Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spann, Othmar - Spannarp - Spannland - Spanmål - Spannmålslagerhus - Spannmålslagerhusfond, Statens - Spannmålspant - Spannmålstorkning - Spannmålstullar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Spannarp—Spannmålstullar
172
Huvudbyggnaden på Spannarp.
— Skr.: »Die Haupttheorien der
Volkswirt-schaftslehre» (1911; många uppl.; sv. övers.,
2 bd, 1927, 1932), »Tote und lebendige
Wissen-schaft» (1921; 2:auppl. 1925) m. fl. E.F. K.S-n.
Spannarp. 1. Socken i Hallands län, Himle
härad, på slättbygden ö. om Varberg; 19,47
kvkm, 699 inv. (1932). 1,283 har åker, 418
har skogsmark. Ingår i Tvååkers och S:s
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
2. Gods i Ausås socken, Kristianstads län,
6 km s. s. ö. om Ängelholm; 356 har, därav
222 har åker; tax.-värde 345,000 kr. (1930).
Tillhörde under danska tiden släkterna Gjedde,
Grubbe och Dumbar, därefter Stenbock,
Douglas, Kruse, Cedercrantz, Barnekow och sedan
1902 Gyllenstierna.
Spannland, kam., ett mått för jordvidd,
särskilt i Dalarna, där s. motsvarar 7,200
kv.-alnar (25,39 ar) och delas i 20 snesland
samt 200 b a n d 1 a n d. Kbg.*
Spannmål (av spann som sädesmått),
gemensamt namn på sädesslagens frukter,
brukas huvudsaki. för stråsäd (se S ä d). Se art.
om olika sädesslag. H. J. Dft.
Spannmålslagerhus för mottagande av
spannmål från odlarna, dess lagring, beredning till
ensartade stora partier samt ev. belåning och
försäljning ha inrättats dels av staten, dels
av föreningar med statsunderstöd. Dessa s.
utgöras i regel av stora lodräta schakt, silos,
med anordningar för sädens påfyllning,
rensning, torkning, sortering och urtappning. Av
nio dylika s., som med statsunderstöd
inrättades under kristiden, äro åtta statens
egendom och av dessa två (i Eskilstuna och i Vara)
uthyrda och sex (i Eslöv, Hallsberg, Klagstorp,
Linköping, Tomelilla och Åstorp) förvaltade
för statens räkning av en styrelse för statens
lagerhus och fryshus. Ytterligare ha några
silospannmålslagerhus uppförts av
kooperativa lantmannasammanslutningar. H. J. Dft.
Spannmålslagerhusfond, Statens,
inrättad enl. riksdagens beslut 1924 för
utlämnande av lån till anläggning av
spannmålslagerhus och anskaffande av
spannmålstork-ningsapparater. Enl. k. f. 12 sept. 1930 med
tillägg 14 juli 1932 utlämnas lån för
uppförande och ombyggnad av uppsamlings- el.
centrallagerhus för spannmål el. magasin för
torkning av sådan åt därför bildade
ekonomiska föreningar u. p. a. av jordbrukare, med
skyldighet att till el. genom föreningen
försälja hela sitt till brödsäd avsedda överskott
av vete och råg. H. J. Dft.
Spannmålspant, jur. Enl. lagar 20 juni 1924
och 16 april 1926 må panträtt upplåtas i
tröskad el. otröskad spannmål (råg, vete, korn,
havre, ärter, bönor el. vicker) utan dess
överlämnande till panthavaren, såsom eljest
allmänt erfordras vid pantsättning av löst gods
(se P a n t r ä 11). I stället skall anteckning
om s. ske i särskilt
spannmålspantre-g i s t e r, som föres i varje tingslag och i
varje stad med rådstuvurätt. S. är till sin
varaktighet begränsad, den upphör senast 1
sept. näst efter 60 dagar efter
registeranteckningen. Hittills har s. fått ganska ringa
användning. C. G. Bj.
Spannmålstorkning. En låg vattenhalt i
spannmål o. a. frövaror minskar dessas
andning och därmed följ, substansförlust samt
motverkar grobarhetens nedgång samt
unk-ning, mögling o. a. av mikroorganismer
förorsakade skador. I spannmål bör
vattenhalten ej överstiga 15—16 % för att trygga dess
lagring utan skada under den varma årstiden.
Torkningen vinnes genom sädens uppsättning
i skylar, på hässjor el. mera sällan täckta
skjul (väderrior) före inbärgningen samt den
tröskade sädens luftning på magasinet genom
omskovling och kastning. Efter fuktigt
mognads- och bärgningsväder behöves gärna
konstgjord torkning, som sker genom varm luft, av
den otröskade säden i med ugn uppvärmda
torkhus (eldrior; se R i a) el. numera oftast
av den tröskade spannmålen i torkapparater.
Dessa kunna vara antingen fasta (ofta
torkhus), i vilka sädes- el. frövaran, upplagd
på genombrutna bottnar, genomströmmas av
varm luft, eller ock roterande torkapparater,
i vilka säden och den torra, varma
luftströmmen ledas i motsatt riktning genom en stor,
liggande, roterande plåtcylinder. H. J. Dft.
Spannmålstullar, tullar, som erläggas vid
spannmåls ut- el. införsel, förekomma numera
i regel blott vid införsel. Tyskland införde
(på initiativ av Bismarck) 1879, ej utan hårt
motstånd, en moderat spannmålstull, som
sedermera i flera repriser avsevärt stegrats.
Andra länder följde exemplet, och på senare
år ha eg. blott Storbritannien, Danmark,
Nederländerna och Belgien medgivit väsentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
