Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanska tronföljdskriget - Spanska viner - Spansk fluga - Spanskgröna, Spanskt grönt - Spansk konst - Arkitektur - Skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 Spanska viner-
Gibraltar. Karl intågade 1706 i Madrid
samt hyllades som konung (Karl III) men
fördrevs 1707 till Katalonien genom ett
ka-stilianskt uppror med hjälp av franska
vapen. Genom de blodiga slagen vid Oudenaarde
och Malplaquet 1708 och 1709 fingo de
allierade övertaget i Nederländerna. Det med
kontinentalkriget missnöjda torypartiets seger i
England 1710 samt Karls oväntade förvärv
av den österrikiska monarkien genom
broderns, kejsar Josefs, död 1711, varigenom det
spanska arvets odelade övergång på honom
kom att innebära ett lika svårt hot mot den
europeiska jämvikten som en bourbonsk
seger, beredde vägen för fredlig lösning. En
kongress öppnades i Utrecht jan. 1712 och
avslöts april 1713. Filip erhöll i denna fred
Spanien med dess utomeuropeiska biländer;
landet finge aldrig förenas med Frankrike.
England fick av Frankrike New Foundland,
Nova Scotia och Hudson-bay-länderna samt
av Spanien Gibraltar och Menorca jämte
monopol på slavinförseln till Spanska Amerika
(jfr Assiento). Savojen erhöll Sicilien
som kungarike, och mellan Preussen,
Holland, Frankrike, Portugal m. fl. makter
in-gingos mindre territoriella överenskommelser
huvudsaki. till Frankrikes nackdel. Karl
fortsatte ännu ett år utan framgång kampen för
sina anspråk på det spanska moderlandet och
ingick 1714 freden i Rastatt (Baden),
varigenom Österrike fick Spaniens europeiska
biländer utom Sicilien, varjämte Frankrike till
Tyska riket återlämnade tre tidigare
erövrade städer ö. om Rhen. S., vars förlopp även
påverkades av det samtidiga stora nordiska
kriget, slutade sålunda med en på bekostnad
av det spanska stormaktsväldet vunnen
seger för den europeiska jämviktstanken över
såväl österrikiska som i synnerhet franska
strävanden till övervälde. — Jfr A. Legrelle,
»La diplomatie franqaise et la succession
d’Espagne» (2:a uppl., 4 bd, 1895—1900). T.S-g.
Spanska viner. Mest kända äro
Jerez-vinerna från trakten mellan mynningarna
av Guadalquivir och Guadalete; namnet
härrör från Jerez de la Frontera. Dessa viner,
som på världsmarknaden kallas »sherry»
(scherry), äro i sig själva vita men bli efter
några års lagring bärnstensgula. De äro torra
el. halvtorra och vid export i allm.
spritför-satta. Bekanta kvalitetsmärken äro
Amontil-lado, Manzanilla och Solera. Av en annan
typ, som också utom Spanien blivit
uppskattad, äro Mälagavinerna, till sin
karaktär söta muskatviner (se M u s k a t). Spanskt
rödvin (Rioja o. a. märken, huvudsaki. från
n. Spanien) är lätt syrligt och har en
egenartad kalksmak. Ordinära vita viner (Villa
franca m. fl., huvudsaki. från Medelhavskusten)
äro sötaktiga. G. H-r.
Spansk fluga, Ca’ntharis, plur. Cantha’rides,
torkade exemplar av en skalbagge, Lytta
vesicatoria (se O 1 j e b a g g a r), som
förekommer mest i s. och mell. Europa. Det
verksamma, skarpa ämnet, kantaridin el.
can t h a r i d i n (C10H12O4), är en färglös,
kristalliserande, laktonartad anhydrid, löslig
i kloroform, häftigt retande och giftig. 0,1
mg, löst i olja och ingnidet i huden,
framkallar småningom biåsbildning under lindrig
smärta, efterlämnande en brun pigmenterad
—Spansk konst 182
fläck. Utom den lokala retningen
framkallar kantaridin, om det uppsugits i ej för
ringa mängd, retning i njurarna och blåsan
med smärtor samt äggvita och blod i
urinen ävensom blodträngning åt könsorganen,
vilket givit anledning till farligt missbruk
av s. till stegring av könsdriften (i
»kärleksdrycker»). Vid svår förgiftning
förekomma kramp, förlamning och död. Drogen
har förr använts som biåsdragande
medel, mest i avsikt att genom den lokala
retningen och svedan verka »avledande» på
smärtor o. a. symtom i inre organ. Därvid
brukades spanskflugeplåster,
dragplåster el. »spansk fluga», Tela vesicatoria,
ett på tyg utbrett, av beck svart plåster,
innehållande pulveriserad s. Numera nyttjas
s. mest till kraftig hudretning i form av salva,
spanskflugesalva, ünguentum canlharidis, el.
spanskflugedroppar, Tinctura cantharidis. Ett
par mycket rivande salvor användas i
veterinärpraktik. C. G. 8.
Spanskgröna, Spanskt grönt,
kopparacetat, användes förr till beredning av
målarfärg. S. är mycket giftig. I. B.
Spansk konst. Spanien äger en rikedom av
konst från alla konstperioder alltifrån
urtidens grottmålningar till våra dagar. S. ger
uttryck åt den nationella lynnesarten och
kulturen, rymmer stora och säregna
skönhetsvärden men har endast i ringa utsträckning övat
inflytande på konsten i andra länder.
Arkitekturens historia i Spanien, som börjar
med storslagna romarmonument, t. ex. den
väldiga akvedukten vid Segovia, fortsätter
med märkliga västgotiska kyrkor från tidig
medeltid. Så vidtager det arabiska
herraväldet, som efterlämnat ett imponerande
mästerverk sådant som moskén i Cördoba och andra
minnesmärken av olika slag. Arabernas
efterföljare och arvtagare morerna skapade de
oförlikneliga slotten Alhambra och Generalife vid
Granada samt Alcåzar i Sevilla. I det av de
kristna återerövrade landet reste sig
katedralerna i Burgos, Åvila, Toledo, Salamanca,
Sevilla och Barcelona. Den spanska gotiken,
inlånad från Frankrike, är i Burgos ännu helt
nordeuropeisk men får en säregen, av den
muhammedanska konsten påverkad prägel, ju
längre den når mot s. och ju längre den levat
inom landet. Sengotiken t. ex. i San Juan de
los Reyes i Toledo vittnar om inflytandet från
de besegrade morerna. Denna stil brukar
kallas mudéjarstil (se d. o.), medan dess
ytterligare korsning med renässans, ss. i det s. k.
Casa di Pilatos i Sevilla, nämnes
plateresk-stil (se d. o.). I strängare former framträder
den från Italien införda renässansen i det
av Karl V påbörjade palatset i Alhambra
men framför allt i Juan de Herreras väldiga
klosterslott Escorial, det yppersta
konstnärliga uttrycket för motreformationens Spanien.
Denna värdiga och allvarliga stil behärskar
1600-talets kyrkliga arkitektur. Den
världsliga byggnadskonsten hade under detta sekel
föga tillfälle att utvecklas. Kring 1700
frnm-träder den yppigt dekorerade vilda barock,
som brukar kallas churriguerastilen (se d. o.).
Skulpturen. Under romansk tid frambringar
Spanien en betydande monumental
bildhug-garkonst. Nämnas må här t. ex. skulpturer
i San Domingo de Silos (före 1073), Sangüesa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
