvkm InV. »1/12 1930
La Coruna ........................ 7,903 835,919
Lugo ............................ 9,881 515,774
Orense ........................... 6,979 475,777
Pontevedra ...................... 4,391 628,935
Galicien ........................ 29,154 2,456,405
Oviedo; Asturien ............... 10,895 833,773
Leön ............................ 15,377 460,468
Palencia1 ...................... 8,218 212,092
Salamanca ....................... 12,321 357,529
Valladolid i ..................... 8,171 307,579
Zamora ......................... 10,572 288,760
Leön .........................u 54,659 1,626,428
Cåceres ......................... 19,971 450,451
Badajoz ......................■ 21,647 701,429
Extremadura (Estremadura) 41,618 1,151,880
Cådiz 2 .......................... 7,323 511,039
Huelva .......................... 10,090 355,486
Sevilla ........................ 14,063 779,228
Sevilla ......................... 31,476 1,645,753
Cdrdoba; Cördoba ................ 13,727 666,947
Jaén; Jaén ...................... 13,680 670,280
Almeria .......................... 8,774 354,374
Granada ......................... 12,529 656,084
Målaga ........................... 7,285 609,572
Granada ......................... 28,588 1,620,030
Albacete ........................ 14,863 334,371
Murcia ......................... 11,317 649,260
Murcia .......................... 26,180 983,631
Alicante ......................... 5,799 554,271
Castellon de la Plana ........... 6,664 317,988
Valencia ....................... 10,978 .1,036,238
Valencia ...................... 23,441 1,908,497
Ciudad Real ..................... 19,741 491,201
Guenca .......................... 17,044 314,663
Guadalajara ..................... 12,193 213,159
Madrid ........................... 8,002 1,231,487
Toledo ...........;............. 15,346 497,231
Nya Kastilien ................. 72,326 2,747,741
Åvila ........................... 8,047 236,067
Burgos .......................... 14,196 380,013
Logrono .......................... 5,041 207,336
Santander ........................ 5,460 370,350
Segovia .......................... 6,947 183,609
Soria ............................ 8,164 162,640
Gamla Kastüien .................. 47,855 1,540,015
1 Prov. Palencia och Valladolid räknas ofta till
Gamla Kastilien. 2Med Ceuta.
Provinser och landskap ^kvkm* ^löso12
Ålava ....................... 3,045 105,729
Guipuzcoa ................... 1,885 296,541
Vizcaya ..................... 2,165 483,930
Baskiska provinserna ......... 7,095 886,200
Navarra; Navarra ........... 10,506 349,880
Huesca ..................... 15,149 257,490
Teruel ..................... 14,818 263,700
Zaragoza .................. 17,424 530,226
Aragonien ................... 47,391 1,051,416
Baleares; Balearerna ........ 5,014 375,101
Las Palmas .................. 3,350 247,882
Santa Cruz de Tenerife ...... 3,923 313,465
Kanarieöarna ................. 7,273 561,347
Barcelona ................... 7,691 1,746,325
Gerona ...................... 5,865 331,389
Lérida ..................... 12,151 319,314
Tarragona .................. 6,490 345,857
Katalonien .................. 32,197 2,742,885
Hela landet................ 503,075 23,817,179
Näringar. Jordbruket är trots det
primitiva brukningssättet huvudnäring.
Storgods med föga intensivt jordbruk överväga.
De smärre jordägarna i de n. provinserna ha
i allm. för små egendomar för att kunna
försörja sin familj. Brödsädesskördarna
(vete) räcka ej för S:s behov. 12 % av landets
areal äro odlade. Endast i n. är nederbörden
tillräcklig för säd och andra
nyttighetsväx-ter; dessa ej konstbevattnade områden
kallas »campos secanos». De konstbevattnade
områdena, »campos regadios», äro S:s rikaste
åker- och trädgårdsbygder. Vete är det
främsta sädesslaget (Aragonien, Andalusien,
Nya och Gamla Kastilien), och skörden
belöpte sig 1931 till 3,659,000 ton. Råg lämnade
470,000 ton, havre 605,000 ton, majs 670,000
ton och korn 1,975,000 ton. Majsen odlas
främst i de n. provinserna. 3/4 av
risproduktionen (omkr. 300,000 ton) komma från
Valen-ciadistriktet. Sockerbetsskörden uppgick till
närmare 3 mill. ton. Vin odlas över hela S.;
de viktigaste vinområdena ligga i Andalusien
(Jerez, Målaga), vid Almerfa, i Ebrodalen vid
Logrono samt vid Pamplona i Navarra (jfr
Spanska viner); ^9 av världens
vinproduktion kommer från S., och därjämte
äro druvor en stor exportvara. Ingenstädes
når olivodlingen sådan omfattning som i S.;
omkr. 15,000 kvkm äro beväxta med olivträd
(Andalusien, Katalonien, Nya Kastilien och
Balearerna). Mycket sydfrukter, främst
mandlar och apelsiner, citroner och pomeranser,
exporteras. I fråga om mandelproduktion
intager S. det andra rummet efter Italien
(112,271 ton 1929). Den intensivaste
apelsinodlingen förekommer på kustremsan mellan
Valencia och Mälaga samt i Andalusiens
kusttrakter. På stäppområdena i s. ö.
skördas espartogräs (se d. o.), som exporteras på
England. Om de fruktbara vegas se
Andalusien, sp. 920, och om huertas se
Valencia. Dadelpalmen odlas i Alicante.
Boskapsskötseln har under de
senaste årtiondena åter börjat gå framåt. Man
räknade 1929 omkr. 598,000 hästar, och av
mulor och åsnor, som i stor utsträckning
exporteras till Frankrike, funnos 2,160,000.
Nötkreaturen (3,660,000) samt ost- och
smörproduktionen äro främst koncentrerade till
de fuktiga och gräsrika ängarna och
skogarna i n. Ekskogarnas ollonproduktion har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
